Följande studie utgår från fenomenet att främja psykisk hälsa hos medarbetarna på arbetsplatsen. Det är en kvalitativ forskningsstudie med deduktiv forskningsansats och hermeneutisk forskningsdesign. Med detta menas att det läggs stor vikt vid tolkning och förståelse samt att studien utgår från tidigare kända teorier, Herzbergs tvåfaktorsteori och mental hälsa. För att samla in det empiriska underlaget sker semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som jobbar med personalfrågor inom detaljhandeln som rör motivation och mental hälsa.  Frågorna som besvaras är: Vilka faktorer främjar medarbetarnas psykiska hälsa på arbetsplatsen? Vilka olikheter och likheter finns mellan dessa faktorer och Herzbergs tvåfaktorsteori?  Enligt respondenterna är de faktorer som främjar medarbetarnas psykiska hälsa; hållbart ledarskap, bekräftelse, delaktighet, god kommunikation, utbildning, interpersonella relationer samt företagskultur. Det visar sig finnas betydligt fler olikheter än likheter mellan respondenternas och Herzbergs syn på faktorerna och den främsta skillnaden är att respondenterna lyfter att behov är individuella och att det handlar om att förstå varje enskilds medarbetares individuella behov.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar när ekonomstudenter väljer sin första arbetsgivare. Uppsatsens teoridel bygger på tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen påverkas av sin omgivning när han/hon väljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan påverkas av företag vid val av arbetsplats. Den empiriska delen innefattar en enkätundersökning och två intervjuer som har utförts på ekonomikum vid Uppsala Universitet. Vi har i vår studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som påverkar ekonomstudenternas val av arbete. Påverkan kan ske dels från omgivningen och dels från företagen, men även faktorer kring arbete och miljö spelar in.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig mellan generation Y och tidigare generationer i den svenska IT-branschen. Studien vilar på en teoretisk grund bestående av tre välkända teorier inom arbetsmotivation; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory samt Job Characteristics Model.   För att kunna besvara studiens forskningsfråga ”Hur kan belöningssystem utformas för att ta hänsyn till fler anställda från generation Y i den svenska IT-branschen?” genomfördes en semistrukturerad intervju med en HR-chef samt en enkätundersökning bland anställda på IT-företaget Evry.   Resultatet av studien visar att det finns vissa skillnader i arbetsmotivationen mellan generation Y och tidigare generationer vilket kan motivera till förändringar i hur man arbetar med belöningar när en allt större del av arbetskraften utgörs av generation Y. En viktig skillnad som framkom är att medarbetare från generation Y uppskattar feedback mer än äldre medarbetare, oavsett varifrån i organisationen feedbacken kommer ifrån. Studien fann även att monetära belöningar kan ha en stark negativ inverkan på arbetsmotivationen, men att de under vissa omständigheter kan vara positiva och ibland även nödvändiga. En slutsats blir att det ofta krävs en blandning av både monetära och icke-monetära för få fram det mest motiverande belöningssystemet.

Denna replikationsstudie undersökte vilka motivations- och hygienfaktorer som predicerar arbetstillfredsställelse hos medarbetare med repetitiva arbetsuppgifter inom en svensk industriell verksamhet samt om de demografiska egenskaperna (ålder och anställningstid) påverkade den upplevda arbetstillfredsställelsen. Faktorerna som inkluderades i studien utgick från Herzbergs (1966) Motivations- och hygienteori. I studien deltog 79 industriarbetare (17 kvinnor, 62 män) med repetitiva arbetsuppgifter. Åldersspannet på respondenterna var 20 – 64 år (M=38,61, SD=11,6). Enkäten som användes i aktuell studie är ursprungligen utformad av Teck-Hong och Waheed (2011) och användes med anledning av att den innehåller frågor som undersöker samtliga faktorer i Motivations-och hygienteorin. Stegvis regressionsanalys användes för att analysera inkomna data. Den faktor som ansågs predicera arbetstillfredsställelse starkast var erkännande, följt av arbetsvillkor och därefter relation till chefer. Vidare visade ett independent sample t-test att de demografiska variablerna inte hade en effekt på arbetstillfredsställelsen. En slutsats som drogs var att majoriteten av de faktorer som predicerar arbetstillfredsställelse tillhör kategorin hygienfaktorer.

