No description available.

De historier vi berättar för varandra berättas med ett syfte. Men vem berättar dem och med vilket bakomliggande syfte? I denna kvalitativa studie som bedrivs som en komparativ flerfallstudie undersöks och jämförs användningen av det existentiella historiebruket i lokalhistoriska publikationer. Författarna till dessa publikationer har antingen en samisk kulturell bakgrund eller en kulturell bakgrund som kan ses svara mot nybyggarkulturen. De lokalhistoriska publikationerna handlar om orterna Arvidsjaur och Glommersträsk samt de personer som där levde. Uppsatsen visar på hur författarna drivs av en tydlig personlig tendens och att valet av berättelser har ett bakomliggande syfte. Uppsatsen visar även hur författarna konstruerar ett ”vi” och ”dom” som primärt definieras av antingen etnicitet eller moraliskt handlande och att de använder denna konstruktion för att styrka det historiska narrativ författarna vill förmedla. / The stories we tell each other aret old with a purpose. But who tells them and for what reason? In this qualitative study, witch is conducted as a comparative multiple-case study, the use of existential history use in local history publications is examined and compared. The autors of these publications have eather Sami cultural background or a cultural background that can be seen as corresponding to the settler culture. The local history publications are about the places Arvidsjaur and Glommersträsk as well as the peaople who lived there. The essay shows how the authors are driven by a clear personal tendency and that the choice of stories has an underlying purpose. The essay also shows how the authors construct a ”we” and ”them” that is primarily defined by eather ethnicity or moral action and that they use this constuction to strengthen the historical narrative the authors want to convey.

This essay explores the usage of history in the historical video game Assassin’s Creed: Unity. Taking a theoretical approach from Nordgren, Karlsson and Landsbergs theories on historical consciousness, historical meaning and the usage of history, the game is analysed from the perspective of the content creator. The essay looks at the perspective of the gamer, through Chapmans theory of reading and doing as a basis for interaction within the game world. The results show that Assassin's Creed: Unity’s narration contains messages that can be linked to genetic functions that intend to link the past, through development, to the present and vice versa. The usage of history in Assassin's Creed: Unity can be seen as mostly scientific and it usually comes from what Bordwell calls an explicit level. This in the sense that the historical content of the gaming world and the elements based on real historical events are clearly presented by the game developer with the aim of offering players, with a need to learn about the French revolution, factual knowledge. In other words, the game assumes the role of a kind of teacher and the player can choose to absorb this content or ignore it to focus only on the game’s ludicrous aspects and drama of the game's action. Reading and doing creates a sense of empathy in the gaming world. It invites the player to take part in a kind of museum visit where one can, based on the rules of the game and an inherent randomness in the gaming world, create one’s own historical narrative and through this, make sense of the historical content of game world. However, this element is partially destroyed by a constantly recurring element of violence.

