I grundskolans läroplan nämns det att skolan har en skyldighet att uppfostra samhälleliga medborgare. Samtidigt nämns också att läraren har som uppdrag att skapa möjligheter för eleverna att arbeta ämnesövergripande. Genom en stimulerande ämnesövergripande undervisning kan eleverna få en större helhetlig förståelse och se sambandet mellan skola och samhälle. Som blivande idrottslärare och geografilärare inom högstadiet har vi sett att det finns en potential att arbeta ämnesövergripande inom dessa ämnen. Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare inom geografi och idrott och hälsa arbetar ämnesövergripande och vad är det som styr användningen av metoden. Forskningens fokusområde har varit grundskolans övre skolår 7-9. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat grundar sig på sju intervjuer varav tre geografilärare och tre idrottslärare samt en rektor. Resultatet analyserades sedan i relation till frågeställningarna med hjälp av läroplansteorin. Frågeställningarna som ska besvaras är följande: 1. Hur ser förhållandet ut mellan geografi och idrott och hälsa när det kommer till ämnesövergripande arbete? 2. Vilka för- och nackdelar finns det med ämnesövergripande arbete? 3. Vilka faktorer påverkar det ämnesövergripande arbetet i skolan? Resultatet visar att det ämnesövergripande arbetet mellan ämnena geografi och idrott och hälsa var inte särskilt påtagligt. Samtliga lärare kunde se potentialen i att arbeta med varandra, men i slutändan var det få som gjorde det. Dock visade det sig att båda ämnena arbetade ämnesövergripande med andra ämnen, där geografilärarna gjorde det i en större utsträckning. I resultatet kom det även fram till att det är flera olika aspekter som påverkar användningen av det ämnesövergripande arbetet, där aspekter som till exempel schemat, planering och kursplanen var bidragande faktorer. Det visade sig både finnas för- och nackdelar med arbetsmetoden, där elevernas helhetssyn på kunskap var en fördel medan bristande tid för planering var en återkommande nackdel.

Bakgrund: Personcentrerad vård strävar efter att se till hela människan och inte enbart till en sjukdom. Sjuksköterskorna ska ta hänsyn och lyssna på patienternas berättelser och planera omvårdnaden i samråd med dem. Patienterna vill ses som unika individer där de får vara delaktiga i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av personcentrerad vård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes som inkluderar tio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgår från två teman och fem subteman. Det första temat var vårda utifrån en helhetssyn med tre subteman som var att skapa en förståelse för patienterna, att skapa en god relation till patienterna och att eftersträva en god kommunikation vid samtal i vården. Det andra temat var begränsade förutsättningar med två subteman som var att uppleva sig otillräcklig i vårdandet och att uppleva ett bristande samarbeta i vårdteamet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att personcentrerad vård var betydelsefullt, det bidrog till ett ökat välbefinnande hos patienterna och anhöriga. Vården formades efter patienternas unika situation och behov, där sjuksköterskorna synliggjorde hela människan. Sjuksköterskorna upplevde även sig själva vara otillräckliga. De upplevde att tiden inte räckte till och att arbetsbelastningen var hög. Det gav dem inte möjlighet att ge den vård och tid som de önskade.