During a time of physical restrictions, a lot of people have been forced to work from home, also known as teleworking. A Sifo survey conducted in 2020 shows that 96% of Sweden’s teleworkers want to continue working from home, even after the Covid-19 pandemic. Therefore, understanding how their motivation has been affected by teleworking is important to employers and managers that will have to organize a working environment to foster motivation among their employees. Therefore, the purpose of this study is to investigate how individuals from the same work group, after the first year of the pandemic, perceive that their motivation has been affected by teleworking. The research questions are: “In what way has teleworking affected individuals’ motivation?” and “Which factors should be taken into consideration when continuing teleworking after the pandemic?”. Six semi-structured interviews were conducted, and the results show that the majority of the informants’ motivation had not been affected by teleworking, although there were more advantages than disadvantages to teleworking; This was due to the great significance of the disadvantage of not being able to meet your colleagues in real life. For the future after the pandemic, a combination of working partly from home and partly from the office was preferred, as a way to receive all the advantages of teleworking, while also satisfying their social needs.

Aim: The purpose of this study is to generate a comprehensive understanding of young women in order to identify primary factors of motivation. The focal point is on how employers in the IT industry can face the work-related needs.Three question formulations are framed to be able to cope a comprehensive understanding.  Method: The empirical evidence of this study is based on eight semi-structured interviews with women within generation Z operating in the IT industry.   Result & Conclusions: The results of the study indicate that career path, responsibility and accomplishment are considered important inner motivation for women (Gen Z) working in a male-dominated IT industry. Confirmation and good communication with the employer manifest as the most important external motivation. Equality in the workforce promote stronger motivation for women, which indicate that employers can revise work environment with pronounced masculine indications to retain women in the IT industry.  Contribution of the thesis: The study contributes with a better understanding of young female working in a male-dominated environment.  Suggestions for future research: Since Generation Z initiate enter the labor market the quantity of Generation Z in the workforce will increase in a matter of time, future research can resemble internal and external motivation factors.

Ett företagsekonomiskt problem är att organisationer måste bibehålla och ökamedarbetarproduktiveten för att vara lönsamma och konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.Organisationer kan med hjälp av kompensationssystem skapa förutsättningar för att kopplaorganisatoriska mål med medarbetares arbetsmotivation och produktivitet, vilket leder fram tillsyftet för denna studie, som är att förklara i vilken utsträckning kompensationssystem motiverarsäljare inom bilförsäljningsbranschen i Jönköping samt identifiera om ytterligare faktorer påarbetsplatsen kan påverka säljares arbetsmotivation. Studien genomsyras av ett tolkandeförhållningssätt, med en deduktiv ansats tillsammans med en induktiv infallsvinkel medutgångspunkt i teorierna Maslows behovstrappa, Herzbergs tvåfaktorsteori och Selfdetermination theory samt genom en kollektiv fallstudie som utgörs av säljare inombilförsäljningsbranschen i Jönköping. Insamling av empiri genomförs med enskrivbordsundersökning, litteraturöversikt samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer medbilförsäljare. Studiens insamlade empiri presenteras och analyseras genom en tematiskanalysprocess med temana Monetära incitament, Icke-monetära incitament, Yttre motivation,Inre motivation och Arbetsmiljö, utifrån studiens valda teorier och ny identifierad litteratur somkan påverka bilförsäljarnas arbetsmotivation. Studiens resultat och analys resulterar i attkompensationssystemets olika faktorer samt de ytterligare identifierade faktorerna påarbetsplatsen bidrar med olika effekt på bilförsäljarnas arbetsmotivation. Där bilförsäljareupplever att samtliga faktorer i kompensationssystem är väsentliga, där opåverkbara monetäraincitament och direkta icke-monetära incitament tillfredsställer grundläggande behov,arbetssäkerhet och skapar en känsla av trivsel. Denna trivsel tillsammans med godaarbetsrelationer, kompensationssystemets indirekta icke-monetära incitament samt påverkbaramonetära incitament skapar förutsättningar för bilförsäljarna att nå hög grad avarbetsmotivation, det finns vidare ett tydligt samband mellan påverkbara monetära incitamentoch stress. / A business administration problem is that organization have to maintain and increase employeeproductivity in order to be profitable and competitive in the labor market. Organizations can, withthe help of compensation systems, create conditions for linking organizational goals withemployees' work motivation and productivity, which leads to the purpose of this study, which is toexplain the extent to which compensation systems motivate salespeople in the car sales industry inJönköping and identify whether additional causes in the workplace can affect salespeople's workmotivation. This study is characterized by an interpretive approach, with a deductive approachtogether with an inductive approach based on the theories Maslow’s hierarchy of needs, Herzberg’sdual-factor theory and Self-determination theory and through a collective case study made up ofsalespeople within the car sales industry in Jönköping. Collection of empirical data is carried outthrough a desk survey, literature review and qualitative semi-structured interviews with car dealers.The study’s collected empirics are presented and analyzed through a thematic analysis processwith the theme's Monetary incentives, Non-Monetary incentives, External motivation, Internalmotivation and Work environment, based on the study’s selected theories and new identifiedliterature that can affect car dealer’s work motivation. The results and analysis of the study result inthe different factors of the compensation system as well as the additional identification factors inthe workplace contributing to different effects on the car dealers’ work motivation. Where cardealers experience all factors in the compensation systems are essential, where unaffectedmonetary incentives and direct non-monetary incentives satisfy basic needs, job security andcreate a sense of well-being. This well-being together with goof working relations, thecompensation system’s indirect non-monetary incentives and influential monetary incentives createconditions for car dealers to achieve a high degree of work motivation, and there is also a clearconnection between influential monetary incentives and stress.

