Sedan början av 1900-talet har de flesta förlossningar skett på sjukhus och antalet hemförlossningar har minskat drastiskt. Idag är hemförlossningar ytterst ovanligt i Sverige och finns ej som ett vårdval trots att kvinnor har rätt till självbestämmande vad gäller sin graviditet och förlossning.  Syftet var att beskriva kvinnors anledningar till att välja hemförlossning.    En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt utfördes som metod. Databassökning skedde i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades och inkluderade artiklar analyserades med integrerad analys.   Studiens resultat mynnade ut i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin var “på kvinnans egna villkor” med subkategorierna “egenmakt och kontroll”, “hemmet som en trygg plats”, “tron på den egna kroppen” och “den fysiologiska födseln” samt “val av närvarande personer”. Den andra huvudkategorin var “att undvika negativa upplevelser” med subkategorierna “tidigare negativa erfarenheter” och “viljan att undvika interventioner”.    Slutsatsen var att det finns olika anledningar till att kvinnor väljer hemförlossning där de främsta är att föda på sina egna villkor och önskan att undvika negativa upplevelser. Kvinnor vill ha inflytande över sin förlossning och ha möjlighet att välja personer som ska närvara och stödja kvinnan. Hon vill föda på en trygg och säker plats, hemmet, där hon har större möjlighet till en normal eller fysiologisk förlossning utan onödiga interventioner. För att främja kvinnors självbestämmande bör alternativ till sjukhusförlossning erbjudas. / Since the beginning of the twentieth century, the majority of births have taken place in hospitals, and the number of home births has decreased substantially. Home birth is utterly rare in Sweden, and it is not a publicly funded option for Swedish women, even though women should have the right to independently make decisions about their pregnancy and labor.   The aim of the study was to describe women’s reasons for choosing home birth.  A literature review with a systematic approach was the performed method. Databases used for this purpose were PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality reviewed and analyzed through integrated analysis.    The findings of the study were presented in two main categories with appurtenant subcategories. The first main category was “the woman’s own terms” with subcategories “empowerment and control”, “the home environment is a safe space”, “belief in the body and the physiologic birth” and “choosing present people”. The second main category was “wanting to avoid negative experiences” with subcategories “previous negative experiences” and “wanting to avoid interventions”.  The conclusion was that there are various reasons why women choose home birth where the main reasons were to give birth on their own terms and a desire to avoid negative experiences. Women want to be able to influence their labor and have the opportunity to choose people who will be present and support the woman. She wants to give birth in a safe and secure place, her home, where she has a better chance for a normal and physiological birth without unnecessary interventions. In order to promote women's self-determination, alternatives to hospital birth should be offered.

Den normala förlossningen är barnmorskans ansvarsområde. Frisättning av oxytocin är en förutsättning för ett normalt förlossningsförlopp och vårdmiljön har betydelse för detta. Utfallen av hemförlossningar är goda, vid lågriskgraviditet har det inte framkommit några ökade risker vare sig för kvinnor eller barn. I Sverige erbjuds inte hemförlossningar via det generella vårdutbudet. Det finns ett fåtal privata hembarnmorskor samt programmet ”Min Barnmorska” som tillhandahåller assistans vid hemförlossningar. Forskning kring kvinnors erfarenheter av att föda hemma visar på positiva upplevelser. Det finns begränsad kunskap om barnmorskors upplevelser av att bistå hemförlossningar. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av att bistå planerade hemförlossningar. Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och innefattade 15 artiklar. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att arbeta i enlighet med sin ideologi, Med den födande i fokus och Baksidan med hemförlossning, med tillhörande subkategorier. Barnmorskorna hade en stark tilltro till den naturliga födelseprocessen och önskade arbeta med den födande i fokus. Det var viktigt att kvinnor tilläts göra informerade val gällande beslutet av födelseplats. Barnmorskorna uppskattade arbete i hemmiljö, det möjliggjorde för dem att arbeta utifrån sina sinnen och intuition. Hemmiljön främjande både de födande kvinnorna och barnmorskorna, då de tilläts arbeta i lugn och ro med en födande i taget. I hemmet tilläts förlossningsprocessen ta tid, det var viktigt att inte störa eller utföra onödiga interventioner. Relationen till familjen var en viktig del i att kunna ge adekvat stöd.Barnmorskorna