No description available.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter med sjukdom eller skada som inte går att bota. Syftet med den pallitiva vården är att lindra lidande och främja livskvaliteten där sjuksköterskan arbetar utifrån fyra hörnstenar, symtomlindring, kommunikation och relationer, stöd till närstående samt teamarbete. Den enskilda patienten har rätt att få den palliatiav vården i sin egen hemmiljö.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en systematisk struktur. Artiklarna analyserades utifrån en innehållsananlys med en induktiv ansats.  Resultat: I resultatet framkom erfarenheter som delades upp i två huvudteman, att vara anpassningsbar och ett givande och utmanande arbete, samt sex underteman, anpassa sig i interaktionen med patienter och anhöriga, anpassa sig till den fysiska arbetsmiljön, anpassa sig för att skapa relationer, anpassa sig för att ge stöd, positiva erfarenheter och negativa erfarenheter. Resultatet bygger på sju artiklar.  Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet var att det både var ett givande och utmanande arbete där det krävdes att vara anpassningsbar till olika miljöer, situationer och patienter.

Bakgrund: Palliativa sjukdomar är alla kroniska sjukdomar som inte går att bota. Palliativ vård utgår från personcentrad vård och har ett förhållningssätt med syfte att se och möta den enskilda personens och anhörigas behov. Studier med patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet är begränsade och därför är en litteratursammanställning över den senaste forskningen inom ämnet motiverad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av allmän palliativ vård i hemmet. Metod: Uppsatsen är utförd som en avgränsad integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i tre databaser. Vetenskapliga artiklar (n=13) analyserades enligt Whittemore & Knafl metod .Resultat: Sex subkategorier och två huvudkategorier identifierades. Patienterna upplevde attaspekter som underbygger välbefinnande var trygghet, symtomlindring samt att bibehålla sin egenförmåga. Aspekter som underbygger goda relationer var förtroende, att bli sedd och information. Slutsats: Med ett personcentrerat förhållningssätt kan en god relation mellan distriktssköterska och patient skapas genom tillgänglighet, kontinuitet och information. Patienternas trygghet i den palliativa vården kan ökas genom god symtomlindring och genom att de får bibehålla sin egenförmåga.

Bakgrund: Hemsjukvård är en växande vårdform såväl i Sverige som i övriga Europa. Då befolkningen blir allt äldre leder det i många fall till ökade vårdbehov. Hemsjukvårdens utveckling innebär mer avancerade insatser. Detta ställer krav på såväl den grundutbildade sjuksköterskan som på individens närstående, vilka inkluderas och påverkas av hemsjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med allvarlig sjukdom och med hemsjukvård som insats. Metod: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från CINAHL och PubMed och analyserades utifrån Fribergs metod. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och nio subteman. Temat “Närståendes ansvar” beskriver närståendes upplevelse av skyldigheten att övervaka vården samt att arbeta för att bibehålla integriteten. Temat “Betydelsefulla förhållningssätt i hemsjukvården” beskriver kontinuitetens och tillgänglighetens betydelse samt önskan om det familjefokuserade förhållningssättet. Öppen kommunikation beskrivs som en förutsättning för att möjliggöra en god vårdrelation. Det tredje temat “organisatoriska utmaningar” belyser närståendes upplevelse av att förväntas vara våden behjälplig. Brist på kompetens och tid belyses samt närståendes upplevelse av oklar ansvarsfördelning inom hemsjukvården. Slutsats: Hemsjukvården inverkade på de närstående både psykiskt och socialt, varpå belastning och tillfredsställelse var emotioner som påverkade tillvaron. Sjuksköterskans kunskaper om närståendes behov kan vara vägledande för att balansera insatser och stöd för närstående i relation till hemsjukvård. För att möjliggöra en förbättring krävs också att det sker en förändring på organisatorisk nivå.

Bakgrund: De flesta som avlider i Sverige är över 80 år gamla. Många har en önskan om att få dö hemma och när en patients tillstånd inte längre är botbart är palliativ vård aktuellt. Sjuksköterskor är ledare i omvårdnaden i den palliativa hemsjukvården. För att kunna arbeta med palliativ hemsjukvård krävs att sjuksköterskan är kunnig och självständig.  Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda palliativa patienter i hemmet.     Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Tematisk analys. Huvudresultat: Tre huvudteman och fyra subteman framkom i resultatet. Sjuksköterskans relation med patienten var en viktig aspekt av vårdandet där en öppenhet från sjuksköterskan var positiv för relationen. Patientens anhöriga kunde vara en tillgång eller ett hinder för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna upplevde att hemmet ökade patientens auktoritet och påverkade sjuksköterskans agerande i olika situationer. Sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård ingår i ett multiprofessionellt teamarbete som influerar arbetets struktur och erbjuder support. Sjuksköterskorna upplevde ett behov av reflektion och stöd i sin yrkesroll.  Slutsats: Sjuksköterskor inom den palliativa hemsjukvården betonade vikten av en god relation och samarbete med patienter, anhöriga och andra professioner i vårdteamet. Att arbeta i en patients hem påverkade vården och det var viktigt att respektera hemmet. Genom förberedelse, erfarenhet och kunskaper kan sjuksköterskor inom den palliativa hemsjukvården ge patienter den holistiska vård som krävs och förtjänas i livets slutskede. / Background: Most people who die in Sweden are over 80 years old. Many have a wish to die at home an when a patient's condition is no longer curable, palliative care is an option. Nurses are the leaders in palliative home care. To be able to work in palliative home care, nurses need to be competent and independent. Purpouse: The aim was to compile and describe nurses' experiences of caring for palliative patients at home.     Method: Literature review with descriptive design. Thematic analysis. Main results: Three main themes and four sub-themes emerged from the results. The nurse's relationship with the patient was an important aspect of the care provided, and openness on the part of the nurse was positive for the relationship. The patient's relatives could be an asset or a barrier for the nurse. The nurses felt that the home increased the authority of the patient and influenced the nurse's behaviour in different situations. Nurses in palliative home care are part of a multi-professional teamwork that influences the structure of the work and offers support. The nurses experienced a need for reflection and support in their professional role. Conclusion: Nurses in palliative home care emphasised the importance of a good relationship and collaboration with patients, relatives and other professionals in the care team. Working in a patient's home had an impact on care and it was important to respect the home. Through preparation, experience and knowledge, palliative home care nurses can provide patients with the holistic care required and deserved at the end of life.

Palliativ vård ges när det inte längre finns någon bot på sjukdomen. Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten hos patienten och närstående. Palliativ vård kan ges i hemmet med hjälp av hemsjukvård. I hemsjukvården arbetar distriktssköterskan i samverkan med andra professioner och instanser. Distriktssköterskan har en ledande roll i samverkan. Vårdande samtal är en viktig del inom palliativ vård då det ger utrymme för patienten att berätta om sina tankar och känslor. Delaktighet i vården är också en viktig del inom palliativ vård som leder till trygghet för patienten. Syftet med examensarbetet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av samverkan vid palliativ vård i hemsjukvården. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv inriktning. Resultatet presenteras i två huvudkategorier med sju subkategorier. Den första är samverkan genom kunskap som beskriver upplevelsen att kunskap och kompetens spelar en stor roll i den palliativa vården och i samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Den andra är kompetens och samverkan genom kommunikation och tillgänglighet som beskriver vikten av en fungerande kommunikation vid samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Vidare beskriver det betydelsen av tillgängliga läkare och hur organisationen i kommunen kan påverka samverkan. Sedan framkom det även sju underkategorier. Distriktssköterskan har en central roll för att samverka med andra professioner, instanser, patienten och närstående vid palliativ vård i hemsjukvården. Det är viktigt att samverkan fungerar för att patienten ska bli delaktig i sin vård och känna en trygghet, annars kan ett vårdlidande skapas.