Bakgrund: Palliativ vård är något som de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under professionen. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för att lindra lidande samt stödja patienter att leva med största möjliga välbefinnande till livets slut. Dessutom ska sjuksköterskor respektera patienters önskemål och behov vid livets slutskede, samt ge stöd till patienters anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa aspekter vid vårdandet av patienter i livets slutskede. De positiva aspekterna presenteras i temat vårdandets betydelse, vilket innefattar tre subteman: vikten av att vara medveten och uppmärksam, tillfredsställelse genom att visa närvaro, samt vikten av betydelsefulla relationer. De negativa aspekterna sjuksköterskor upplevde presenteras i temat begränsningar i vårdandet, vilket innefattar subteman saknad av kunskap, känsla av tidsbrist samt känslomässig påverkan. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde vårdandet i livets slutskede som tillfredsställande och uppmärksamhet som betydelsefull. Goda relationer med medarbetare, patienter och anhöriga upplevs viktigt och kan resultera i bättre vård. Sjuksköterskor upplevde även begränsningar i vårdandet på grund av brist på tid och kunskap, samt på grund av egen känslomässig påverkan. / Background: Most of nurses provide palliative care during their profession. Palliative care is based on an approach that is characterized by a holistic view of the person. Nurses have a great responsibility to alleviate suffering of palliative patients and to support them to live with the greatest possible well-being to the end of their lives. In addition, nurses must respect the patients’ wishes and needs at the end of their lives and provide support to patients’ relatives. Aim: To describe nurses’ experience of end-of-life caring. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Results: Nurses experienced both positive and negative aspects in end-of-life caring. The positive aspects are introduced in the theme the importance of caring, which includes the subthemes: the importance of being aware and observant, satisfaction by being present and the importance of meaningful relationships. The negative aspects are presented in the theme limitations in caring, which includes the subthemes: lack of knowledge, feeling the lack of time and emotional impact. Conclusion: Nurses experienced end-of-life caring satisfactory and awareness as significant. Good relationships with co-workers, patients and patients’ relatives were perceived important and can result in better care. Nurses experienced limitations in caring due to lack of time and knowledge and due to emotional impact.

Syftet med vår studie är att undersöka omsorgs- och trygghetsbegreppets konstruktion och tolkning i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen där omsorg, lärande och utveckling ska prägla förskolans verksamhet. För att besvara detta syfte så utgår vi från frågeställningarna; Vad anser pedagoger och vårdnadshavare vara viktigast i förskolans verksamhet utifrån helhetssynen? Vad anser pedagoger och vårdnadshavare vara mest synligt i förskolan utifrån helhetssynen? På vilket sätt skiljer sig pedagogers och vårdnadshavarnas konstruktion av trygghet och omsorg?Vi har valt att utgå från teorin om social konstruktion och anknytningsteorin. Dessa teorier ligger till grund för vårt empiriska material vi fått fram. Vi har använt oss av en kombination av kvantitativ metod och kvalitativ metod som innefattar enkäter och semistrukturerade intervjuer. Genom undersökningar som gjorts i denna studien har vi fått fram att pedagoger och vårdnadshavare i förskolans verksamhet anser att trygghet både är mest synligt och viktigt i förskolans verksamhet och är det dominerande begreppet utifrån helhetssynen. Omsorgens ställning var skiftande när man talade om dess konstruktion i helhetssynen, det sågs som ett av de viktigaste begreppen men var inte lika synligt i verksamhetens innehåll. Denna studie förde även fram att det finns olika tolkningar på begreppens innebörd utifrån intervjuerna med pedagogerna.