önskade arbeta med kontinuerlig vård för att optimera relationen till familjen och de födandes förlossningsupplevelse. Att arbeta med hemförlossningar resulterade i olika svårigheter, exempelvis fientligt bemötande från annan vårdpersonal, bristfälligt stöd i arbetetoch påverkan på privatlivet. Slutsatsen är att hemförlossningar kan gynna barnmorskor. En arbetsmodell där barnmorskor får tillhandahålla kontinuerlig vård och kombinera arbete i hem- och sjukhusmiljö kan vara alternativ för de barnmorskor som vill arbeta med hemförlossningar. Det krävs mer stöd och resurser men möjliggör att fler barnmorskor får arbeta i enlighet med sin ideologi. / The normal birth is the midwife's area of responsibility. Release of oxytocin is a prerequisite for a normally developed birth process and the care environment has proven to be important for this. Home births have good outcomes, there have been no increased risks for either women or children with low-risk pregnancies. In Sweden, home births are not offered via the general range of care. There are a few private home midwives and the “Min Barnmorska”program that offers assistance during home births. Research on women's experiences of giving birth at home shows positive experiences. There is limited knowledge about midwives' experiences of assisting home births. The aim of the study was to describe midwives' experiences of assisting planned home births. The method was a general literature review with a qualitative approach and included 15 articles. The results were compiled in three categories: Working in accordance with theirideology, With the woman in focus and Disadvantages of home birth, with associated subcategories. The midwives had a strong belief in the natural birth process and wanted to work with the woman in focus. It was important that women were allowed to make informed choices regarding the decision on place of birth. The midwives appreciated working in a home environment, it enabled them to base their work on their senses and intuition. The home environment fostered both the women giving birth and the midwives, as they were allowed to work in peace and quiet with one woman at a time. At home, the delivery process was allowed to take time, it was important not to disturb or perform unnecessary interventions. The relationship with the family was an important part in being able to provide adequate support. The midwives wanted to work with continuous care in order to optimize the relationship with the family and the birth experience of the women giving birth. Working with home births resulted in various difficulties such as hostile treatment from other healthcare staff, inadequate support at work and impact on private life. The conclusion is that home births can benefit midwives. A work model where midwives are allowed to provide continuous care and combine work in a home and hospital environment can be an alternative for those midwives who wish to work with home births. More support and resources are required but it enables more midwives to work in accordance with their ideology.

At the beginning of the 20th century, major technological changes occurred in maternity care in Europe. In connection with the introduction of good hand hygiene, advance medical equipment and use of disinfectants in the hospitals, obstetricians quickly noticed that maternal mortality decreased. This together with the rest of the medical equipment made hospital births safer. The hospitals became more attractive birth places instead of the homes. While the development from homebirth to hospital delivery went fast in Sweden, the midwives who worked in the United Kingdom and the Netherlands kept their role as primary caregiver to pregnant women by opening birth centers (freestanding clinics normally staffed by midwives offering a homely environment) and continued offering assistance with births at home, if that was the wish of the mother. Today, the United Kingdom and the Netherlands are good examples of a maternity care system with free choice where to give birth and with high patient safety. The purpose of this work is to see if Sweden can offer freedom of choice within the maternity care in accordance with Article 8 of the European Convention on Human Rights and applicable legislation. This is done by evaluating as to how maternity care is financed and the midwives’ role in the countries like the Netherlands and the United Kingdom and compared with Sweden. Today, maternity care in Sweden is severely criticized, not least by healthcare staff due to poor working environment. Pregnant women feel an uncertainty before childbirth, which has led to the government and Swedish municipalities and county councils to decide to make a major effort to improve maternity care and women's health. Within the framework of the development of the healthcare, this work suggests that a review of the freedom of choice in childbirth care would be a natural part to include in the reform.

