Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är en viktig utgångspunkt för vårdandet. I tidigare forskning betonas vikten av en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som grundar sig på en god kommunikation. Att ha ett personcentrerat förhållningssätt med fokus på patienten har blivit allt mer betydelsefullt  och anses viktigt för att främja en hållbar utveckling inom vården. Syftet med detta arbete var att undersöka hur god kommunikation kan förstås i möten mellan äldre personer och sjuksköterskor inom hemsjukvården. En kvalitativ studie genomfördes med ljudupptagningar från hembesök mellan sjuksköterskor och äldre personer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Elva sjuksköterskor och 37 äldre personer medverkade i studien. Resultatet beskrivs utifrån två delar. I den första delen presenteras resultatet från den deduktiva analysen där hembesök med god kommunikation identifierades utifrån ett teoretiskt ramverk. I den andra delen beskrivs vad som kännetecknar en god kommunikation, vilket presenteras utifrån tre teman, vilka var: Att se den äldre personen, Att bjuda in till samtal samt Att göra den äldre personen delaktig i sin vård. En god kommunikation med äldre personer i hemmet kan förstås genom personliga möten, där de äldre bjuds in till samtal och görs delaktiga i sin vård samt tillåts vara huvudpersoner i dialogen. Sjuksköterskorna är gäster och möter de äldre utifrån deras villkor. Sjuksköterskor behöver kunskap om kommunikationens betydelse i mötet med äldre personer inom hemsjukvården. Att vara personlig i mötet kan underlätta kommunikation och den äldres delaktighet. Det är inte alltid lätt för sjuksköterskor att både vara gäst och ge vård i hemmet. Att i kommunikationen vara personcentrerad och att se den äldre personen ur ett helhetsperspektiv är betydelsefullt för ett positivt möte.

Distriktssköterskan har en betydelsefull uppgift i sitt arbete genom att på ett empatiskt och holistiskt sätt möta varje patients livsvärld och välbefinnande. Detta tillsammans med att använda humor i kommunikationen kan leda till en god relation. Tidigare forskning beskriver att det kan ses som oprofessionellt att använda humor i vården. Det beskrivs även en skillnad av användande av humor på sjukhus och i hemsjukvård. Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av humor och skratt i hemsjukvård och hur det kan påverka relationen med patienten. Studien har en kvalitativ ansats där sex distriktssköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Datamaterialet har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innefattar fem kategorier: Distriktssköterskan öppnar upp för samtal, att använda humor i olika vårdsituationer, interaktionens betydelse, personligheter avgör hur humor kan användas samt manligt och kvinnligt sätt att uttrycka humor. Resultatet visar att distriktssköterskor upplever att humor och skratt i kommunikationen med patienten skapar en närmare relation. Det är patientens personlighet och tillfället som avgör om humor är lämpligt. Sammanfattningsvis finns ett värde i att distriktssköterskan använder humor i mötet med patienter för att skapa en god relation.

