The essay’s language is swedish.Our study is about motivation and dissatisfaction with employees and managers. The work ismore about what motivates people in the workplace and what makes them unhappy. Themotivation can be achieved through two types of rewards, monetary and non-monetaryrewards. Where monetary reward involves performance pay or a bonus and non-monetarymeans travel, equipment and other benefits. This is the most common form of reward systemwhose purpose is to create a high motivation to ensure the effectiveness of the business ororganization. The essay is based on Herzberg’s two-factor theory, which consists ofmotivation and hygiene factors. The problem that remains today is the companies are notready to raise the hygiene factors if they consider those that exist are already reasonable. Thismay mean that employees don’t feel motivated enough, which in turn leads to adissatisfaction at the workplace. Companies use reward system to recruit, motivate and retaincompetent employees to their organizations.In this paper, the question was: How the factors and rewards affect employees and managers,and which factors motivate and create displeasure at the workplace?Our purpose was to highlight the views of managers and employees what is important to themwhen it comes to motivation and hygiene factors and rewards. The aim is to have a betterinsight into the reward system’s functionality in the organization, how different rewards andfactors satisfy the employees.We have choser open unstructured interviews to work with because we want to create adeeper discussion about how important reward systems are for the respondents. Weinterviewed seven respondents, of which four are managers and three employees.In our study, we have come to the conclusion that managers and employees are satisfied withtheir monetary and non-monetary rewards and that they experience some dissatisfaction at theworkplace. The study also showed that factors like rarely getting feedback, bad workingconditions, work under pressure, bad relationships between colleagues and a lot ofresponsibility can in the future lead to employees getting tired of the job and that they canthen apply for work at new companies that have better reward systems. / Vår studie handlar om motivation och missnöje hos anställda samt chefer. Arbetet handlar merspecifikt om vad som motiverar människor på arbetsplatsen samt vad som gör dem missnöjda.Motivationen kan uppnås genom två typer av belöningar, monetära samt icke-monetärabelöningar. Där monetär belöning innebär prestationslön eller bonus och icke-monetär innebärresor, utrustning och andra förmåner. Detta är den vanligaste formen av belöningssystem varssyfte är att skapa en hög motivation för att säkra effektiviteten hos företagen ellerorganisationen. Uppsatsen utgår mycket från Herzbergs tvåfaktorteori, vilket består avmotivations- och hygienfaktorer. Problemet som kvarstår idag är företagen inte är redo atthöja hygienfaktorerna om de anser de som finns redan är rimliga. Detta kan medföra att deanställda inte känner sig tillräckligt motiverade vilket i sin tur leder till ett missnöje påarbetsplatsen. Företag använder sig av belöningssystem för att rekrytera, motivera och behållakompetenta medarbetare till sina organisationer.I arbetet var frågeställningen: Hur påverkar faktorerna och belöningar de anställda ochcheferna samt vilka faktorer är det som motiverar respektive skapar missnöje påarbetsplatsen?Vårt syfte var att lyfta fram chefers och anställdas synpunkter på vad som är viktigt för demnär dem när det gäller motivations- och hygienfaktorerna och belöningar. Syftet är att habättre inblick i belöningssystemets funktionalitet i organisationen, hur olika belöningar ochfaktorer tillfredsställer medarbetarna.Vi har valt att arbeta med öppna ostrukturerade intervjuer eftersom vi vill skapa en djuparediskussion kring hur viktiga belöningssystem är för respondenterna. Vi använde oss utav sjustycken respondenter varav fyra chefer och tre anställda.I vår studie har vi kommit fram till att chefer och anställda är nöjda med deras monetära ochicke-monetära belöningar och att de upplever lite missnöje på arbetsplatsen. Studien visadeockså att sällan få återkoppling, sämre arbetsförhållande, arbeta under tryck, dålig relationmellan kollegor och mycket ansvar kan i framtiden leda till att anställda tröttnar på jobbet ochatt de då kan söka sig till nya företag som har bättre belöningssystem.

Undersköterska inom äldreomsorgen är det vanligaste yrket i Sverige, men också den yrkeskategori som har flest sjukskrivningsdagar. Arbetsbelastningen beskrivs som hög och arbetsvillkoren bristfälliga. Den demografiska utvecklingen i Sverige bidrar till ett ökat behov av utbildad personal inom äldreomsorgen och för att möta behovet krävs både nyrekryteringar och att befintlig personal stannar kvar på sitt arbete. Anställda som trivs på sina arbeten har en högre vilja att fortsätta arbeta och anstränga sig mer för att göra ett bra jobb; trivsel kan därmed sägas vara en av faktorerna som kan bidra till att möta kompetensförsörjningsbehovet. Syftet med uppsatsen är därför att ge en fördjupad förståelse för motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom att intervjua nio undersköterskor som arbetar på ett vård- och omsorgsboende har faktorer som främjar respektive motverkar motivation och tillfredsställelse i deras arbete kunnat identifieras. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Self-Determination Theory, Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning om motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen.  Uppsatsens resultat visar att intervjupersonernas motivation och arbetstillfredsställelse till största del påverkas av arbetssituationen och av hur arbetet organiseras. Det är arbetets förutsättningar som antingen skapar möjlighet för eller hindrar intervjupersonerna att utföra den bästa möjliga omvårdnaden av brukarna, skapa goda relationer till kollegorna för att få stöd och uppskattning samt få den återhämtning de behöver under och mellan arbetspassen, vilket är avgörande för att de ska känna motivation och arbetstillfredsställelse. / The most common type of job in Sweden is to work as an Assistant Nurse in elderly care. It is also the profession with the highest level of sick leave. The job implies a heavy workload and the working conditions are far from ideal. The demographic development in Sweden contributes to an increased demand for trained staff in elderly care.  Both new recruitment and existing staff shall be required to meet this need. Employees who thrive in their jobs have a higher level of commitment and work harder to do a good job. Job satisfaction can thus be said to be one of the factors contributing to ensuring an adequate supply of necessary nursing skills. The purpose of this thesis is therefore to provide an in-depth understanding of motivation and job satisfaction amongst Assistant Nurses in elderly care. Factors that affect motivation and job satisfaction in the workplace, both positively and negatively, have been identified by interviewing 9 Assistant Nurses who work in nursing homes. The empirical data gathered in the study has been analysed utilising the Self-Determination Theory, Herzberg's two-factor theory and previous research on motivation and job satisfaction among Assistant Nurses in elderly care.  The results of this thesis reveal that on the whole, Assistant Nurses’ motivation and job satisfaction are largely affected by their work situation and by how the work is organized. The working conditions either encourage or hinder the opportunities for Assistant Nurses from preforming the best possible care of the clients, create good relationships with colleagues and get sufficient time for recuperation. This support, camaraderie and rest, both during and in-between their work shifts, is crucial for their sense of motivation and job satisfaction.

Personalomsättning är ett vanligt förekommande problem inom revisionsbranschen. För att förutsäga personalomsättning kan avsikt att byta arbete undersökas. Styrkan i en individs avsikt att byta arbete är en indikation på hur sannolikt det är att individen faktiskt kommer att sluta. Den teori som tillämpats i uppsatsen är Herzbergs tvåfaktorsteori, med fokus på motivationsfaktorerna. Motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, arbetet i sig och utvecklingsmöjligheter är de som skapar tillfredsställelse med arbetet om de finns, men som inte medför missnöje med arbetet om de inte finns. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med ytterligare kunskap på området kring motivation och en individs avsikt att byta arbete. Detta genom att genomföra en studie med fokus på att undersöka sambanden mellan Herzbergs motivationsfaktorer och förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete. Uppsatsen syftar även till att undersöka om dessa samband samt avsikten att byta arbete skiljer sig åt med avseende på bakgrundsvariablerna kön, ålder och utbildning. Metod: En kvantitativ metod med ett ändamålsenligt urval har tillämpats för uppsatsen. För datainsamling distribuerades en enkät via Google Formulär till förtroendevalda kommunrevisorer i Region A. För analys av data har korrelationsanalys samt hypotesprövning av Pearsons korrelationskoefficient genomförts, detta för att undersöka samband mellan avsikt att byta arbete och Herzbergs motivationsfaktorer. Därutöver har en multipel regressionsanalys genomförts för att undersöka motivationsfaktorernas påverkan på en individs avsikt att byta arbete. Resultat: Uppsatsens resultat visar signifikanta samband mellan förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och arbetet i sig för samtliga respondenter. Sambandet är för alla dessa variabler negativt. För kvinnor, individer med gymnasieutbildning samt individer med minst treårig högskole-/universitetsutbildning föreligger inget signifikant samband för någon av motivationsfaktorerna. För män kan ett signifikant negativt samband ses för motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, utvecklingsmöjligheter och arbetet i sig. För individer med eftergymnasial utbildning finns ett signifikant negativt samband mellan avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och utvecklingsmöjligheter. Trots signifikanta samband kan det endast påvisas att motivationsfaktorn ansvar påverkar en individs avsikt att byta arbete, till följd av ett signifikant resultat i den multipla regressionsanalysen. Avsikten att byta arbete skiljer sig inte signifikant mellan individer med olika utbildningsnivå eller mellan olika kön. Slutsats: Uppsatsens resultat bidrar med ytterligare kunskap på ett område som redan är välstuderat genom att en ytterligare yrkeskategori och ett geografiskt område studerats. Resultaten kan användas som indikatorer för kommuner i Region A för att bättre kunna förstå, hantera och förebygga personalomsättning bland förtroendevalda kommunrevisorer. / Staff turnover is a common problem in the auditing industry. In order to predict staff turnover, turnover intention can be examined. The strength of the turnover intention is an indication of how likely it is that the individual will actually quit. The theory applied in the essay is Herzberg's two-factor theory, with a focus on the motivational factors. The motivational factors, responsibility, recognition, achievements, work itself, and growth, are those that create satisfaction with the work if they exist, but which do not lead to dissatisfaction with the work if they do not exist.  