Bakgrund: Vi blir allt fler äldre vilket ställer högre krav på vårdresurser. Hemsjukvård möjliggör för äldre att bo kvar i det egna hemmet så länge det är möjligt, trots sjukdom. Hemmet innehar flera innebörder som trygghet, säkerhet och identitet. Att vårdas i sitt eget hem kan skapa möjligheter i det vårdande mötet såväl som nya situationer för sjuksköterskan att hantera. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av att vårdas av vårdpersonal i sitt eget hem. Metod: Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med manifest och latent metod. Innehållet tolkades i relation till Travelbees omvårdnadsteori samt livsvärldsteorin. Resultat: Resultatet visade att vård i hemmet innebär en balansgång mellan trygghet och otrygghet. Tre subteman framkom: ’Se mig’ – att mötas i en människa-till-människa-relation, Makt eller maktlöshet samt ’Respektera mig och mitt hem’. Relationens betydelse framkommer som central i hemsjukvård, där patient och sjuksköterska innebär mer för varandra än bara sina roller. Identitet och integritet blir utmärkande begrepp då patienten önskar blir mött och respekterad som en människa, en unik individ. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelse tillsammans med respekt för patienten och dennes hem kan bidra till trygghet och delaktighet i vården i hemmet.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie. Tre kategorier utlästes; våldets utseende, förekomsten av våld samt våldets konsekvenser. Under dessa fanns i sin tur sex subkategorier; våldets omfattning, demografiska faktorer som påverkar våldets förekomst, fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, konsekvenser på arbetsplatsen samt konsekvenser för vården/patienten. Resultatet visade att våldet kan te sig fysiskt eller verbalt och orsaka fysiska skador och psykiska konsekvenser för den utsatte. Detta kan även ge mer långtgående konsekvenser på vårdsituationen. Materialet i denna studie visar på ett begränsat kunskapsläge inom området där även tydliga och gemensamma definitioner saknas. / More and more people get in contact with home care these days, either as personnel or as a patient. Violence is known as a working environmental problem in health care. Exposure to violence is believed to be a bigger problem within home care because of the solitary working conditions in this sector. The aim of this study was to describe violence and the consequences of violence experienced by caregivers within home care. A descriptive literature review concerning the existing scientific research was made. Three categories emerged; kinds of violence, the incidence of violence and the consequences of violence. Attached to these three categories six subcategories was found; the extent of violence, demographic factors affecting the incidence of violence, physical consequences, psychological consequences, consequences on the workplace and care/patient consequenses. The result indicated that two types of violence, physical and verbal, can occur. These sorts of violence may cause physical and psychological harm to the exposed and may even lead to consequences in the caring situation.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir äldre och äldre och åldrandet ökar risken för psykiska sjukdomar. Äldre med psykisk ohälsa söker ofta inte vård och det saknas kunskap hos vårdpersonal gällande att identifiera och bemöta psykisk ohälsa hos äldre. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i hemsjukvården i mötet med den äldre uppmärksammar psykisk ohälsa och agerar i samband med detta. Metod: En deskriptiv kvalitativ design användes. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I mötet med den äldre med psykisk ohälsa var det viktigt att sjuksköterskan mötte den unika människan och skapade ett förtroende och en god relation. Sjuksköterskan uppmärksammade psykisk ohälsa genom samtal och genom att se signaler. När sjuksköterskan uppmärksammat psykisk ohälsa agerade de huvudsakligen genom att använda sig själva i mötet och genom att initiera samarbete inom och utanför sin egen profession. Slutsats: Att skapa förtroende och en god relation med den äldre var en förutsättning för att kunna uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre och agera i samband med detta.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och ökar i antal. Detta innebär att det blir allt vanligare med palliativ vård i ordinärt boende. Distriktssköterskors kunskaper beträffande en god palliativ vård är av betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors uppfattning av vad en god palliativ vård är i ordinärt boende. Metod: Tio distriktsköterskor från två kommuner intervjuades utifrån semistrukturerade frågor beträffande deras uppfattning om god palliativ vård i hemsjukvården. Manifest och latent innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier. Distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med symtomlindring, främja livskvalité samt stöd i form av att skapa en trygg och tillitsfull relation till de döende och dennes närstående samt övrig personal. De önskade utveckla sina kunskaper inom palliativ vård samt att samarbetet mellan olika verksamheter och yrkesprofessioner skulle förbättras. Tydligare rutiner och riktlinjer, mer resurser i form av personal och tid samt möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning ansåg distriktssköterskorna skulle kunna förbättra kvalitén på palliativ vård. Konklusion: Distriktssköterskorna önskar tydliga rutiner och vidareutbildning som syftar till att utöka deras kunskap om önskemål och behov bland personer i palliativt skede samt deras närstående. Ett gott samarbete och en god kommunikation med andra yrkesgrupper såsom primärvårdsläkare och hemtjänstpersonal är en förutsättning för en god palliativ vård.

I takt med att människor lever längre ökar behovet av omvårdnad. En stor del av omvårdnaden av äldre personer utförs i hemmet där bemötandet har en betydande roll för utformningen av vården. Ärenden gällande brister i bemötande och kommunikation som inkommit till patientnämnden ökade mellan år 2000 och 2007 med 41 procent. Socialstyrelsen menar att det är bemötandet i vården som ofta avgör om patienten är benägen att göra en anmälan till patientnämnden eller inte. Det behövs studier som fokuserar på bemötande för att kunna återinföra förtroendet hos patienterna och kunna hjälpa fler människor att bli omhändertagna på ett bättre sätt.

Bakgrund: Allt fler personer får palliativ vård i hemmet.  För närstående innebär den palliativa vården en stor utmaning med förändrade roller och en ny livssituation. Syfte: Studiens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som bygger på 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilka kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Resultat: Resultatet som framkom vid artikelgranskningen presenteras i 6 kategorier: Att känna en skyldighet att vårda i hemmet, att känna sig otillräcklig, att känna sig ensam och isolerad, att vara i behov av emotionellt stöd, att vara i behov av information samt att fortsätta efter dödsfallet. Närstående beskrev det som en självklarhet att den sjuke fick dö på det sätt han/hon önskade, trots att den kunde innebära en stor börda. De upplevde känslor av otillräcklighet, ensamhet och isolering i sin roll som vårdare. Då närstående fick individuellt anpassad information, upplevde delaktighet och då en god relation skapats mellan den närstående och hälso- och sjukvården kunde känslor av otillräcklighet, ensamhet och isolering minskas. Konklusion: Delaktighet, anpassad information och goda relationer med hälso- och sjukvården gav närstående goda förutsättningar till en positiv upplevelse av palliativ vård i hemmet.   Nyckelord: Palliativ vård, närstående, hemsjukvård, upplevelser, stöd, kvalitativ

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.