Palliativ vård i hemmet ökar i samhället samtidigt som allt fler väljer att dö i hemmet och palliativa vården har som syfte att lindra lidande och öka livskvalitén. I samband med detta möter sjuksköterskan en allt mer avancerad och komplex vård som ställer krav i form av kompetens. För att skapa god kvalité i vården är vårdrelationen väsentlig för sjuksköterskan som har en betydande roll i vårdandet. Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter i hemmet. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt. Sju kvalitativa artiklar granskades, analyserades och resultatet sammanställdes som resulterade i två huvudteman och sex underteman. Resultatet i studien belyser att sjuksköterskan upplever att det finns utmaningar inom den palliativa vården i hemmet. Relationer till kollegor, patienter och närstående skapar möjlighet för trygghet, god vårdkvalité och att kunskap kan utbytas sinsemellan. Att etablera en vårdrelation är en förutsättning för att ge god vård till patienten. Sjuksköterskan upplevde att patientens hemmiljö förändrades till en mer sjukhuslik miljö, vilket orsakade att etiska dilemman kunde uppstå. Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare fungerade inte alltid, vilket kunde orsaka ett vårdlidande hos patienten. Samarbete mellan kollegor upplevdes som viktigt för personlig utveckling och god vård.  Sjuksköterskan upplevde att brist på tid och kunskap kunde orsaka osäkerhet i vårdandet.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är vård som ges när patienten lider av en livsförkortandesjukdom. I denna vård är det viktigt att tillgodose alla de behov som patienten har, fysiska,psykiska, sociala och existentiella. När denna vård kan bedrivas i hemmet skapas en bättrelivskvalitet hos patienten och närstående. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser avatt vårda personer i livets slutskede inom hemsjukvården. Metod: En litteraturöversikt hargenomförts baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: De tre teman som genom analysen framkom var Att återkommande uppleva lidandeoch död, Sjuksköterskans upplevelse av att möta närstående och relationens effekt på lidandet ochVårdorganisationens inverkan på lidande. Faktorer som påverkade deras upplevelser var främstnärstående, tidsbrist, bristande samarbete och när patienten avled. Diskussion: Samtligahuvudfynd från inkluderade studier går även att identifiera i tidigare forskning ochlitteratur. Att finna strategier för att hantera upprepade dödsfall är en lärande process. Entydlig kommunikation där alla parter blir hörda och ett samarbete där alla gör sin del, visadesig vara en återkommande faktor som bidrog till ett bättre mående hos sjuksköterskorna.Slutsats: Tid till reflektion, utrymme till relationsbyggande åtgärder och samarbete mellanalla inblandade parter skapar möjlighet att minska lidandet hos sjuksköterskan vilket i sintur leder till minskat lidande hos patienten och dess närstående. / <p>Godkännande datum:2019-03-26</p>

No description available.

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie. Informanternas antal var åtta och alla hade minst fem års erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar fyra kategorier som beskriver källor till stress; känsla av uppgivenhet, att aldrig få vara ifred, att alltid vara duktig och att inte hinna med. Framträdande är lågt inflytande på arbetsmiljön och ett omfattande administrativt arbete är stressande. Detta resultat kan utgöra underlag för en diskussion av hur distriktssköterskors arbetsmiljö i hemsjukvård kan förbättras. Författarna ser att distriktssköterskan behöver få mer inflytande över sin arbetsmiljö och bli avlastade med administrativt arbete för att få mer tid att kunna arbeta kliniskt med patientarbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Mer än var tredje patient som vårdas i hemmet drabbas någon gång av en vårdskada. Det kan handla om fall, undernäring, trycksår, läkemedelsavvikelser eller vårdrelaterade infektioner. Vården i den kommunala hemsjukvården utvecklas successivt till att bli allt mer avancerad. Detta ställer stora krav på distriktssköterskans kunskap och kompetens. Genom hembesök ges distriktssköterskan möjlighet att i god tid uppmärksamma risker och kan genom förebyggande åtgärder öka patientsäkerheten. Syftet med studien var därmed att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i den kommunala hemsjukvården. För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer hölls med både distriktssköterskor och sjuksköterskor i en mellanstor västsvensk stad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat bestående av tre kategorier: Vikten av samarbete, patientsäker vård i hemmet och förutsättningar för patientsäkerhetsarbete. Resultatet belyser vikten av att göra patienten delaktig i patientsäkerhetsarbetet men även betydelsen av att involvera anhöriga och samarbeta tvärprofessionellt beskrivs som viktiga delar. Genom hembesök får distriktssköterskan en bra bild av eventuella risker som kan finnas, men att kunna sätta in adekvata åtgärder är inte alltid så lätt som det låter, då patientens självbestämmande alltid måste gå före det förebyggande arbetet. Resultatet visar även på hur distriktssköterskans administrativa uppgifter ofta stjäl värdefull tid från patienterna och hur stöd från organisationen därmed är viktigt. Distriktssköterskan måste för att kunna arbeta riskförebyggande besitta kunskap och kompetens, samt ha en förståelse för hur en ökad riskmedvetenhet kan leda till hållbar utveckling.