Den absoluta merparten av alla barn föds på sjukhus i Sverige och har så gjorts sedan början av förra seklet.Mödradödligheten sjönk stadigt alltjämt som förlossningsenheterna centraliserades runt om i landet. Till slut var hemförlossningar snarare något avvikande och sjukhusförlossningen något alldeles självklart. I nutid råder enighet att kvinnan skall kunna göra ett informerat val om förlossningsplats, vilket i enlighet med befintlig forskning förespråkas av World Health Organization [WHO]. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkade kvinnor att ta beslutet att genomföra en hemförlossning i ett höginkomstland. Metoden som användes är en allmän litteraturöversikt där data från 15 vetenskapliga originalartiklar analyserats. En integrerad litteraturöversikt genomfördes vilken resulterade i två kategorier: ”Vad kvinnan vill ha” med fyra underkategorier och ”Vad vården erbjuder” med tre underkategorier. I kategorin ”Vad kvinnan vill ha” var huvudfyndet kvinnors önskan om en fysiologiskt naturlig förlossning på sina egna villkor, utan att bli störd. I detta önskade kvinnorna känna sig trygga, sedda och i centrum för sin egen förlossning. Egenkontroll och självbestämmande var essentiellt. Under ”Vad vården erbjuder” var huvudfyndet att kvinnornas tidigare obehagliga eller traumatiska upplevelser av vårdpersonal inverkade på beslutet. Vårdgivares bemötande och attityd kunde driva kvinnan längre ifrån den traditionella vården vilket hade inflytande på kvinnans val att föda i hemmet. Slutsatsen av uppsatsen är att kvinnors individuella önskan om att få en säker och god förlossningsupplevelse i hemmet, tillsammans med förtroendet för vården, är något som borde vara en stor prioritet för vårdpersonal och samhället i stort.

Bakgrund: I Norden sker i stort sett alla förlossningar på sjukhus assisterade av barnmorskor. Internationellt varierar antalet hemförlossningar. Bad har historiskt sett använts för avslappning och smärtlindring i samband med en förlossning. Det finns en ökad efterfrågan hos kvinnor i Sverige som önskar sig en alternativ förlossningsmetod och det är en fråga som väcker debatt, både i Sverige och i andra länder. Syfte: Att sammanställa studier om nordiska kvinnors orsaker till och upplevelser av en alternativ förlossningsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har utformats av kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt ingår 19 vetenskapliga artiklar. Data har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Fem huvudkategorier och åtta underkategorier framkom i resultatet. Resultatet visar på att det finns en rad olika orsaker till att nordiska kvinnor väljer en alternativ förlossningsmetod. Att föda med en alternativ förlossningsmetod beskrivs som en positiv upplevelse där kvinnan själv har kontroll över förlossningsprocessen samt en möjlighet att välja förlossningsplats. Detta ingav en trygghet samt en känsla av makt och självbestämmande. Det beskrivs som en trygg miljö utan yttre störningar där kvinnorna kan fokusera och följa den naturliga förlossningsprocessen. Kvinnorna möter även en del negativa attityder kring deras val av en alternativ förlossningsmetod. Slutsats: Kvinnors orsaker till att välja en alternativ förlossningsmetod baseras på en önskan om en naturlig förlossning, bristande tro till medicinska interventioner och känslan av att få vara i kontroll. Fördelar kan ses vid dessa typer av förlossningsmetoder, framförallt rörande upplevelsen för kvinnan. Kvinnor som önskar sig en alternativ förlossningsmetod upplever att de möts av negativa attityder och ifrågasättande. Kvinnor upplever även känslor som oro och rädsla i samband med en alternativ förlossningsmetod, då i kontexten att eventuella komplikationer kan uppstå. / Background: In the Nordic countries most women give birth in hospitals, while being assisted by midwives. Internationally, the number of home deliveries varies. Bathing has historically been used for relaxation and pain relief during childbirth. There is an increased demand from women in Sweden for waterbirth, and this causes debate, both in Sweden and in other countries. Aim: To compile research concerning Nordic women ́s reasons for, as well as experiences of an alternative birth method. Method: A descriptive literature study designed by qualitative, as well as quantitative research, a total of 19 articles. Data has been interpreted, analyzed and compiled. Results: Five main categories and eight sub-categories appeared in the results. The results show that there are a variety of reasons why Nordic women choose an alternative method of delivery. Giving birth through an alternative delivery method is described as a positive experience, giving the woman a sense of control during the delivery process. Being able to choose the place of birth itself provided a sense of security as well as a sense of power and autonomy. It is described as a safe environment without external disturbances, where the women can focus and follow the natural process of childbirth. They also encounter some negative attitudes about their choices of an alternative method of delivery. Conclusion: Women's reasons for choosing an alternative birth method is based on the desire for a natural birth, a lack of faith in medical interventions, or a feeling of maintaining control. Advantages can be seen in these types of birthing methods, especially in regard to the experience for the woman. Women who wish for an alternative birth method feel that they are meeting negative attitudes and questioning. Women also experience feelings of concern and fear regarding alternative birth methods, then in the context of eventual complications that could occur.

