Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt. Resultatet belyste bland annat att information om patientens hälsotillstånd var viktigt för att anhörigvårdarna skulle känna sig bättre mentalt förberedda. Anhörigvårdare som upplevde brist på information och kommunikation tappade förtroende till sjukvården. Erfarenheter av existentiella frågor och samtal visade sig vara viktiga för att känna hopp och meningsfullhet. De som upplevde att de fick vara en del av det palliativa teamet kände sig delaktiga i vården i motsats till de som kände sig som en utomstående vilka kände sig förolämpade. Anhörigvårdarnas deltagande i vården gav dem möjlighet att leva ett mer naturligt familjeliv Det var viktigt att kunna behålla en vardag. För att klara av att vara anhörigvårdare behövde de få avlastning. När situationen blev ohanterbar kände de dåligt samvete och skuld över att inte levt upp till kraven. De upplevde frustration och en känsla av otillräcklighet. De erfarenheter som anhörigvårdarna hade av palliativ vård i hemmet var att stödet de fick från vårdpersonalen var avgörande för hur de skulle hantera situationen. En tillfredställande kommunikation innebar att vårdpersonalen var lyhörd för den enskilde anhörigvårdarens behov och att de såg patienten och anhörigvårdaren som en enhet.

I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier. Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart. De upplever glädje och stimulans i arbetet med medicinteknik och tid tas alltid till att införskaffa kunskap inom området. Samordning förekommer i stor utsträckning med kollegor och specialistsjukvård för att erhålla kunskap. Det finns alltid en kollega att rådfråga samt möjligheten för två kollegor att vara samtidigt hemma hos vårdtagaren för upplärning. Information om medicinteknisk utrustning hämtar distriktssköterskan från specialistsjukvården och kollegor då många har olika kunskapsområden och kompetens. Information hittas även i skriftliga riktlinjer som till exempel vårdplaner. Dessa behöver kompletteras med annan information innan distriktssköterskan kan utföra arbetsuppgiften på ett säkert och korrekt sätt. Författarna diskuterar den goda dialogen som verkar finnas mellan hemsjukvård och specialistsjukvård vad gäller utbyte av information. Distriktssköterskornas stora ansvarstagande och riskbedömningar ses som modiga vilket visar sig vara en viktig del i professionen. Om distriktssköterskan är trygg i handhavandet av den medicintekniska utrustningen kan ett större fokus läggas på vårdtagarna och därmed öka deras välbefinnande.

Bakgrund: Sverige har idag en åldrande befolkning, vilket leder till en större andel äldre i samhället och även inom hemsjukvården. Om äldre personers självbestämmande och integritet respekteras i hemsjukvården kan deras välbefinnande och hälsa troligen öka. Syfte: Syftet med studien var att undersöka självbestämmande och integritet hos äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och demenssjukdom i hemsjukvården utifrån sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser. Metod: Empirisk studie med kvalitativ deskriptiv design användes för att besvara studiens syfte, enskilda intervjuer med sjuksköterskor och distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med hjälp av livsvärldsteorin ur den vårdvetenskapliga teorin om vård och hälsa. Resultat: Vårdandet som beskrivs bygger på att sjuksköterskor/distriktssköterskor arbetar med respekt för patienters självbestämmande och integritet, skapar trygghet och delaktighet samt lyssnar på patienter så de får möjlighet att beskriva sitt vardagliga sammanhang och sin livsvärld. Hälsa skapas genom respektfullt vårdande, vilket ökar patienters välbefinnande. Resultatet visade en skillnad i möjlighet till självbestämmandet emellan äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och äldre personer med demenssjukdom. Vården respekterade ett nej från äldre personer med fysisk funktionsnedsättning. Däremot försöktes övertalning av äldre personer med demenssjukdom för att den planerade vården skulle kunna genomföras. Slutsats: Begreppen självbestämmande och integritet ligger nära varandra och är sammankopplade. De är viktiga i vårdandet av äldre personer med fysisk funktionsnedsättning och äldre personer med demenssjukdom speciellt då vården, dess organisation och rutiner, kan styra en människas liv och förändra deras livsvärld. De intervjuade framhöll att för att uppnå självbestämmande och integritet i vårdandet behöver vården genomsyras av respekt, trygghet, delaktighet och aktivt lyssnande.

