Syftet med studien var att diskutera och undersöka hur elever i en gymnasieskola i Sverige konstruerar och upprätthåller könsnormer samt vilka egenskaper de tillskriver ”manligt” och ”kvinnligt”. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger i Toril Mois teorier om det sociokulturella könet och i Normkritiska perspektiv av Elisabeth Elmeroth (red). Denna kvalitativa studie har baserats på intervjuer med tre elevgrupper vid ett tillfälle efter att en lektion i filmisk metod och ett visuellt utbyte i form av kortfilmen ”Se mig” av gruppen Crazy Pictures visats. Ett normkritiskt perspektiv har senare använts för att analysera elevernas utsagor. Av analysen att döma konstruerar eleverna traditionella stereotypiseringar av vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt” där det som är ”kvinnligt” har en underordnad position. De normer som eleverna identifierat upprätthålls genom elevernas egna attityder och föreställningar att de är naturliga och ingår i den rådande föreställningen om normalitet.

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet.

Syftet med den här studien är att visa på hur Dagens Nyheter har valt att frama MeToo-rörelsen och de problem med sexuella trakasserier och övergrepp som rörelsen lyft. Därtill vill vi specifikt belysa hur män framats inom ramen för #metoo. Det teoretiska ramverk vi använt oss av är Entmans teori om framing och Connells teori om hegemonisk manlighet. Som metod har vi använt en kvalitativ innehållsanalys utifrån vilken vi har arbetat tematiskt med att studera Dagens Nyheters artiklar för att ta reda på hur tidningen arbetat med framing i sin rapportering av MeToo-rörelsen. De frames vi ser som centrala i Dagens Nyheters porträttering av MeToo-rörelsen är; MeToo som naturkraft och MeToo – den feministiska hösten. Vidare ser vi hur Dagens Nyheter skildrar de problem rörelsen belyser som; Trakasserier som ett strukturellt problem, Arbetsplatskulturer som legitimerar trakasserier, Skam – ett tveeggat svärd samt Krav på förändring. Våra främsta resultat är dels att MeToo, som en #feministisk rörelse framställs som en naturkraft. Dels att den skildras som en revolution som drar fram för att störta den hegemoniska manligheten. Vidare är den systemiska framing som Dagens Nyheter använder för att beskriva de problem som MeToo-rörelsen pekar på genomgående. Detta genom att sexuella trakasserier framställs som ett strukturellt och kulturellt samhällsproblem. Vi har även kunnat se hur Dagens Nyheter valt att skildra sexuella trakasserier som ett arbetsplatskulturellt problem, istället för exempelvis ett klassproblem. Genom att använda systemisk framing istället för individualistisk bidrar Dagens Nyheter till att lägga ansvaret för såväl problemet som för lösningen på problemet på samhällsnivå, vilket friskriver den enskilda individen från ansvar.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativ textanalys hur olika typer av manliga lärare beskrivs i 1800-talets svenska läroverk. Källmaterialet består av nedskrivna minnesberättelser från denna tid, så kallade läroverksminnen. Via studier av detta material är det övergripande syftet att öka kunskapen kring maskulina konstruktioner. Uppsatsens fokus  ligger på att undersöka maskulinitet och hur den framställs i läroverkets lärare: det vill säga vilka maskulina attribut och egenskaper som beskrivs vara eftersträvansvärda och inte eftersträvansvärda hos lärarna. Detta mynnar ut i uppsatsens generella frågeställning: Hur beskrivs lärarna sett till inre och yttre egenskaper? Analysmetoden är att identifiera särdrag i beskrivningarna av läroverkets lärare. Uppsatsen utgår ifrån olika maskulinitetsteorier. En av dessa är teorin om att det finns olika maskulinitetspositioner i samhället där den styrande och normativa maskuliniteten; den hegemoniska, styr alla andra typer. Även teorier om idealtypisk maskulinitet och dess motsats, kontratypisk maskulinitet används i uppsatsen. Resultatet av undersökningen bekräftar till stor del tidigare forskning. Klassiska maskulina attribut såsom fysisk kraft, handlingskraft och disciplineringsförmåga anses oftast vara det eftersträvansvärda medan dess motsatser såsom att vara vek eller feminint betonad dess kontratyper. I framställningarna fanns det vidare en stark koppling mellan lärares inre och yttre egenskaper och attribut. En stark karaktär kunde till exempel väga upp ett ofördelaktigt yttre. Ett nytt resultat som avvek från den tidigare forskningen var dock att vissa lärare som ej hade klassiska maskulina attribut ändå kunde få en positiv framställning.

Vår grundläggande avsikt med studien är att få en större förståelse kring gestaltningen av genus på populärkultur. Det kommer vi att uppnå̊ med att analysera stereotypa representationer av kvinnor och män i tv-serien Stranger things. Vårt övergripande mål med studien är att tydliggöra hur olika normer och sociala strukturer samspelar i media. Vårt syfte med studien är att undersöka om porträtteringen är normbrytande eller om den förstärker rådande genusnormer. Uppsatsens teoretiska ramverk består av hegemoni som tillåter oss att undersöka genus och klass. De teoretiska begrepp som vi använder oss av är bland annat hegemonisk maskulinitet, normkritik och genus. Som metod har vi använt oss av gestaltningsteorin, och vi har vi tagit fram fyra återkommande ramar samt analyserat dem med hermeneutiska verktyg. Vi vill undersöka om det är möjligt att Stranger things är lika genusneutral som den framställts på olika medier eller om serien upprätthåller existerande genusstereotyper och normer. Vad som gör vår studie intressant och olik tidigare undersökningar som tittat på genusroller i media är att vi anser att Stranger things inte skildrar eller förstärker genusstereotyper vid första anblick. Det här gjorde oss intresserade att kritiskt analysera seriens innehåll för att se om det är möjligt för en serie som Stranger things att vara fri från genusstereotyper och normer. Studien avslutas med en diskussion kring porträtteringen av män och kvinnor i serien där vi fastställer att Stranger things påvisar många genusstereotypa karaktärer. Utifrån våra fyra ramar som är stereotyper, sexualisering, normbrytning och hegemonisk maskulinitet konstaterar vi att seriens karaktärer inte är så nyskapande som vi tidigare trodde.