No description available.

År 1992 genomfördes Äldrereformen i Sverige. Det innebar att mer avancerad vård ges i patientens hem. Slutenvårdens vårdplatser minskar, medicintekniska utvecklingen går snabbt framåt och på grund av en åldrande befolkning vårdas allt fler patienter i hemmet. Hemsjukvårdens organisation i vårt land ser olika ut. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans upplevelse av sin specifika kompetens samt kompetensbehov i arbetet i kommunens avancerade hemsjukvård. Författarna valde kvalitativ intervjustudie, induktiv ansats för att belysa studiens syfte. Åtta distriktssköterskor intervjuades, i en mellanstor svensk stad.  Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. I resultatet identifierades tre kategorier som beskriver upplevelsen av distriktssköterskans kompetensbehov. Formell kompetens, reell kompetens och ansvar för kompetens. Distriktssköterskorna ansåg att distriktssköterskeutbildningen är bra. Den erhållna hälsofrämjande kunskapen används även i den avancerade hemsjukvården. Distriktssköterskorna framförde önskemål om mer riktad utbildning då distriktssköterskan arbetar med olika områden. Det ansågs att annan specialistutbildning berikar kompetensen i hemsjukvården då de möter många olika patienter med olika behov. Distriktssköterskorna beskrev att yrkeserfarenhet och samarbete med team ökar kunskap kollegor emellan och det skapar möjlighet för patienten att få bästa möjliga vård. De menade att både den enskilda distriktssköterskan och organisationen tillsammans måste ta sitt ansvar för kompetensutveckling. Både genom att söka egen evidensbaserad kunskap men att organisationen ska ge tid till handledning, reflektion för att ge patienterna god vård. Det resultat som författarna ansåg mest intressant var att distriktssköterskorna beskrev att en vårdsituation som de behärskar, känner trygghet i utförandet av, upplevs inte av den enskilda distriktssköterskan som avancerad längre.

Hemsjukvård är en ökande vårdform i Sverige, detta dels för att svenska populationen blir allt äldre men även beroende på att slutenvårdsplatserna minskar. Det ökade behovet av hemsjukvård kräver en god kompetens och förståelse för denna patientgrupp. Ett hem för många människor är en trygg plats där individer kan vara sig själva och speglar personers identitet och liv. Att vara mottagare av hemsjukvård kan väcka olika känslor hos äldre patienter då det är en komplex situation när sjuksköterskan skall bedriva vårdandet i patientens hem. Grunden i vårdprocessen är en god vårdrelation. En vårdande relation kan skapas ur en vårdrelation genom att stödja och stärka patienters hälsoprocesser. Syftet med studien är att beskriva hur äldre personer förväntar sig och upplever vårdrelationen med sjuksköterskan vid vård i det egna hemmet.  Den valda studien är en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström. Vi har granskat och analyserat 10 kvalitativa artiklar. Utifrån substansen i artiklarna skapades kategorier och subkategorier. Resultatet av litteraturstudien visade på huvudbegreppen upplevelsen av respekt i vårdandet, känslan av trygghet i vårdrelationen, betydelsen av delaktighet och begränsad autonomi. Äldre patienter förväntar sig att sjuksköterskan ska respektera det privata hemmet och ha ett respektfullt bemötande. Upplevelsen av bristande respekt handlade oftast om bristande närvaro, bekräftelse och avsaknaden av dialog. Känslan av trygghet innefattade både en god kompetens, kontinuitet och förtroende genom närvaro och tillgänglighet. Genom delaktighet i vårdprocessen kunde en upplevelse av gemenskap och tillhörighet infinna sig. I diskussionen speglas litteraturstudiens resultat mot sjuksköterskors uppfattningar av vård i hemmet och relationen till patienter. Även tidigare forskning och litteratur inom området reflekteras mot resultatet.

No description available.