Purpose:  The thesis aims to examine the relationships between turnover intention and Herzberg's motivational factors. The thesis also aims to examine whether these relationships, and turnover intention, differs regarding the background variables gender, age and education.  Method:  A quantitative method with purposive sampling has been applied to the essay. For data collection, a survey was distributed via Google Formulär to elected municipal auditors in Region A. For analysis of data, a correlation analysis and hypothesis testing of Pearson's correlation coefficient has been performed, in order to examine the relationship between turnover intention and Herzberg's motivational factors. In addition, a multiple regression analysis has been performed to examine the influence of the motivational factors on turnover intention.  Results:  The results of the essay show that significant relationships can be seen between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation and the work itself for all respondents. The relationship is negative for all these three variables. For women, individuals with upper secondary education and individuals with at least three years of college/university education, there is no significant relationship for any of the motivational factors. For men, a significant negative relationship can be seen for the motivational factors responsibility, performance, confirmation, growth, and the work itself. For individuals with post-secondary education, there is a significant negative relationship between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation, and growth. Despite significant correlations, it can only be shown that the motivational factor responsibility affects turnover intention, as a result of a significant result in the multiple regression analysis. The turnover intention does not significantly differ regarding educational level or gender. Conclusion:  The results of the thesis contribute with additional knowledge in an area that has already been well studied, by studying an additional category of professions and another geographic area. The results can be used as indicators for municipalities in Region A, in order to better understand, manage and prevent turnover among elected municipal auditors.

Bakgrund: Idag är kompetensförsörjning ett stort problem inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Många medarbetare väljer att avsluta sina anställningar och personalomsättningen är hög. Samtidigt ökar andelen äldre vilket gör att behovet av kompetent personal som kan utöva en säker vård ökar. Det blir därmed viktigt att arbetsgivare försöker förstå sig på vad det är som motiverar medarbetare till att stanna inom vård-och omsorgssektorn och det är det som denna studie ämnar undersöka. Syfte: Syftet med studien är att få ytterligare kunskap kring vad som motiverar medarbetare i den kommunala vård-och omsorgssektorn att stanna kvar hos sin nuvarande arbetsgivare. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer där nio olika medarbetare har intervjuats i Jönköping kommun. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att avancemang inte hade någon betydelse för medarbetares beslut om att stanna hos sin nuvarande arbetsgivare. Den individuella känslan av att prestera var inte heller av vikt, däremot var erkännande för prestationer och att få förutsättningarna för att prestera av vikt. De faktorer som visade sig ha stor betydelse förbeslutet om att stanna hos arbetsgivaren var möjligheten till att ta ansvar, att få erkännande och uppskattning för sina prestationer och att arbetsuppgifterna upplevdes som roliga och meningsfulla. Slutligen var lönen även en viktig faktor för att motiveras till att stanna hos arbetsgivaren och flera ansåg att den behövde höjas för att fler skulle vilja stanna kvar hos arbetsgivaren. / Background: Today, the supply of skills is a major problem within the municipal health and care sector. Many employees choose to terminate their employment and the staff turnover is high in the sector. At the same time, the proportion of elderly people is increasing, which means that the need for competent staff who can provide safe care is increasing. It therefore becomes important that employers try to understand what it is that motivates employees to stay in the health and care sector. Purpose: The aim of the study is to gain further knowledge about what motivates employees in the municipal health and care sector to stay with their current employer. Method: A qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with nine different employees in Jönköping Kommun. Results and conclusion: The result of the study shows that advancement and promotion had no effect on employees' decisions to stay with their current employer. The individual feeling of achievement was also not important, but on the other hand recognition for achievements and getting the conditions to be able to achieve were important. The factors that proved to be important for the decision to stay with the employer were the opportunity to take responsibility for one's tasks, to receive recognition and appreciation for one's achievements and that the tasks are perceived as fun and meaningful. Finally, the salary was also an important factor in being motivated to stay with the employer, and several felt that it needed to be increased so that more people would want to stay with the employer.

