Uppsatsen fokuserar på hur ras och etnicitet representeras visuellt i de fotografier som finns på Helsingborgs kommuns hemsida. En kvantitativ innehållsanalys utförs för att kartlägga hur ras och etnicitet visualiseras i materialet och sedan sätts detta i relation till Helsingborgs faktiska invånare och Helsingborgs kommuns egna riktlinjer för visuell identitet. Studien kompletteras sedan med en kvalitativ semiotisk- och diskursanalys för att tolka innehållet i bilder under olika sektioner och deras betydelse, samt vad de representerar i den kontext de används och intertextuellt. Resultatet och analysen diskuteras och problematiseras sedan för att belysa problemområdet ytterligare med ändamålet att besvara frågeställningen och uppfylla syftet med forskningen. Studien grundar sig i teorier kring framförallt postkolonialism och representation, där identitet, stereotyper, vithet, ras och etnicitet är viktiga teoretiska beståndsdelar. Forskningen lyfter en brist på mångfald och inkludering i de fotografiska bilder som finns på Helsingborg.se och belyser den problematik som finns i den större bilden som en kollektion av bilder gemensamt skapar i sin intertextualitet. Den visuella analysen visar ett särskilt anmärkningsvärt resultat där flertalet vardagliga sektioner på hemsidan helt exkluderade en variation i etnisk mångfald bland människorna i bilderna, till fördel för vit, västerländsk överrepresentation, vilket potentiellt bidrar till och uppmuntrar exkludering, utanförskap och segregation. / The research focuses on how race and ethnicity is represented visually in the photographs available on Helsingborg municipality's website. A quantitative content analysis was carried out to map how race and ethnicity are visualized in the material and then put this in relation to Helsingborg's actual inhabitants and Helsingborg's municipalities own guidelines for visual identity. The study is then supplemented with a qualitative semiotic and discourse analysis to interpret the content in the images under different sections on the website and their significance, as well as what they represent in the context in which they are used and also in their intertextually. The result and the analysis are then discussed and problematized to shed further light on the problem area with the purpose of answering the main research question and fulfilling the purpose of the research. The study is based on theories about primarily postcolonialism and representation, where identity, stereotypes, whiteness, race and ethnicity are important theoretical components. The research highlights a lack of diversity and inclusion in the photographic images that exist on Helsingborg.se and point out the problems that exist in the larger image that a collection of images jointly creates in their intertextuality. The visual analysis shows a particularly remarkable result where many everyday sections on the website completely excluded variation in ethnic diversity among people in the images, in favor of white, Western overrepresentation, which potentially contributes to and encourages exclusion, seclusion and segregation.

Denna undersökning kretsar kring att lyfta offentlig konst och medborgarinflytande. Teorier och tidigare forskning som lagts fram har skapat förståelse för hur konst är ett betydelsefullt verktyg i stadsmiljön, som kan användas för att förbättra människors upplevelse av en plats. Därför är det viktigt att man inkluderar individer i framtagandet av de konstnärliga verken. Denna inkludering har undersökts i uppsatsen genom fallstudier på tre specifika konstprojekt. Två av dessa projekt valdes för att en av författarna hade deltagit i dem och kunde återberätta sin upplevelse. Dessa projekt är Street Art och Närlunda Tunneln, som utfördes av Helsingborgs stad. Det tredje projektet var den statliga satsningen Konst händer av Statens konstråd. I de kommunala projekten hittades ingen dokumentation som utförligt beskrev process och resultat. Därav utfördes intervjuer med deltagare i respektive projekt. Gällande Konst händer däremot, hittades nyanserad dokumentation som redovisade projektets process och resultat. Resultatet av studien visade att alla tre projekt inkluderat civilsamhället på olika sätt. Individerna fick vara en del av gestaltningen i både Street Art och Närlunda Tunneln. Genom intervjuerna gick det även att konstatera hur de kommunala projekten fortfarande inspirerar deltagarna än idag. Däremot är det Konst händer som har inkluderat människor i störst utsträckning, genom att låta dem påverka projektet som helhet fram tills att resultaten var nådda. Den övergripande slutsatsen som dras är att de tre projekten lyckats förhålla sig till forskningen kring offentlig konst och deltagande. Förhoppningen med studien och dess resultat är att uppmuntra till ökad medborgarinflytande i framtidens konstprojekt. / This thesis serves to elevate public art and civic influence. Theories and previous research has created an understanding of how art is a meaningful tool in the urban environment, which can be used to improve people’s experience of a place. Therefore, it is important to include people in the production of these artistic works. This inclusion has been investigated in the thesis through case studies on three specific art projects. Two of these projects were chosen as one of the authors had participated in them and was able to recount her experience. These projects are Street Art and Närlunda Tunneln, which were carried out by the municipality of Helsingborg. The third project was the state initiative Konst händer by the public art agency of Sweden. In the municipal projects, no documentation was found that described the process and results in detail. For this reason, interviews were done with participants in the respective projects. On the other hand, nuanced documentation was found that reported the process and results of Konst händer. The results of the study prove that all three projects included civil society in different ways. Individuals were a part of the design of both Street Art and Närlunda Tunneln. Through the interviews, it was further possible to ascertain how the municipal projects still inspire the participants to this today. Although, it is Konst händer that has included civic engagement to the greatest extent, by letting the people influence the project as a whole until the results were reached. The overall conclusion that is drawn is that the three projects succeeded following the research regarding public art and participation. The ambition of this study and its results is to encourage greater citizen influence in future art projects.