No description available.

<p>Uppsatsen handlar om kulturdebatten kring Verklighetens folk, som ägde rum under sommaren och hösten 2009 efter att partiledaren för Kristdemokraterna, Göran Hägglund, lanserat begreppet ”verklighetens folk”. Jag svarar på frågorna Vilka diskurser styrde debatten kring Göran Hägglunds Verklighetens folk-utspel? samt Varför kom Göran Hägglunds utspel när det kom och hur formulerades kritiken?</p><p>Jag gör en kvalitativ undersökning av sammanlagt 39 opinionsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet publicerade under sommaren och hösten 2009. Artiklarna har tolkats utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och deras tankar om diskursens manöverutrymme och politisk förändring. Jag använder även Mouffes senare postpolitiska teorier, inte minst begreppet antagonism är viktigt. Till sist använder jag mig av Zygmunt Baumans teorier om den intellektuella rollen och dess förändring.</p><p>Resultatet visar att debatten rörde sig kring några teman där flera diskurser slogs om att definiera centrum för debatten. Dessa var populistdiskursen, en ganska snäv kulturdebattsdiskurs samt tre politiska diskurser starkt påverkade av den postpolitiska diskursen. Hägglunds angrepp på de intellektuella kan förstås som en reaktion mot förlorad politisk makt över kulturdebatten.</p>

Uppsatsen handlar om kulturdebatten kring Verklighetens folk, som ägde rum under sommaren och hösten 2009 efter att partiledaren för Kristdemokraterna, Göran Hägglund, lanserat begreppet ”verklighetens folk”. Jag svarar på frågorna Vilka diskurser styrde debatten kring Göran Hägglunds Verklighetens folk-utspel? samt Varför kom Göran Hägglunds utspel när det kom och hur formulerades kritiken? Jag gör en kvalitativ undersökning av sammanlagt 39 opinionsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet publicerade under sommaren och hösten 2009. Artiklarna har tolkats utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och deras tankar om diskursens manöverutrymme och politisk förändring. Jag använder även Mouffes senare postpolitiska teorier, inte minst begreppet antagonism är viktigt. Till sist använder jag mig av Zygmunt Baumans teorier om den intellektuella rollen och dess förändring. Resultatet visar att debatten rörde sig kring några teman där flera diskurser slogs om att definiera centrum för debatten. Dessa var populistdiskursen, en ganska snäv kulturdebattsdiskurs samt tre politiska diskurser starkt påverkade av den postpolitiska diskursen. Hägglunds angrepp på de intellektuella kan förstås som en reaktion mot förlorad politisk makt över kulturdebatten.

The purpose of this study is to examin the depiction of culturalmeetings in history books in relatioon to the schoolguidelines, and how and why the description may have changed over time. To achieve this, a qualitative method was used to analyze the content of cultural meetings in Swedish schoolbooks after the World War II. The material used in the study was taken from eight editions of Alla tiders historia published between 1985-2011. The material was then put together and analyzed from the theoretical perspectives, which try to explain the factors that influenced the depiction of the texts. The results of this study shows, that over time, the school guidelines have incresed their focus on human value and the need for students to interact with people from other cultures. The depictions in the history books lives upp to the demands of the school guidelines, but this study shows that the main influence of the content of the book is the social context. When the first school guideline where constructed, economy was a major focal point, and by that time immigration was thought to be economacally benefical to Sweden, which i depicted in the books. Under the second school guiedlines the does not change much, but the immigation is wiewed as more problematic. At the time, the Swedish society was suffering from an economic crisis and the problems that badly preformed integration were starting to show. However, after some changes in society including a political effort was made to make the contry multicultural, the depiction in the history books change, and words like multicultural start making an appearance. When they change the school guiedlines again, the authors have gained a new awareness of what influences the content and the deoictions of immigrants are more neutral. The cahnge in writing can also be seen as authors try to follo the new guidelines with focus on cultural meetings.

Stockholm Konstsim Herr har tills nyligen varit det enda manliga konstsimlag i Sverige. Och är ett av få i världen. I April 2011 vann de sitt andra guld i rad i tävlingen Men’s Cup, den enda tävlingen för manliga konstsimlag. Jag har i den här uppsatsen velat undersöka hur och i vilken mån deltagarna i laget upplever konstsimmet som meningsskapande och hur de konstruerar, gestaltar och skapar en manlig identitet i och genom konstsimmet. Jag har gått till väga så att jag har gjort några intervjuer och deltagande observationer, och i kombination med utvald teori byggt min analys på det. Centrala begrepp är maskulinitet, meningsskapande, identitet, hegemoni och tabu.