Samhällskunskap är ett skolämne som bygger på kunskaper från flera discipliner:Statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi är några utav dessa. Ämnet hardärtill en särskild roll när det gäller skolans demokratiska fostransuppdrag. Sedanämnet skapades på 1960-talet, har en viktig del av dess uppdrag handlat om attmedvetandegöra demokrati, med dess metoder och processer. Eftersomsamhällskunskapen innehåller flera kunskapsområden och samtidigt har ett tydligtfostransuppdrag, finns en inneboende problematik kring vad som blir ämnetsidentitet.Denna studie handlar om ämnet samhällskunskap och hur ämnets identitetuppfattas av elever i grundskolan. För att ta reda på hur elever tänker om ämnet,genomförde jag en enkätstudie med elever på högstadiet. Eleverna fick svara påtvå frågor, som handlar om vad de uppfattar som vanligt förekommande ochtypiskt för ämnet samhällskunskap. Utifrån analysen av deras svar har jag sedankunnat få en bild av vad som de ser som centralt och viktigt i ämnet, det somskulle kunna sammanfattas som ämnets identitet.I undersökningen framkom att eleverna uppfattar att ämnets kunskaper i förstahand handlar om politiska, ekonomiska och rättsliga aspekter. De uttrycker vidareatt ämnet har en roll att skapa förståelse för hur samhället är uppbyggt och hur deolika delarna av samhället hänger ihop. Som ett ämne för demokratiskmedborgarfostran saknas i undersökningen tydligt belägg för att elever uppfattardemokratifostran som en central del av ämnets identitet.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov. Inom diskurserna finns även talet om styrning vilket visar på att styrningen kretsar kring tre krafter; den egna kompetensen, elevernas behov och styrdokumenten. Till sist finner vi talet om fritidshemmets verksamhet där specialpedagogerna ser fritidshemmets kompetens som viktig och där de gärna ser en ökad samverkan, men att det finns hinder i skolans organisation.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar. Våra intervjuer med fyra hem-vårdsinspektörer syftade till att förstå hur de resonerar kring helhetssynen i hand-läggningsprocessen. Resultaten visar att helhetssynen är aktuell innan, under och efter mötet med vårdtagaren. Det finns faktorer i mötet, situationen och relationen mellan hemvårdsinspektör och vårdtagare som har betydelse för hur omfattande helhetssynen blir i en utredning. Organisationens styrning och hur denna styrning kan påverka beaktandet av en helhetssyn positivt och negativt framkom i resulta-tet. För- och nackdelar med en beställare-utförare organisation i relation till en helhetssyn framkom också. Samtliga resultat har analyserats med utgångspunkt i organisationsteorier av Johansson (2007) samt Lindelöf och Rönnbäck (2004).

Håkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras föräldrar den skriftspråkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus på ett tidsperspektiv som sträcker sig från förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning är att beskriva hur elever som går i förskoleklass och deras föräldrar och pedagoger skildrar den skriftspråkliga utvecklingen. Likaså vill jag undersöka om föräldrarnas egna läsvanor hänger samman med barnets läsintresse och behållning av olika läsupplevelser. Undersökningen är kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig på tretton halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna omfattar fem barn i förskoleklass och deras föräldrar, en förskollärare, en grundskollärare samt en specialpedagog. Resultatet visar att lärande och utveckling sker i samspel med intresserade vuxna som stimulerar barnet utifrån barnets intresse och motivation. Detta verkar bidra till ett stort läsintresse och god läsutveckling eftersom samtliga barn visar stort intresse för skriftspråkliga aktiviteter och har knäckt läskoden i början av vårterminen i förskoleklassen utan formell undervisning.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett ämnesöverskridande arbete på industriprogrammet med inriktning mot Träteknik.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ämnesöverskridande arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som består av fyra lärare, på ett industriprogram såg på ett sådant arbete. Jag har även intervjuat platschefen för att få skolledningens syn på ämnesöverskridande arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att förutsättningarna finns för ett ämnesöverskridande arbete. De jag intervjuade såg positivt på möjligheterna för ett ämnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna såg har med tid och samordning att göra. Lärarna och platschefen är alla överens om att det ger eleverna en helhetssyn på lärandet och gör dem mer motiverade

Sammanfattning Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andraspråk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmål. Som grund för våra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssätt vi har i fokus. Vi genomförde även observationer för att få se hur undervisningen kan utformas. Vårt empiriska material ställde vi därefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra problemställningar har varit:•Hur kan integrerad svenska som andraspråksundervisning utformas i grundskolan?•Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andraspråksundervisning?•Utifrån vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andraspråksundervisning?Våra resultat visar bland annat på vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket ämne de undervisar i, har ansvar för andraspråkselevers språkutveckling och att pedagogerna därför bör ha utbildning i svenska som andraspråk. Skolledningens roll och ansvar har också framkommit som betydelsefull, men även den enskilde pedagogens sätt att utforma sin undervisning har visat sig vara av betydelse. Termerna interkulturalitet och interkulturellt perspektiv har under vår process med detta arbete mognat fram som de begrepp vilka kan sägas beskriva det integrerade arbetssätt vi har haft i fokus. Även pedagogernas grundtankar kring undervisning av elever med svenska som andraspråk kan härröras till dessa termer.