Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Afrika och afrikanerpresenteras i historieböckernaför grundskolans senare år. Materialetsom användes bestod av 10historieböcker från fyra olika förlag. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutiskinriktningvilketinnebär att fokus ligger på förståelsen av budskapeti texterna.Postkolonialismen är den teoretiska utgångspunkten för detta arbete. Resultatet visar att utrymmet för Afrika i läroböckerna är litet och att deförmedlar en etnocentrisk bild. Afrikas förkoloniala historia ges inte stor prioritering. Afrika visarsig vara intressant endast i samband med européernasintåg. Afrikanen i de studerade historieböckerna skildras somanonym, passiv och som objekt.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i läroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. Gymnasielärarutbildningen, Historievetenskap och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska läroböcker i historia. Samt identifiera skillnader och likheter och försöka förklara dem. Metod Christer Karlegärds har ett antal punkter för att analysera läroböcker i historia. Det är utifrån dessa punkter jag har valt att analysera texterna om unionsupplösningen. Jag jämför läroböckerna med varandra för att se skillnader och likheter. I min analys redogör jag för rimliga hypoteser som syftar till att förklara de skillnader och likheter jag har identifierat. Resultat Undersökningen visar att det finns en hel del skillnader och likheter. Den största skillnaden är texternas omfattning. De orsaker som kan förklara skillnaderna är att unionsupplösningen har olika betydelser i de båda länderna och detta i sin tur har påverkat läroböckernas utformning. Likheterna i texterna kan förklaras med likartade kursplaner och läroboksförfattarnas vilja att framställa så neutral historia som möjligt. Nyckelord: Unionsupplösningen 1905, läroboksanalys, norska historieböcker, svenska historieböcker. / Purpose The purpose of this work is to examine and compare how the dissolution of The Swedish – Norwegian union, is handled in textbooks. The purpose is also to identify similarities and differences and attempt to explain them. Methods Christer Karlegärd has a number of points to analyze text books in history. I have based my study on these points. In my final analysis I describe reasonable hypothesis, in order to explain the similarities and differences I have found. Result In my work I found a number of similarities and differences. The biggest difference is the variation of length. The Norwegian texts are longer than the Swedish. I found that the reason to why the Norwegian texts are longer than the Swedish is because the view of the dissolution of the union is differently. And that is shown in the text books. The similarities can be explained by the writers will to describe history as neutral as possible. Keywords: The dissolution of The Swedish – Norwegian union. Textbook analysis Norwegian history books, Swedish history books.

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framställningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sådan inventering har funnits länge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framställt och hur den framställer Katolska kyrkan. Den metod som har används i denna studie är den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som är en underkategori av en bredare innehållslig idéanalys och resultatet har påvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom åren har framställt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den äldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur.