Sammanfattning   Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

Bakgrund: Andelen patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov ökar allt mer i den kommunala hemsjukvården. Distriktssköterskans komplexa och mångfacetterade roll är inte jämförbar med någon annan sjuksköterskeroll och därför är det viktigt att distriktssköterskans kompetens används. Trots detta råder det bristande kunskaper om vad distriktssköterskans yrkesroll innebär i den kommunala hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens i kommunal hemsjukvård - sett ur ett distriktssköterskeperspektiv.  Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog nio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att distriktssköterskornas specialistkompetens har betydelse för en ökad trygghet att fatta beslut, såsom att göra komplexa bedömningar och leda den allt mer avancerade vården i hemmet. Distriktssköterskorna besatt kompetenser som gjorde det möjligt för dem att arbeta ännu mer självständigt, vilket ledde till fördelar för patienterna, arbetsgivaren och kollegor. Alla distriktssköterskorna var överens om att deras kompetens ansågs kvalitetssäkra vården kring patienten och bidra till ökad patientsäkerhet, vilket skulle leda till en kvalitetsutveckling av den kommunala hemsjukvården. Slutsats: Resultatet av denna studie har tydliggjort betydelsen av distriktssköterskornas specialistkompetens i den kommunala hemsjukvården. Samtliga distriktssköterskor som deltog i studien var överens om att deras specialistkompetens hade betydelse för den komplexa och patientnära vården samt kvalitetsutvecklingen av den. Däremot uttryckte de att de upplevde att kommunen som arbetsgivare saknade kunskaper om betydelsen av distriktssköterskans specialistkompetens och vad deras yrkesroll innebar.

Hemsjukvård innebär vård som ges i patientens hem och omfattar medicinska insatser, rehabilitering, habilitering och omvårdnad. Vården genomförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller av annan vårdpersonal som har blivit delegerad att utföra en särskild medicinsk uppgift. Många av sjuksköterskans arbetsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal. Ett behov har identifierats av att beskriva distriktssköterskors upplevelser av delegeringsarbetet och vad som kan påverka patientsäkerheten. Det är viktigt att belysa det här området för att få en ökad förståelse för distriktssköterskans ansvar och arbete med att säkerställa att patienter får en god och säker vård. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att delegera medicinska uppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården, med patientsäkerheten i fokus. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats gjordes. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex distriktssköterskor och tre sjuksköterskor med delegeringsansvar inom den kommunala vården. För bearbetning av utvunnen data gjordes en innehållsanalys. Målet var att beskriva alla aspekter av innehållet som var relaterat till studiens syfte. Analysen resulterade i tio underkategorier och tre kategorier, Distriktssköterskans upplevelser av hur omvårdnadspersonalens attityd och kompetens påverkar patientsäkerheten, Distriktssköterskans upplevelser av delegeringsprocessens påverkan på patientsäkerheten och Distriktssköterskans upplevelser av verksamhetens påverkan på patientsäkerheten. Studiens resultat visar att distriktsköterskor anser att det måste få ta tid att förbereda omvårdnadspersonal inför delegeringar, men att den tiden tyvärr ofta saknas. Det som uppfattas problematiskt är en hög personalomsättning bland omvårdnadspersonalen, då det leder till förlorad kompetens. Det finns tankar om att det går att göra delegeringar patientsäkra om det finns en välfungerande delegeringsprocess, men akuta delegeringar och delegeringar som delas ut för att lösa personalbrist upplevs inte vara patientsäkra. Det krävs mer tid och resurser för att göra delegeringar patientsäkra. Både den delegerande distriktssköterskan och delegerad omvårdnadspersonal ska känna sig trygga och de medicinska arbetsuppgifterna ska kunna utföras med en hög säkerhet för patienterna.

Bakgrund: Palliativ vård tillhandahålls till patienter med en obotlig sjukdom eller skada. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård är att lindra lidande, främja en god livskvalitet samt ge patienten ett värdigt slut på livet. Patricia Benners teori som speglar sjuksköterskans utveckling från novis till expert genom kunskap och erfarenhet utgör studiens teoretiska referensram. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie med material hämtades från CINAHL och PubMed. De åtta artiklarna som inkluderades i studien kvalitetsgranskades utifrån Carlsson och Eimans bedömningsmall och analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar på erfarenheter sjuksköterskor uttryckt i vårdandet av patienter i ett palliativt skede och redovisas i fyra kategorier: Att uppleva och hantera ett känslomässigt engagemang (1), Att värna om patient och närstående (2),Att känna sig utelämnad (3) samt Att känna meningsfullhet (4). Slutsats: Yrkeserfarenhet påverkar vårdkvaliteten och sjuksköterskans egna uppfattning om utfört arbete. Relationen till medarbetare var avgörande för ett gott interprofessionellt samarbete som i sin tur möjliggör en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplever svårigheter relaterat till den djupa relationen mellan vårdgivare och patient och dess närstående. Det finns ett behov av djupare kunskap inom ämnet palliativ vård.