Sammanfattning Antalet personer som önskar vård i livets slut i hemmet har ökat i Sverige, vilket innebär att hemsjukvården och palliativa teamen fått en alltmer betydande roll. Närstående blir ofta automatiskt involverade i vården av sin närstående. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och förväntningar vid första besöket med palliativa teamet i hemmet. Studien var en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer från åtta närstående, en kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad data. Analysen resulterade i tre kategorier ”närstående var oförberedda inför mötet med teamet vid första besöket”, ”positiva upplevelser av teamets presentation och information vid första besöket” samt ”professionellt bemötande av teamet vid första besöket”. Alla närstående upplevde att första besöket med teamet innehöll bra presentation och information. Besökets struktur och antal personer som medverkade vid första besöket var närstående nöjda med, och hade ingen önskan om förändring av besöket.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper. Yttre faktorer som underlättar för distriktssköterskor att skapa vårdrelationer var samarbete med andra yrkesprofessioner, handledning och miljö. Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev att empati, ödmjukhet och flexibilitet var betydelsefullt för att skapa vårdrelationer. Kontinuitet, stöd, samtal och kunskap var viktigt för att skapa trygghet och tillit hos patienten. Handledning underlättade för distriktssköterskorna att bearbeta svåra händelser och stimulerade till att de även reflekterade över sitt arbetssätt.

SAMMANFATTNING Bakgrund: För att patientsäkerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning från slutenvården till kommunen är det viktigt att rätt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan få olyckliga konsekvenser. Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, från slutenvård till kommunal omsorg, ur kommunsjuksköterskors perspektiv. Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har använts för att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksköterskor från fyra olika kommuner intervjuades till studien. Intervjuerna analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att en patients utskrivning innefattar många problem, där kärnan är kommunikationsbrist. Brister i journalsystemet, pressad arbetssituation och handhavandet av läkemedel är andra betydande delar av problematiken runt utskrivningar. Slutsats: Bristfällig rapportering från slutenvården, patienter som skrivs ut för tidigt och läkemedel som missas att skickas med hem är företeelser som hotar patientsäkerheten. Bättre kommunikation mellan sjuksköterskor i slutenvård och kommun antas leda till mer välfungerande utskrivningar och därmed öka patientsäkerheten. NYCKELORD samarbete, utskrivning, hemsjukvård, slutenvård, sjuksköterska

Background: Home health care means that patients receive care in their home. Äldrevårdsenheten in Uppsala County treats people, over 65 years, in the patient's home and because of the fact that the quality of care from the patient´s perspective not have been studied previously, this study as part of the quality control of the business. Aim: The aim of this study was to investigate how patients, and family members, who receive care within the Äldrevårdsenheten in Uppsala County experiencing the care provided in the home. Method: Interview study with qualitative analysis. Results: Patients who are cared for within the Elderly Care Unit in Uppsala County Council has a positive experience of home care. Being cared for in the home creates a sense of security and calm in the patients rather than the stress and fear of long waits in the emergency department and planning advice from medical appointments . In contrast, perceived lack of physicians in home care and accessibility to health care staff. Conclusion: In general, patients in the Elderly Care Unit in Uppsala County Council very pleased with the opportunity to the treatment they received at home. However, there are some weaknesses that need improvement.

Bakgrund och syfte: Multidisciplinär hemrehabilitering för personer med milda till måttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom ämnet, men det saknades en tydlig beskrivning av åtgärderna och dess innehåll inom multidisciplinär hemrehabilitering. En sådan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrån arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanställa den kunskap som fanns inom multidisciplinär hemrehabilitering, avseende dess åtgärder, effekt och faktorer som påverkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinära hemrehabiliteringen. Metod: Litteraturstudie där både artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades. Resultat: Åtgärder som utfördes inom multidisciplinär hemrehabilitering var bl.a. insiktsträning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar på rätt nivå, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationsträning, information och rådgivning. Åtgärdernas effekt var bl.a. förbättrad ADL-förmåga och tillfredställelse hos klienten avseende vårdens kvalitet och de varierande träningsmiljöerna. Faktorer som kunde påverka rehabiliteringens effekt var bl.a. funktionsnedsättningens omfattning, samtidiga sjukdomar, klientens insikt om sin funktionsnedsättning, hemmiljön, delaktigheten vid planering av hemrehabiliteringsprogrammet, information från och till klienten och anhöriga, anhörigstöd och geografiska faktorer. Fördelar med multidisciplinär hemrehabilitering var förkortad vårdtid, kostnadseffektiv vårdform, garanti för kontinuiteten i vårdkedjan och nöjda klienter. Nackdelar med multidisciplinär hemrehabilitering var att den var tidskrävande och kunde ge extra börda och sämre livskvalitet hos anhöriga. Slutsats: Den multidisciplinära hemrehabiliteringen var en effektiv rehabiliteringsform för personer med stroke, men den krävde insatser riktade mot anhöriga för att inte riskera deras hälsa och livskvalitet. Flertalet av åtgärderna som utförs var typiskt arbetsterapeutiska, därför kunde det dras en slutsats att arbetsterapeuter utgjorde en viktig roll i den multidisciplinära hemrehabiliteringen.