<p><strong>Bakgrund</strong><strong>: </strong>Att vara den som möter och vårdar patienter som är i behov av palliativ vård är en del av det dagliga arbetet för sjuksköterskan i hemsjukvården. Allt fler patienter vill tillbringa sin sista tid i hemmet. Detta har medfört att den palliativa vården till stor del flyttat från sjukhusmiljö till hemmiljö. Sjuksköterskan får då en ny okänd arbetsplats vilket innebär att hon måste anpassa sig efter de omständigheter som råder i den nya miljön. <strong>Syftet: </strong>Syftet<strong> </strong>med denna litteraturstudie var att sammanställa den forskning som belyser sjuksköterskans erfarenheter av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. <strong>Metod:</strong> I denna litteraturstudie användes tio vetenskapliga artiklar. Vid sammanställningen analyserades data med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskans arbete i patientens hem är mycket komplext. Det är en balansgång att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål samtidigt som sjuksköterskan vill vara vårdare på ett tillfredsställande sätt. Under analysen framkom fyra teman: Erfarenhet och kunskap, kommunikation och information, vardagliga sammandrabbningar samt sjusköterska - patient relation. <strong>Slutsats: </strong>Genomgående belystes bristen på stöd, resurser samt avsatt tid för reflektion. Det framkom även att det fanns ett behov av både praktisk och teoretisk utbildning.</p>

<p>Vikten av att som närstående uppleva stöd och hjälp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt både för den närstående och av den sjuke, vilket också krävde nya kunskaper inom området. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet av en familjemedlem. <strong>Metod: </strong>Studien är en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvägagångssätt för genomförandet av litteraturstudie. Utifrån nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehållsanalys.<strong> Resultat: </strong>Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: välbefinnande, relationen till den döende, en förändrad livssituation samt den palliativa vården. Resultatet visar att närståendes uppfattningar har ett brett spektrum. Social isolering uppfattas då all tid får läggas på hemmets sysslor istället för på socialt umgänge och andra fritidsaktiviteter. Då makt- och hjälplöshet upplevs leder det till att närstående och den döende grälar med varandra. Det uppfattas som betydelsefullt när personalen har tid att ägna sig åt den närstående och den döende. <strong>Slutsats: </strong>Resultatet visar att hur den närstående mår har betydelse, då en familjemedlem vårdas palliativt i hemmet. Resultatet kan användas som en kunskapskälla för distriktssköterskan i dennes kontakt och möten med närstående.<strong></strong></p> / <p>The sense of support and help from the district nurse was described as a positive impact both from the next of kin and the sick person which also demanded new knowledge about the subject area. <strong>Aim: </strong>The aim was to illuminate next of kin´s experiences at palliative care in the home of a family member. <strong>Method: </strong>The study is a literature review and the performing was to follow the nine steps according to Polit and Beck’s procedure to achieve a literature review. On the basis of the keywords, words were identified and combined for search in the databases: Academic Search Elite, PubMed and CINAHL. The material was analysed according to traditional content analysis. <strong>Result: </strong>The result bases on twelve scientific articles and the analysis results in four main categories: wellbeing, the relation to the dying person, a changed life situation and the palliative care. The result shows that the next of kin’s apprehensions have a wide spectrum. Feelings of social isolation perceive when all tasks in the home have to be taken care of instead of social interactions and other leisure activities. The power- and helplessness experiences will lead to quarrelling between next of kin’s and the dying person. It feels important when the staff has time to spend with the next of kin and the dying person. <strong>Conclusion: </strong>The result shows that the next of kin’s feelings of content have a meaning, when a family member receives palliative home care. Hence can the result be used as a source of knowledge when the district nurse encounters next of kin’s.</p>

No description available.