<p>Uppsatsen syftar till att belysa begreppet helhetssyn i Lpo 94, och lärarnas uppfattning om fenomenet. Både som det är och hur den skulle kunna vara, samt att genom litteraturstudier skapa insikt om arbetsstrukturer som kan ligga i fas med läroplanens uppställda kriterier.</p><p>Under arbetet med uppsatsen har jag granskat forskarnas åsikter, Lpo 94, kursplaner, och intervjuat lärare om helhetssyn och lärande i senare skolåren. Jag valde intervjuer som metod därför att mitt intresse kretsade kring individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Den intervjutyp som jag använde mig av var den riktat öppna. Upplägget var fyra nyckelbegrepp med tillhörande underfrågor. Det jag i och med denna uppsats hoppats åstadkomma har varit att visa på vikten av att som lärare göra medvetna didaktiska val för att uppnå helhetssyn i sin undervisning. Jag har försökt åskådliggöra dessa val både för de som läser min uppsats och för mig själv i min yrkesroll.</p><p>I min analys av intervjuerna kom jag fram till att tolkning av läroplanens intentioner ser förhållandevis lika ut, men det finns skillnad när det gäller reflektion kring den egna praktiken mellan deltagarna. Lärarnas tolkning av styrdokumentet är överensstämmande med min uppfattning, nämligen att ämnesövergripande undervisning är att föredra för att uppnå helhetssyn.</p>

Uppsatsen syftar till att belysa begreppet helhetssyn i Lpo 94, och lärarnas uppfattning om fenomenet. Både som det är och hur den skulle kunna vara, samt att genom litteraturstudier skapa insikt om arbetsstrukturer som kan ligga i fas med läroplanens uppställda kriterier. Under arbetet med uppsatsen har jag granskat forskarnas åsikter, Lpo 94, kursplaner, och intervjuat lärare om helhetssyn och lärande i senare skolåren. Jag valde intervjuer som metod därför att mitt intresse kretsade kring individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Den intervjutyp som jag använde mig av var den riktat öppna. Upplägget var fyra nyckelbegrepp med tillhörande underfrågor. Det jag i och med denna uppsats hoppats åstadkomma har varit att visa på vikten av att som lärare göra medvetna didaktiska val för att uppnå helhetssyn i sin undervisning. Jag har försökt åskådliggöra dessa val både för de som läser min uppsats och för mig själv i min yrkesroll. I min analys av intervjuerna kom jag fram till att tolkning av läroplanens intentioner ser förhållandevis lika ut, men det finns skillnad när det gäller reflektion kring den egna praktiken mellan deltagarna. Lärarnas tolkning av styrdokumentet är överensstämmande med min uppfattning, nämligen att ämnesövergripande undervisning är att föredra för att uppnå helhetssyn.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn. Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av stroke. Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design. Mixed method användes även i en av de inkluderade artiklarna. Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeuten använder ett klientcentrerat arbetssätt, och försöker skapa en helhetsuppfattning om klienten. Aktiviteter används på olika sätt i strokerehabilitering och anpassas efter individen. Att återfå roller och vanor är centrala utgångspunkter i aktivitetsträning. En viktig del för att motivera och involvera klienten i rehabiliteringsprocessen är målsättningsarbete. Klientens begränsningar ligger ofta till grund för målformulering och syftar till att uppnå självständighet och delaktighet. Både den sociala och fysiska miljön påverkar klienten och aktivitetsutförandet, vilket arbetsterapeuten har i beaktning och anpassar till klientens unika förutsättningar. Slutsats: Aktivitet, miljö och arbetsterapeutiska anpassningar formar det klientcentrerade arbetssättet som används vid strokerehabilitering. Ytterligare forskning inom det aktuella området krävs för att säkerställa att det holistiska synsättet tillämpas.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesövergripande undervisning och i vilken utsträckning man arbetar ämnesövergripande på gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssättet samt elevernas förtjänster och svårigheter med undervisningen är andra frågeställningar. För att få svar på våra frågor skickade vi ut en enkät till ett antal lärare. Då enkätunderlaget inte blev tillräckligt omfattande kunde vi inte dra några generaliserande slutsatser. Vi genomförde även två halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen. Resultaten visar att majoriteten tillfrågade lärare, 52 procent, oftast eller i stort sett alltid arbetar ämnesövergripande, och de oftast arbetar ämnesövergripande inom sina egna ämnen eller med en annan kollega. En fördel med arbetssättet är att eleverna får möjlighet att skapa sig en helhet och se samband i utbildningen. En annan fördel är att lärarna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kollegor. En nackdel är att de tillfrågade lärarna upplever att det finns svårigheter med schemaläggningen, men också att det tar för mycket tid att planera. Undersökningen visar även det finns fler förtjänster än svårigheter för eleverna med att arbeta ämnesövergripande.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och på vilka grunder beslut om mottagande till grundsärskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsärskolan har under de senaste 10-15 åren ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fått nya elevgrupper i grundsärskolan. För att undersöka vårt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ särskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrån våra intervjuer jämfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit. Därefter valde vi att fördjupa oss i en av dessa kommuner och intervjua de personer som i sin profession gör de bedömningar som ska/bör göras, pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk bedömning, och som tillsammans ska klargöra om eleven är aktuell för att bli mottagen i grundsärskolan. Vi har i undersökningen kommit fram till att de rutiner som studiens kommuner har inför mottagande i grundsärskola ser olika ut och att de endast till viss del stämmer med de riktlinjer och rekommendationer som finns. Efter intervjuer med de professioner som genomför de bedömningar som ska ligga till grund för beslut om mottagande i grundsärskola, kan vi dra slutsatsen att samarbetet kring dessa bedömningar bör öka samt att flera informanter lyfter fram vikten av att bedömningen bör ske utifrån en helhetssyn av elevens förmågor.