I denna studie var syftet att undersöka medarbetarnas självuppfattade faktorer till motivation att arbeta. Vidare var syftet också att undersöka huruvida dessa faktorer skiljer sig mellan män och kvinnor. Studien genomfördes på en organisation som verkar inom lagerbranschen. En enkät med sju frågor, samt frågor om bakgrundsvariablerna kön och ålder, skickades ut till ca 140 medarbetare, varav 107 medverkade. Frågorna handlade om inre och yttre faktorer till motivation till arbete. Vårt resultat visar till största del att de motivationsfaktorer som togs upp i enkäten ansågs vara viktiga för majoriteten av respondenterna. De två faktorer som stack ut mest var frågan om lön och trygg anställning, där majoriteten av respondenterna ansåg dessa som viktigast. Trots att det inte förekom några statistiskt signifikanta skillnader i frågan vad gäller skillnader på män och kvinnors svar, kan man ändå dra den intressanta slutsatsen att enligt enkäten så tenderade kvinnorna att uppleva de inre motivationsfaktorerna som viktigare än vad männen gjorde. / In this study the aim was to investigate employees' self-perceived factors for motivation to work. Furthermore, the aim was also to investigate whether these factors differ between men and women. The study was conducted at an organization operating in the warehouse industry. A survey with seven questions, as well as questions about the background variables gender and age, was sent out to approximately 140 employees, of which 107 participated. The questions were about internal and external factors for motivation to work. Our results show that the motivational factors our survey covered were considered important for the majority of respondents. The two factors that stood out the most were salary and secure employment, which the majority of respondents considered to be the most important. Despite the fact that there were no statistically significant differences regarding the difference between men's and women's answers, one can still draw the interesting conclusion that according to the survey, a tendency could be seen that women considered the internal motivation factors more important than men.

Syftet med studien är att undersöka vad högskolestudenter tycker är attraktivt på en framtida arbetsplats, samt om det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller deras preferenser för en potentiell arbetsplats. Studien genomfördes med en kvalitativ metod varav den insamlade datan analyserades med hjälp av en tematisk analys, där materialet strukturerades upp i sju teman. De teman vi har tagit fram grundar sig på vad våra respondenter har uppgett som de främsta faktorerna som avgör val av arbetsgivare. Materialet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på motivation, självbestämmande och genusaspekter.  Resultatet visar att både män och kvinnor värderar de inre faktorerna högst vid valet av framtida arbetsgivare, såsom arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation. I sammanställningen av resultatet går det att utläsa att det inte förekommer några större skillnader mellan kvinnor och män i vad de värderar högst i valet av framtida arbetsgivare. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad som är en bidragande faktor för högskolestudenter vid deras val av framtida arbetsgivare. Resultatet av denna studie kan vara användbar för företag samt organisationer i deras rekryteringsstrategier för att attrahera och behålla nyexaminerade talanger. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att både manliga och kvinnliga högskolestudenter i stor utsträckning värderar samma attribut och kvaliteter vid val av arbetsgivare, framför allt inre faktorer som arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Detta resultat ger bland annat företag en viktig insikt om vad studenter som ska ut på arbetsmarknaden efterfrågar, vilket gör det möjligt för dem att utveckla effektiva strategier för att attrahera ny kompetent arbetskraft. / The purpose of this study is to examine what university students find most attractive when choosing a future employer and whether there are differences in how men and women prioritize when selecting a future employer. The study was conducted using a qualitative method, and the collected data was analyzed through thematic analysis, organizing the material into seven themes. These themes are based on what our respondents identified as the key factors influencing their choice of employer. The material was analyzed using theoretical perspectives on motivation, self-determination, and gender aspects. The results show that both men and women highly value intrinsic factors when choosing a future employer, such as job tasks, opportunities for development, and work motivation. The analysis indicates that there are no significant differences between men and women in what they value most in a future employer. This study contributes to a better understanding of the factors that influence university students when choosing their future employers. The findings of this study can be useful for companies and organizations in their recruitment strategies to attract and retain newly graduated talent. In conclusion, the results of our study show that both male and female university students largely value the same attributes and qualities in choosing an employer, particularly intrinsic factors such as job tasks and opportunities for development. This result provides companies with important insights into what students entering the job market are looking for, enabling them to develop effective strategies to attract new, competent workforce.