Sammanfattning Titel: Sjuksköterskans möte med anhöriga i palliativ hemsjukvård.   Bakgrund: Målet med palliativ vård är, enligt Världshälsoorganisationen, bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård möter ofta anhöriga till de patienter som får palliativ vård och det är då viktigt att se till varje individs behov. Det är också viktigt att sjuksköterskan medverkar till att skapa goda möten genom att vara närvarande och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Allt fler patienter tillbringar den sista tiden i hemmet och mycket av den vård som tidigare bedrevs inom slutenvården kan nu även ges i hemmet. Palliativ vård är ett kvalificerat, kunskapskrävande arbete som också kan vara emotionellt påfrestande för sjuksköterskan. Med följande studie önskar författarna öka kunskapen om vad som påverkar mötet mellan sjuksköterskans och anhöriga till patienter i palliativt skede i hemmet.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med anhöriga till patienter som får palliativ vård i hemmet.   Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer av åtta sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. För att analysera data användes kvalitativ innehållanalys.   Resultat: Förutsättningar för att skapa ett gott möte mellan sjuksköterska och anhöriga i palliativ hemsjukvård utgörs av flera olika aspekter. För att hemmet skulle vara en fungerande vårdplats krävdes att sjuksköterskan var lyhörd och kunde anpassa sig till varje situation. Det var viktigt att skapa förtroendefulla vårdrelationer för att anhöriga skulle känna sig trygga. Relationerna kunde skapas genom en god kommunikation och genom att inbjuda anhöriga till delaktighet. Att kunna hantera olika familjekonstellationer samt anhörigas känslor och reaktioner var också avgörande för hur mötet skulle bli.   Slutsats: Föreliggande studie visar att sjuksköterskornas möte med anhöriga i palliativ vård i hemmet är komplext och förutsättningar för ett gott möte mellan sjuksköterska och anhöriga har framkommit. Dessa förutsättningar handlar om hemmet som en fungerande vårdplats där sjuksköterskan behöver kunna skapa förtroendefulla vårdrelationer genom att kommunicera med anhöriga och skapa förutsättningar för deras delaktighet. Sjuksköterskan behöver även kunna hantera anhörigas känslor och reaktioner samt olika familjekonstellationer. Antonovsky menar att, för att kunna möta människor med olika behov på ett professionellt sätt krävs begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta beskriver han som en känsla av sammanhang, KASAM.   Nyckelord: sjuksköterska, palliativ vård, hemsjukvård, anhöriga

Syfte: Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser ocherfarenheter av anknytning till förtidigt födda barn som vårdats ineonatal hemsjukvård. Bakgrund: Anknytning är ett emotionellt band som växer fram mellanbarn och föräldrar redan från födseln. Anknytningspersonens närvarooch omsorg spelar stor roll för barnet och bestämmer huranknytningsmönstret utvecklas. Barn som föds prematurt skiljs ofta åtfrån föräldrarna vilket innebär ett hinder i bindningen mellan föräldraroch barn. Neonatal hemsjukvård har startats upp till syfte att blandannat underlätta anknytningen och bindningen samt minskaseparationen. Design: En intervjustudie utifrån kvalitativ ansats. Metod: Nio föräldrar intervjuades under februari-mars 2016. Alla varföräldrar till mycket förtidigt födda barn inskrivna i hemsjukvård eftervistelsen på neonatalavdelning i norra Sverige. Data som samlades inanalyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats ochresulterade i fyra kategorier och tolv underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i följande kategorier: Att förbereda sigför vård i hemmet, Allt blev inte som tänkt, Att växa in i sin roll somförälder och Anknytning mellan barn och föräldrar. Konklusion: Hemmet var av stor betydelse för föräldrarna och barnensrelation. Där växte de i sin föräldraroll, vågade ta mer ansvar ochskapade egna rutiner. Föräldrarna kände en bra anknytning till barnenredan på neonatalavdelningen och när de fick komma hem utveckladesrelationen. Hemmet upplevdes som en trygg och avslappnad plats medtillgång till hemsjukvårdens personal som stöd. Där fick de möjlighet attfölja barnens signaler och utifrån det lära känna barnen på egen hand.Hemmiljön underlättade anknytningen mellan föräldrarna och barnen.