No description available.

<p>The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health. It would also lead to patients feeling greater security knowing that the nurses treating them possess adequate knowledge in caring for the mentally ill.</p>

Sverige har under de senaste åren blivit ett mer mångkulturellt land, vilket innebär att sjuksköterskan ibland får vårda patienter från olika delar av världen. Pga. detta finns det ett intresse att undersöka hur sjukvården fungerar i andra länder, i detta fall hemsjukvården på Irland. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta inom hemsjukvården på Irland samt att beskriva arbetets innehåll. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fyra sjuksköterskor inom hemsjukvården samt ostrukturerade observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes bearbetning av dem och två huvudteman samt ett antal underteman framkom. Observationerna nedtecknades efter varje gjord observation eller så snart det har varit praktiskt möjligt. Efter bearbetning framkom fyra huvudteman. Resultatet visar att sjuksköterskans arbete inom hemsjukvården på Irland innebär breda arbetsuppgifter och mycket ansvar. Hennes klienter innefattar alltifrån nyfödda till gamla, vilket medför att hon måste ha olika typer av kunskaper. Många gånger känner hon sig otillräcklig, vilket beror på olika faktorer, t.ex. tidsbrist. Dock känner hon sig ibland mycket uppskattad av sina patienter, vilket har stor betydelse och som bidrar till större arbetsglädje. Sjuksköterskan måste ha en helhetssyn där hon fokuserar på hela patienten och hennes livssituation. / During the last few years Sweden has become a more multicultural country which means that the nurse sometimes has to take care of patients from different parts of the world. In relation to this, there is an interest to investigate how the health care system works in other countries, in this case the community in Ireland. The purpose of the study is to describe the nurse´s experience of working in the community in Ireland and to describe the content of the work. The data was collected from interviews with four nurses within the community and also unstructured observations. The interviews were recorded and transcribed. After that the data was processed whereupon two major themes, and a number of sub themes emerged. The observations were written down after every single observation, or soon as practically possible. After processing, four major themes emerged. The result shows that the nurse´s work in the community in Ireland requieres a broad range of tasks and a lot of responsibilities. Her clients range from newborn to elderly, which means that she has to possess many different skills. A lot of times she feels inadequate, which is caused by a number of reasons, for example, lack of time. Sometimes though, she gets appreciation from her clients, which has a big importance and contributes bigger work satisfaction. The nurse must have an overall view where she focuses on the entire patient and her life situation.

No description available.

The aim with this project was to describe how nursing staff working in the home care environment perceive their level of knowledge regarding mental ill health and if this level of knowledge is sufficient / insufficient in their dealings with mentally ill patients. The study is empirical and a qualitative method has been used. Questionaires have been used and interviews have been carried out with nurses working in the home care system and data has also been collected from previous research in this area. Result The result show that home care nurses consider that they have inadequate knowledge of treating patients with mental ill health and they seek more training, guidance and collaboration with psychiatric nurses. Conclusion Increased knowledge of mental health care and continuous guidance would make home care nurses more confident in their dealings with patients suffering from mental ill health. It would also lead to patients feeling greater security knowing that the nurses treating them possess adequate knowledge in caring for the mentally ill.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd. Analys av intervjuerna genomfördes med en tematisk innehållsanalys.Analysen resulterade i ett tema; Teamarbete innebär samarbete med olika professioner,patienter och deras anhöriga. Samt två huvudkategorier och sex subkategorier.Resultatet visade att skapandet av förutsättningar till en värdig död i hemmet var enprocess av engagerat teamarbete med planering och samordning av den palliativavården med olika yrkesprofessioner. Det framkom att samarbetet till de övriga i teametoch anhöriga hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades.Teamarbete med ett bekräftande förhållningssätt i palliativ hemsjukvård skapade ocksåstöd i svåra beslut och bidrog till samverkan i arbetet att ge en värdig död.