Vi går mot ett mer individualiserat samhälle som medför en individualisering även i arbetsstrukturen. Arbetet organiseras i högre grad vilket i sin tur leder till fler arbetsuppgifter och ökat ansvar hos individen. Tillfälliga anställningsformer blir allt vanligare i samhället, och individer har möjlighet att aktivt välja en intermittentanställning. Organisationers främsta resurs är personalen och omsättning av personal genererar till ökade kostnader. Det framkommer inom en medelstor kommun i norra Sverige att de uppmärksammat att det blir allt vanligare att personal inom Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen väljer att lämna sin tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen över aspekter som beskrivs som bidragande till att personal inom kommunal verksamhet väljer att lämna en tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex personer som valt att lämna sin tillsvidareanställning för en timanställning genomförts. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån teorierna krav, kontroll och stöd och Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning relaterat till tillfälliga anställningsformer och arbetsvillkor inom offentlig sektor. Resultatet tyder på att många faktorer bidragit till intervjupersonernas beslut att övergå till en timanställning. Den främsta anledningen som framkom var möjligheten att kunna styra över sina arbetstider. Andra faktorer som de beskriver bidragit till deras val innefattade upplevelser av höga arbetskrav, låg grad av inflytande, bristfällig återhämtning. Genom att arbeta som timanställd upplever samtliga intervjupersoner en högre grad av kontroll i och över arbetet.

Abstrakt Detta är en kvalitativ studie vars syfte var att undersöka hur lärare på grundskolan och gymnasieskolan upplevde motivation och prestation under en påtvingad förändring. Lärare på grundskolan bedrev under pandemin undervisningen ute på skolorna med mindre justeringar. Lärare som undervisade på gymnasiet undervisade på distans. Studiens samlade dataunderlag med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Begrepp från Förväntningsteorin, Herzbergs tvåfaktormodell, McClellands motivationsteori fungerade som studiens analysverktyg. Resultatet visar att lärare upplever en skillnad i hur deras motivation och prestation påverkas av den påtvingande förändringen. Störst variation av upplevelser fanns hos gymnasielärarna som undervisade på distans. Tekniken kunde upplevas som både inspirerande och utvecklande men stressande. Lärare visar intresse i att för sin yrkesprofession än mer få reflektera kring begreppen motivation och prestation. Keywords: Prestation, Motivation, Förändring, Förväntningsteorin, Herzbergs tvåfaktormodell, McClellands motivationsteori.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte var att undersöka hur lärare på grundskolan och gymnasieskolan upplevde motivation och prestation under en påtvingad förändring. Lärare på grundskolan bedrev under pandemin undervisningen ute på skolorna med mindre justeringar. Lärare som undervisade på gymnasiet undervisade på distans. Studiens samlade dataunderlag med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Begrepp från Förväntningsteorin, Herzbergstvåfaktormodell, McClellands motivationsteori fungerade som studiens analysverktyg. Resultatet visar att lärare upplever en skillnad i hur deras motivation och prestation påverkas av den påtvingande förändringen. Störst variation av upplevelser fanns hos gymnasielärarna som undervisade på distans. Tekniken kunde upplevas som både inspirerande och utvecklande men stressande. Lärare visar intresse i att för sin yrkesprofession än mer få reflektera kring begreppen motivation och prestation. / This is a qualitative study whose aim was to investigate how primary and secondary school teachers experienced motivation and performance during a forced change. During the pandemic, primary school teachers taught outside the schools with minor adjustments. Teachers who taught at the high school taught remotely. The study's collected data basis using semi-structured interviews. Concepts from the Expectancy Theory, Herzberg's two-factormodel, McClelland's motivation theory served as the study's analysis tools. The result shows that teachers experience a difference in how their motivation and performance is affected by the forced change. The greatest variety of experiences was found among the high school teachers who taught remotely. The technology could be experienced as both inspiring and developing but stressful. Teachers show interest in being able to reflect even more on the concepts of motivation and performance for their professional profession.