<p>Detta examensarbete har ett övergripande syfte att med en helhetssyn både beträffande utevistelse och barns utveckling undersöka uterummets/skolgårdens betydelse för barn främst i de lägre årskurserna i skolan. Skolgården och dess omgivningar är den miljö där barn tillbringar en stor del av sin tid, både inom skolan och på fritiden. Vi tror att skolgården kan vara en ofta underskattad resurs och att den skulle användas mer om den var utformad på ett bra sätt. Vi vill ta reda på hur utevistelse i framförallt områden med naturkaraktär kan utveckla den hela individen samt hur en bra skolgård kan vara utformad. Därför har vi utgått från två avgränsande frågeställningar som lyder: Varför är en grön skolgård viktig? Hur ska en bra skolgård se ut? För att uppnå vårt syfte har vi huvudsakligen inriktat oss på litteraturstudier. Vi har dessutom gjort egna undersökningar främst i form av intervjuer med vuxna som på olika sätt har anknytning till skolgårdar. Resultatet visar att natur och grönska har en stor betydelse på flera sätt. På skolgårdar med tillgång till områden med naturkaraktär är aktiviteterna mer varierade. Den mångdimensionella skolgården visar sig i vår undersökning vara den ultimata skolgårdsmiljön.</p>

<p><p>I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.</p><p>Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.</p></p>

Detta examensarbete har ett övergripande syfte att med en helhetssyn både beträffande utevistelse och barns utveckling undersöka uterummets/skolgårdens betydelse för barn främst i de lägre årskurserna i skolan. Skolgården och dess omgivningar är den miljö där barn tillbringar en stor del av sin tid, både inom skolan och på fritiden. Vi tror att skolgården kan vara en ofta underskattad resurs och att den skulle användas mer om den var utformad på ett bra sätt. Vi vill ta reda på hur utevistelse i framförallt områden med naturkaraktär kan utveckla den hela individen samt hur en bra skolgård kan vara utformad. Därför har vi utgått från två avgränsande frågeställningar som lyder: Varför är en grön skolgård viktig? Hur ska en bra skolgård se ut? För att uppnå vårt syfte har vi huvudsakligen inriktat oss på litteraturstudier. Vi har dessutom gjort egna undersökningar främst i form av intervjuer med vuxna som på olika sätt har anknytning till skolgårdar. Resultatet visar att natur och grönska har en stor betydelse på flera sätt. På skolgårdar med tillgång till områden med naturkaraktär är aktiviteterna mer varierade. Den mångdimensionella skolgården visar sig i vår undersökning vara den ultimata skolgårdsmiljön.

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation.   Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.   Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.   Slutsatser: Få studier visar prov på ett helhetstänkande enligt den teoretiska beskrivningen av vad en helhetssyn på hörselrehabilitering går ut på. Genom att ha ett helhetstänkande i rehabiliteringen för patienter med CI inkluderas alla olika aspekter som behövs för ett aktivt socialt liv och det emotionella välbefinnandet. Det råder inga tvivel om att livskvaliteten efter en CI-operation ökar.