Forskning visar på att information om planerad hemförlossning är av stor betydelse för den gravida kvinnan i sitt val av födelseplats. Det finns dock inte så mycket forskning om barnmorskors, verksamma inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av planerad hemförlossning inom mödrahälsovården. Åtta barnmorskor som arbetade inom mödrahälsovården inom region Skåne intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorier består av: ”Olika förutsättningar”, ”Det ”alternativa” födandet” och ”Den professionella rollen i samtalet”. I samband med intervjuerna framkom det att barnmorskorna inte informerar om planerad hemförlossning rutinmässigt, att barnmorskorna har bristande kunskap om planerad hemförlossning, att barnmorskorna saknar nationella riktlinjer kring planerad hemförlossning samt att planerad hemförlossning finns i det dolda. De intervjuade förklarade detta med att de inte hade information eller utbildning om planerad hemförlossning under sin utbildning till barnmorskor eller på sin arbetsplats. Barnmorskorna upplevde även att det finns ett motstånd till planerad hemförlossning inom sjukhusvården samt att de ekonomiska resurserna ser olika ut i olika delar av Sverige vilket bidrar till en ojämlik förlossningsvård. Mer forskning behövs inom området för att få en ökad förståelsen för hur barnmorskors, inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning, påverkar den information som ges till de gravida kvinnorna. / Research shows that information about planned home birth is of great importance for the pregnant woman in her choice of place of birth. However, there is not much research on the experiences of midwives operating within the maternal health care system about planned home birth. The purpose of the study was to elucidate midwives’ experiences of planned home birth in maternal health care. Eight midwives, operating within maternal health care in Skåne, Sweden were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis with an inductive approach. From the results emerged three main categories and nine subcategories: The main categories included: ”Different conditions”, ”The ”alternative” birth” and ”The professional role in the conversation”. It appears that the midwives do not routinely inform about planned home birth, that the midwives have deficient knowledge about planned homebirth, that the midwives lack national guidelines for planned home birth and that planned home birth is unseen. The interviewed thought a reason hereby was due to the fact that they had not received information or training about planned home birth during their training as midwives or at their workplace. The midwives experience that there is opposition to planned home birth from the healthcare system and that the financial resources look different in different parts of Sweden which contributes to an unequal maternity care. More research is needed in this area to gain an increased understanding of how midwives’ experiences in maternal health care affect the information given to pregnant women.

