Background: The health care system is facing a dilemma because of theincreasing demand of care and as well as the shortage of graduate level nurses andnurses with specialization. Earlier studies show that the shortage of nurses has ledto the necessity of delegating tasks to unlicensed health care personnel. Severalstudies showed that delegation is one of the areas within home care that has beenidentified a main risk in relation to health care injuries. Aim: To explore nurses’perspective of patient safety within home care in relation to delegation. Method:A literature review of eleven qualitative studies. The literature search wasperformed through database search (PubMed and Cinahl) and manual searching.The studies were reviewed through the SBU’s for qualitative studies and wereanalyzed with Friberg’s analysis method, where similar data were grouped intoappropriate categories. Result: The result yielded two main categories and sixsub-categories. The sub-categories, A helping hand, To lose control andDelegation barrier belongs to the main category The Delegation Dilemma. Underthe other main category, The delegation process there are three subcategories;Nursing diagnostics, Ensuring competence and to follow up delegated tasks.Conclusion: Delegation constitutes a great deal of responsibility and thedelegation process is complex. Delegation requires increased understanding andawareness of its complexity and what the responsibility of delegating entails, to beable to act effectively in order to maintain patient safety in relation to delegation.

Bakgrund: Det är viktigt att patienten kan erbjudas vård i hemmet i livets slutskede, vilket den kommunala hemsjukvårdens sjuksköterskor ansvarar för. Syftet: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård som utförs i den kommunala hemsjukvården i ordinärt boende. Metod: En intervjustudie med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats där 19 sjuksköterskor intervjuades under våren 2020. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Resultat: De analyserade intervjuerna utmynnade i fem kategorier: Känslomässig påverkan, Vara ett stöd för patient och anhöriga, Behov av samarbete med andra vårdinstanser, Organisationens förståelse för palliativ vård  samt  Sjuksköterskornas behov av kompetensutveckling. Konklusion: Sjuksköterskorna har en central roll i den palliativa vården som utförs i hemmet. De ska finnas där både för patienten och dess anhöriga. Den palliativa vården väckte känslor hos sjuksköterskorna och var tidskrävande vilket bidrog till att de upplevde otillräcklighet. Det förekom brister av sjuksköterskeresurser, avlastning med övriga arbetsuppgifter, möjlighet till kompetensutveckling samt långa transportsträckor. Sjuksköterskorna lyfte samarbetet med regionen och hade önskemål om ökad läkartillgänglighet från primärvård främst i centralorterna. Sjuksköterskorna uttryckte behov av reflektionstillfälle, organiserad handledning, kontinuerlig fortbildning, mentorskap inom teamen för kompetensutveckling samt ett kommunalt palliativt team. / Background: It is important that the patient can be offered care in the home at the end of life, for which the municipal nursing home nurses are responsible. Aim: The purpose was to elucidate nurses' experiences of palliative care performed in municipal home care in ordinary living. Method: An interview study with qualitative manifest content analysis with inductive approach in which 19 nurses were interviewed in the spring of 2020. All interviews were recorded and transcribed. Results: The analyzed interviews resulted in five categories: Emotional impact, Be a support to the patient and relatives, Need for collaboration with other healthcare agencies, The organisation's understanding of palliative care and Nurses' need for skills development. Conclusion: The nurses have a central role in the palliative care performed in the home. They should be there for both the patient and their relatives. The palliative care creates emotions for the nurses and was time consuming which contributed to their experienced insufficiency. There were shortcomings of nurse resources, relief with other duties, opportunities for skills development and long transport distances. The nurses highlighted the collaboration with the region and had a desire for increased medical access from primary care, primarily in the central areas. The nurses expressed the need for a reflection opportunity, organized supervision, continuous training, mentoring within the competence development teams and a municipal palliative team.

Bakgrund: Närstående i palliativ hemjukvård ökar förutsättningarna och möjliggör för patienten att vårdas och avlida i hemmet. Detta medför ett stort ansvar för närstående och kan påverka närståendes psykiska hälsa negativt. Interventioner syftar till att underlätta och stödja  närstående. Sjuksköterskan har en ansvarsfull roll att fokusera på närståendes behov av stöd och förmågan varierar mellan sjuksköterskor. Att utföra strukturerade interventioner är ett sätt att systematisera. Syfte: Att beskriva interventioner och dess effekter med fokus på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes genom systematiskt tillvägagångssätt med induktiv ansats. Artiklarna analyserades och sammanställdes med tematisk analys avsedd för vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med sex underteman, utifrån interventionernas utvärderade effekter. Samtliga interventioner fokuserar på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Interventionseffekter som framkom gav närstående ökad kompetens, strategier och ökade förberedelser för att vårda. Effekter av interventionerna visade även minskad psykisk stress, ångest och depression, samt ökad livskvalitet. Slutsats: Resultatet indikerar att fokus på närståendes behov underlättar och ger stöd, vilket främjar närståendes psykiska hälsa. För att möta närståendes behov behövs strukturerade interventioner utföras systematiskt. Att implementera strukturerade interventioner är en roll för specialistsjuksköterska, som ska leda och utveckla den palliativa vården.

Bakgrund: I Sverige avlider ungefär 90 000 personer varje år. Cirka 80 procent är i behov av palliativ vård. För att vårda en person i palliativ vård i hemmet krävs det att som sjuksköterska utföra ett komplext arbete. Palliativ vård i hemmet handlar om att skapa förutsättningar och utforma vården på bästa sätt för att öka livskvaliteten hos patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar som söktes i databasen Medline via PubMed. 11 artiklar var av kvalitativ ansats och 1 var av kvantitativ ansats. Huvudresultat: Patienterna i den palliativa vården i hemmet upplevde att det var viktigt med stöd i form av behandlingar, tekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och bemötande. Vårdteamets tillgänglighet dygnet runt ingav en trygghet hos patienterna. Likaså hade anhöriga en viktig roll för patienterna i hemmet genom att vara närvarande under hela den palliativa fasen. Slutsats: Palliativa patienter som vårdades i hemmet upplevde en trygghet när det fanns stödresurser, som behandlingar, tekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och ett gott bemötande. Patienterna fann livskvalitet när de kunde tillbringa mer tid med anhöriga i hemmet. Vårdteamet och de anhöriga hade en viktig funktion genom att stödja patienten så att de fick vara delaktiga i sin egen vård. Patienterna och de anhöriga uttryckte att vård i hemmet var en trygg och säker vårdform. Att vårdteamet var tillgängligt dygnet runt var av stor betydelse.

Bakgrund: Palliativ vård är i ständig utveckling, både i Sverige och internationellt. En god kommunikation och att skapa relationer mellan sjuksköterskor och patient ökar möjligheten till att bedriva en god vård. För detta krävs yrkeskunskap och erfarenhet. Medvetenhet finns om behovet att prioritera patienter inom palliativ vård i hemmet, ändå finns inte tiden och resurserna. Forskning visar på att fler patienter vill dö i hemmet och att hemsjukvård blir mer och mer avancerat. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 16 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och CHINAL Complete har använts. Kvalitetsbedömning utfördes utifrån Caldwells granskningsmall. Data bearbetades med tematisk analys utifrån Braun och Clarkes metod. Resultat: Resultatet består av tre teman: att starta upp palliativ vård i hemmet, att möjliggöra och se hinder för en relation och att förhålla sig till döden. Dessa är indelade i sju subteman. Det framkommer att avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och att arbetserfarenhet ger trygghet i yrkesrollen. Att skapa relation till patienten främjar patientens självbestämmande men tidsbrist försvårar möjligheten. En nära samverkan med andra professioner underlättar arbetet. Slutsats: Palliativ vård är tidskrävande och emotionellt i relationen med patient och närstående. Att vara lyhörd och engagerad ökar möjligheten för sjuksköterskor att göra patienten delaktig i omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och kompetens är betydelsefullt. Att känna trygghet i yrkesrollen och att ha ett nära samarbete med andra professioner underlättar för att kunna vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.

Bakgrund: Palliativ vård är i ständig utveckling, både i Sverige och internationellt. En god kommunikation och att skapa relationer mellan sjuksköterskor och patient ökar möjligheten till att bedriva en god vård. För detta krävs yrkeskunskap och erfarenhet. Medvetenhet finns om behovet att prioritera patienter inom palliativ vård i hemmet, ändå finns inte tiden och resurserna. Forskning visar på att fler patienter vill dö i hemmet och att hemsjukvård blir mer och mer avancerat. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 16 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och CHINAL Complete har använts. Kvalitetsbedömning utfördes utifrån Caldwells granskningsmall. Data bearbetades med tematisk analys utifrån Braun och Clarkes metod. Resultat: Resultatet består av tre teman: att starta upp palliativ vård i hemmet, att möjliggöra och se hinder för en relation och att förhålla sig till döden. Dessa är indelade i sju subteman. Det framkommer att avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och att arbetserfarenhet ger trygghet i yrkesrollen. Att skapa relation till patienten främjar patientens självbestämmande men tidsbrist försvårar möjligheten. En nära samverkan med andra professioner underlättar arbetet. Slutsats: Palliativ vård är tidskrävande och emotionellt i relationen med patient och närstående. Att vara lyhörd och engagerad ökar möjligheten för sjuksköterskor att göra patienten delaktig i omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och kompetens är betydelsefullt. Att känna trygghet i yrkesrollen och att ha ett nära samarbete med andra professioner underlättar för att kunna vårda patienter inom palliativ vård i hemmet.