Arbetslivet har gjort en förändringsresa från att tidigare präglats av en patriarkal kontroll av arbetstagarna till att idag handla om en ömsesidig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Trots detta säger statistiska centralbyrån att allt fler yngre arbetstagare byter arbetsgivare med kortare intervall, när vi tidigare kunde stanna hela livet på en och samma arbetsplats. Detta har mynnat ut i ett syfte om att undersöka vad som motiverar anställda att stanna kvar hos en arbetsgivare mer än tre år samt om det föreligger skillnader mellan generationerna. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där nio respondenter har intervjuats för att samla in det empiriska materialet där mönster har lokaliserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studien tar avsats i tidigare forskning där motiverande faktorer benämns utifrån generations tillhörigheter i kvantitativa enkätundersökningar. Med tidigare forskning som grund hittas en del svar i teorier såsom Herzbergs tvåfaktorteori, Alderfers ERG-teori samt employer branding. Resultatet i undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan generationerna på arbetsmarknaden. Det vi sett mönster av är även att det inte varit fullt så tydliga skillnader mellan generationerna som tidigare forskning angett. Vad som däremot motiverar individerna har blivit tydliga och visat sig vara beroende av en mängd olika faktorer som samspelar snarare än fungerar var för sig. Att olika faktorer blir viktiga beroende på kontexten.

I en tid då Försvarsmakten brottas med hög personalomsättning av soldater står Luftvärnsregementet i Halmstad inför en ombeväpning av historiska proportioner, med nya luftvärnssystem och en utökad organisation, för att möta det rådande säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen. I denna utveckling utgör den kontinuerligt anställda soldaten en viktig betydelse för att luftvärnsförbanden ska kunna lösa de tilldelade uppgifterna. För att djupare förstå och finna klarhet varför kontinuerligt anställda soldater väljer att sluta användes en kvalitativ forskningsmetod, genomsyrad av en induktiv ansats. Genom intervjuer med tidigare anställda soldater insamlades empiri som står på egen grund. Med en analysmetod inspirerad av Grounded Theory skapades det emotionella spänningsdiagrammet som förklarar varför individen väljer att sluta. I diskussionen kopplades forskningens resultat främst mot Herzbergs tvåfaktorsteori men resultatet sågs även ur ett generationsperspektiv. För den unga generation Z är personifiering genom personlig utveckling tillsammans med ledarskapet avgörande i soldaternas beslut att lämna sin anställning. Den omväxlande och utmanande verksamheten i Försvarsmakten bidrar till en stark känsla av gemenskap som i sin tur påverkar soldatens motivation att stanna kvar längre i sin anställning. Soldaten är även påverkad i sitt val att lämna eller stanna kvar vid förbandet av basala behov så som anställningsvillkor, lön och geografiskt läge. / At a time when the Swedish Armed Forces struggle with high soldier turnover, the Air Defense Regiment in Halmstad is facing a re-arming of historical proportions such as new air defense systems and an expanded organization to meet the current security policy situation in the Baltic Sea Region. In this development, the continuously employed soldier is an important factor in ensuring that the air defense units are able to fulfill their assigned tasks. In order to understand more deeply and find clarity why the continuously employed soldiers choose to leave, a qualitative research method, imbued with an inductive approach, was used. Through interviews with formerly employed soldiers empirics that stand on their own were collected. With an analysis method inspired by Grounded Theory, the emotional tension diagram was created that explains why the individual chooses to leave. In the discussion, the results of the research were mainly linked to Herzberg's two-factor theory, but the result was also seen from a generation perspective. For the young generation Z, personalization through personal development together with leadership is of major importance why the soldiers are determined to leave their employment. The varied and challenging activities of the Swedish Armed Forces contribute to a strong sense of community that affects the soldier's motivation to stay longer in one´s employment. The soldier is also influenced by basic needs in one´s choice to leave or stay at the unit such as employment conditions, salary and geographical location.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka belöningssystem småsom gare nämnde nämnde prestation. hur vi kommer in på just ett belöningssystem som främjar. lvis kopplingen emellan prestation företag använder och jämföra detta med företagens tillväxt och de anställdas prestation. Metod: Metoden använder en tvärsnittsdesign med induktiv karaktär. Primärdata består av kvalitativa intervjuer som kombineras med en kvantitativ enkätundersökning ur ett  företagsledarperspektiv. Urvalet baseras på företagens storlek, år de grundades samt  bransch. TeoriUppsatsskribenterna avser att använda agentteorin, Hertzbergs tvåfaktorteori, teorier kring belöningssystem och motivationsteorier som uppsatsen teoretisk ramverk. Resultat: Resultatet visar att fast lön och prestationsbelöningar är mest använt. De anställdas prestation har en avgörande roll för hur företaget presterar. Rörlig lön i form av provision och bonus är det som anses motivera de anställda mest till att prestera och företag med hög tillväxt föredrar prestationsbelöning. Analys: Belöningssystem måste vara kopplat till företagens målsättningar för att främja ett  företags prestation. Eftersom detta innebär att anställda då styrs att arbeta mot  företagsmålet. Slutsatser: En kombination av rörlig lön och fast lön verkar flest företagsledare att föredra när det gäller att främja ett företags prestation. Detta förutsatt att de är tydligt kopplade till  företagets mål. Företagsledare har olika belöningssystem för olika anställda inom företaget. / Purpose: From a managerial perspective examine which reward systems small Swedish businesses are using and compare it to the companies growth and  the employers work performance. Methodology: The method used a cross-sectional design with an inductive standpoint. Primary data is conducted with qualitative interviews combined with a structured survey study from the managers’ point of view. The selection is based on the companies’ number of employees, year of startup and type of business. Theory: The authors used theoretical models such as Agent theory, Herzberg two-factor theory, Reward system theory and motivation theories. Results: The result shows that salaried and pay-for-performance systems are used the most. The employees’ achievements determine how well the company is going to preform. Pay-for-performance in the matter of commission and bonus is what motivates the employees most to perform and high performance companies prefers pay-for-performance. Analysis: The reward system must correlate with the companies’ goals in order to control that the employee works in the same direction as the company. Conclusion: A combination of pay-for-performance and salaried wage seems to be most preferred by managers, to the extent that the rewards are explicitly correlated to the companies’ goals. Managers use different reward systems for varies employees within the companies.

Forskningsfråga: Vilka inre motivationsfaktorer kan positivt påverka arbetsprestationen vid digitalt arbete, utifrån medarbetarens perspektiv? Syfte: Syftet med studien är att redogöra för vilka motivationsfaktorer som, utifrån medarbetarens perspektiv, påverkar arbetsmotivationen och arbetsprestation vid den allt vanligare digitala arbetsmiljön. Metod: Studien utgick från en kvalitativ metod med abduktiv ansats där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. För att analysera den empiriska data användes en tematisk analys. Slutsats: Det kan konstateras att den digitala arbetsmiljön inte påverkat arbetsmotivationen och arbetsprestationen avsevärt då stora delar av resultatet går i linje med tidigare studier om motivationsforskning. Studien visade att de motivationsfaktorer som enligt medarbetare positivt påverkar arbetsprestationen vid digitalt arbete är erkännande och personlig utveckling. / Research questions: What internal motivational factors can positively affect work performance in digital work, from the employee's perspective? Purpose: The purpose of the study is to account for the motivational factors that, from the employee's perspective, affect work motivation and work performance in the increasingly common digital work environment. Method: The study was based on a qualitative method with an abductive approach where seven semi-structured interviews were conducted. To analyze the empirical data, a thematic analysis was used. Conclusion: It can be stated that the digital work environment has not affected work motivation and work performance significantly as large parts of the results are in line with previous studies on motivation research. The study showed that the motivating factors that, according to employees, positively effect work performance in digital work are recognition and personal development.