Bakgrund: Kvinnor har rätt att välja var de vill föda barn. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på sjukhus. De som föder hemma väljer det för att det är ett säkert alternativ samt för att vara i en bekant miljö och föda på sina egna villkor. Det finns idag varken nationella riktlinjer eller statlig finansiering för hemförlossningsverksamhet i Sverige, med enstaka undantag. Barnmorskors attityd till hemförlossning varierar internationellt. I de länder som har planerad hemförlossning integrerat i vårdvalet är barnmorskorna generellt positiva inställda. Motiv: I detta examensarbete undersöks hur barnmorskor som arbetat på förlossningsavdelning inom slutenvården ställer sig till planerad hemförlossning. De svenska studier som finns undersöker främst upplevelser hos barnmorskor som i privat regi redan arbetar med hemförlossning.  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka barnmorskors inställning till planerad hemförlossning samt möjliga hinder för att bedriva sådan verksamhet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 barnmorskor från fyra regioner i Sverige. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, ”Barnmorskors önskan att arbeta med kvinnor för kvinnor”, två huvudteman, ”Barnmorskor är positivt inställda till planerad hemförlossning” och ”Hinder för planerad hemförlossning”. Temana underbyggs av sju subteman. Konklusion: Förlegade patriarkala normer och hierarkier där läkarens ord väger tyngre än barnmorskans gör att barnmorskorna upplever att de inte har förutsättningar att arbeta så kvinnocentrerat och evidensbaserat som de önskar för att säkerställa god vård. Barnmorskorna i studien ansåg att det finns stora vinster med planerad hemförlossning för kvinnan och barnet men även för barnmorskan. Befintlig forskning styrker deras erfarenheter och många länder har implementerat rådande evidens i sin förlossningsvård och inkludera planerad hemförlossning i verksamheten.

Bakgrund: Antalet planerade hemförlossningar i Sverige ligger idag på runt 100 per år. Kvinnor som har genomgått en hemförlossning upplever starka känslor av autonomi och tillit till sina kroppar och sin förmåga att föda barn. Fler önskar själva välja födelseplats samt vara delaktiga i sin vård och planering därav och i de beslut som tas under en förlossning. Motiv: Jag önskar med detta examensarbete undersöka varför kvinnor väljer att föda hemma och hur den förlossningen har upplevts i jämförelse med tidigare förlossningar på sjukhus. Vilka tidigare erfarenheter har bidragit till att kvinnor väljer att föda hemma? Hur kommer det sig att kvinnor väljer att betala för sin hemförlossning? Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka kvinnors motiv till och erfarenheter av att föda i hemmet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudkategorierna var: Att välja hemförlossning på grund av negativa upplevelser i samband med sjukhusförlossning, att föda på egna villkor och att uppleva kontinuerligt stöd och närvaro av barnmorskor. Konklusion: Motiv som självbestämmande, en tryggare förlossning med barnmorskor som ger personcentrerad vård fick kvinnorna att välja hemförlossning fortsättningsvis. Förlossningsvården bör eftersträva en mer inkluderande och säker vård, där även valfri förlossningsmiljö kan erbjudas. Det kan medföra att fler kvinnor känner sig trygga var de än föder, samt ha valmöjligheten att föda hemma med professionellt stöd oavsett var de är bosatta och oberoende av socioekonomiska faktorer. En god förlossningsupplevelse med färre medicinska insatser, minskade obstetriska skador och en trygg miljö kan motverka negativa känslor kopplat till förlossning, skapa välbefinnande och stärka empowerment. / Background: The number of planned home births in Sweden today is around 100 per year. Studies show that women who have had a home birth, experience strong feelings of autonomy and confidence in their bodies and ability to give birth. More people want to choose their own place of birth and be involved in their care, planning and the decisions that are made during a birth. Motive: With this thesis, I want to investigate why women choose to give birth at home and how that birth has been experienced in comparison with previous births in hospitals. What previous experiences have contributed to women choosing to give birth at home? How come women choose to pay for their home birth? Aim: The purpose of this study was to investigate women's motives for and experiences of giving birth at home.Methods: Semi-structured interviews were conducted with six women. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Three main categories and ten subcategories emerged. The main categories are: To choose home birth due to negative experiences in connection with hospital birth, to give birth on one's own terms and to experience continuous support and presence of midwifes. Conclusion: Motives such as self-determination, a safer childbirth with midwives that provide person-centered care made women choose homebirth in the future. Maternity care should strive for more inclusive and safe care, where an optional delivery environment can also be offered. This can mean that more women feel secure wherever they give birth and have the choice to give birth at home with professional support regardless of where they live and regardless of socio-economic factors. A good delivery experience with fewer medical interventions, reduced obstetric injuries and a safe environment can counteract negative emotions linked to childbirth, create well-being, strengthen empowerment.