Palliativ vård förekommer i alla olika vårdinstanser och är en del av sjuksköterskans arbetsområde på olika arbetsplatser. Då många vill dö hemma i sitt egna hem är palliativ vård en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgift inom hemsjukvården. Sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden för den palliativa vården i hemmet och därmed krävs det att sjuksköterskan har kompetens för detta. Detta eftersom den palliativa vården är inriktad på att lindra lidande samt skapa en värdig sista tid i livet. Sjuksköterskan har därmed ett uppenbart stort ansvar men hur upplever sjuksköterskorna att det är att vårda patienter i palliativs skede i deras eget hem? Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt skede i hemmet. För att besvara syftet genomfördes en sammanställning av tidigare litteratur i form av en litteraturöversikt där nio artiklar granskades enligt Fribergs (2017a, ss. 141–152) modell. Därefter identifierades fyra huvudteman och nio underteman som presenteras i ett sammanställt resultat. Resultatet av litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna hade ett flertal olika upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmet. Resultatet påvisade sjuksköterskornas upplevelse av skiftande känslor, betydelsen av relationer, utmaningar i arbetet samt behovet av stöd och kompetens. Arbetet med palliativ vård i hemmet upplevdes komplext och krävande där sjuksköterskorna som arbetar med denna typen av vård är i behov av utbildning för att förbättra den palliativa vården i hemmet.

Bakgrund: En allt större del av den palliativa vården bedrivs i hemmet vilket innebär att närstående tilldelas en mer ansvarsfull roll och har i och med det ett ökat behov av stöd. Stödet till närstående syftar till att vara förberedande, förebygga ohälsa och främja livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva närståendes upplevelse av stöd när palliativ vård bedrivs i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes. Studier med kvalitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 14 artiklar som bedömdes relevanta för syftet. De inkluderade artiklarna bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman; Emotionellt stöd, informativt stöd och personalens förhållningssätt. Resultatet relateras till Andersheds teori om delaktighet i ljuset- delaktighet i mörkret och det framkom perspektiv som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Slutsats: Ett varierat stödbehov hos närstående som även är föränderligt över tid samt individuella förutsättningar att tillgodogöra sig stödet är något som vårdpersonalen behöver beakta i mötet med närstående och medför att stödet behöver individanpassas.

Bakgrund: En allt större del av den palliativa vården bedrivs i hemmet vilket innebär att närstående tilldelas en mer ansvarsfull roll och har i och med det ett ökat behov av stöd. Stödet till närstående syftar till att vara förberedande, förebygga ohälsa och främja livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva närståendes upplevelse av stöd när palliativ vård bedrivs i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes. Studier med kvalitativ design inkluderades. Artikelsökningar gjordes i tre databaser och resulterade i 14 artiklar som bedömdes relevanta för syftet. De inkluderade artiklarna bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskrivs i tre teman; Emotionellt stöd, informativt stöd och personalens förhållningssätt. Resultatet relateras till Andersheds teori om delaktighet i ljuset- delaktighet i mörkret och det framkom perspektiv som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Slutsats: Ett varierat stödbehov hos närstående som även är föränderligt över tid samt individuella förutsättningar att tillgodogöra sig stödet är något som vårdpersonalen behöver beakta i mötet med närstående och medför att stödet behöver individanpassas.

BakgrundAntalet sköra, multisjuka äldre patienten förväntas öka inom en snar framtid både i Sverigeoch globalt. Mer sjukvård kommer bedrivas i patientens hem. För att möta det ökadebehovet av vård i hemmet är det viktigt att sjuksköterskor får beskriva sina erfarenheter avatt arbeta i den kommunala hemsjukvården.SyfteAtt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom svensk kommunalhemsjukvård.MetodMetoden var en systematisk litteraturöversikt som bestod av 14 kvalitativa och 6kvantitativa forskningsartiklar från Sverige.ResultatResultatet visade huvudkategorierna: Personcentrerad vård, Sjuksköterskorsarbetsförhållanden och Organisation och samverkan.SlutsatsResultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården har en bristande arbetsmiljö. Relationenmellan sjuksköterska och patient behöver tid och kontinuitet. Hög arbetsbelastningförsämrar kvaliteten i omvårdnaden, vilket riskerar patientsäkerheten. Samordnadindividuell planering är ett arbetsverktyg för ökad delaktighet och patientsäkerhet.Upprätthållande av kvalitet och säkerhet kräver bättre arbetsförhållanden, mer resurser ochett kontinuerligt kvalitetsarbete. Sjuksköterskor behöver stöd i sin professionella utvecklingoch bättre möjligheter till utbildning. Sjuksköterskor efterfrågar stöd från chefer.Organisationen behöver formas stödjande och för detta krävs stöd genom politiska beslut.