Städer som föränderliga och sinnebilder av det förflutna är utgångspunkter i denna studie där stadsomvandling och historiebruk i den postindustriella staden är i fokus. I skiftet mot ett postindustriellt samhälle sker en omställning som innebär att en ny stadsidentitet eftersöks och att nya former av tillväxt efterfrågas. Idén om den autentiska staden grundar sig i en förändrad syn på historia och ett ökat intresse för kulturarv. Baserat på de nya förutsättningar som råder för städer problematiserar arbetet innebörden av autenticitet och de rumsliga konsekvenser som tolkningen av autenticitet resulterar i. Sentida forskning visar på en förskjutning kring innebörden av autenticitet, som innebär att betydelsen snarare handlar om att skapa en upplevelse av ursprung istället för att anspela på det faktiska ursprunget. Med utgångspunkt i denna förändring studeras den betydelse som tillskrivs autenticitet i samband med bevarande- och förnyelseprocesser i staden Como, i norra Italien. I Como studeras betydelsen av autenticitet genom en kvalitativ innehållsanalys av visionära riktlinjer i kommunala plandokument och i projektet Fisionomie Lariane som drivs av en lokal arkitektorganisation. Semi-strukturerade intervjuer med verksamma politiker, planerare, arkitekter och forskare används för att fördjupa perspektivet på Comos utveckling och de olika föreställningar som finns i relation till stadens förflutna och utveckling. I analysen påvisas diskursiva rekonstruktioner av historia och ursprung på olika geografiska nivåer, på en provinsiell nivå till en platsspecifik nivå. Historia får en stor betydelse och en fundamental roll i stadsomvandling där historiska rekonstruktioner används i syfte att motivera utveckling och generera tillväxt. Den industriella identiteten som Como har haft sedan 1600-talet är viktig på en provinsiell nivå och används som ett legitimt skäl till att staden har utvecklingspotential. På en stadsnivå exkluderas dock dessa miljöer, på grund av att de anses bidra till en diskontinuitet med den historiska stadskärnan. Den autentiska staden framställs som eftersträvansvärd vilket speglas i den tyngd som den historiska stadskärnan får i framtida utveckling. Den betydelse som tillskrivs autenticitet påvisas i strävan som finns att upprätta en historisk kontinuitet, där den historiska stadskärnan blir en referenspunkt för den stadsomvandling som sker i Como. Detta kan även ses som ett sätt för staden att skapa en ny ”image” som riktas mot turistnäringen, vilken pekas ut som stadens framtida näring. I samband med stadsutveckling blir upplevelse av autenticitet en dominerande idé. Studien i Como visar på hur betydelsen av autenticitet förankras i historiska bebyggelsemönster som uppfattas vara ”äkta” och ”ursprungliga”. Föreställningar om autenticitet påvisas även i diskurser där ett hierarkiskt förhållningssätt upprättas angående kulturvärden i centrum och periferi. Fysiska rekonstruktioner av ”autentiska miljöer” sker genom omgestaltning av stadens offentliga platser. Nya element adderas som representerar en symbolisk form av autenticitet. Symboliken uttrycks genom materialitet och rumslighet som anspelar på det förflutna och en slags äkthet. Detta bekräftar att autenticitet i det postindustriella samhället bedöms utifrån upplevelser av platser och föreställningar om historia. I studien framkommer autenticitetsbegreppets komplexa innebörd och hur tolkningen ständigt förändras och får en ny mening beroende på samhällskontext. Nyckelord: Autenticitet, platsidentitet, historiebruk, genius loci, kulturarv, stadsomvandling, stadsförnyelse, den postindustriella staden.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor. Omarronderingar pågår i dag i ett flertal länder både i Norden, resterande Europa och Asien. Omarronderingen används framför allt som ett landsbygdsutvecklande verktyg. På uppdrag av regeringen år 2010, genomförde Länsstyrelsen i Dalarna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund och Lantmäteriet ett projekt för att ta fram en långsiktig strategisk plan för omarronderingen i Dalarnas län. I den här rapporten läggs en långsiktig plan fram med målsättningar att snabba på processen med omarronderingarna, att samverkan med jord- och skogsbrukets intressenter ska stärkas, ansvarsfördelning mellan berörda myndigheters ska förtydligas och stärkas genom att en ny och effektiv omarronderingsprocess ska genomföras. En omarrondering ska enligt den här långsiktiga planen generera en årlig ökning i skogsproduktionen. Ökningen ska på sikt leda till sysselsättning, högre produktion inom skogsindustrin samt ökade skatteintäkter. I de ägosplittrade områdena visar statistik att det finns ett större antal skyddsvärda områden men att det är betydligt lägre andel formellt skyddad mark på grund av att ägosplittringen komplicerar natur- och kulturvård. Eftersom omarronderingen drivs med knappa resurser finns det därför små marginaler att lösa natur- och kulturvårdslösningar. Detta leder i sin tur att miljökvalitetsmålen som regeringen har tagit fram inte kan uppnås. Den långsiktiga planen jag precis nämnde lyfter främst fram det perspektiv som anses grynna den samhällsekonomiska nyttan och tar inte upp de konsekvenser som en omarrondering medför på natur- och kulturvärden. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka vilken attityd olika aktörer har till omarronderingsprocessen samt hur de resonerar kring omarronderingens framtida konsekvenser. Vilka direkta och indirekta effekter och konsekvenser omarronderingen kan ha, då främst för natur- och kulturmiljöer på grund av att dessa får stå tillbaka för den samhällsekonomiska nyttan i Leksands kommun. Detta har gjorts genom att intervjua berörda aktörer och brukare i omarronderingsprocessen samt att jag har använt analysverktyg såsom ett orsak- och verkandiagram samt illustrationer i form av kartor. Leksand har en rik kulturhistoria och har varit befolkat sedan stenåldern. Det som har varit mest markant för Leksands kulturlandskap är fäbodsystemen. Det har gjort att det har varit ett extensivt bete i väldigt stora delar av Leksand. Dessutom leder skogsbete till en stor flora fauna i dessa skogar, i alla fall under hävd. Ett problem idag är att det inte finns tillräckligt med pengar att skydda de skyddsvärda områden som finns i de ägosplittrade områdena. Detta gör att det är upp till markägarens vilja att se till att kultur- och naturlandskapet bibehålls till stor del. En annan aspekt i denna uppsats är att det är tydligt att de problem som finns i natur- och kulturmiljövården i omarronderingen speglar de problem som finns i natur- och kulturvården i stort. Det är den klyftan som idag finns mellan den ekonomiska och ekologiska aspekten. Problematiken ligger i stort att när en omarronderingsprocess är avslutad sker avverkningar inom omarronderingsområdena för att markägaren ska kunna finansiera omarronderingen. Detta medför att de områden som under inventeringen identifierades hamnar i en riskzon. Omarronderingsprocessen skapar bättre ägoförhållande för en enskild individ, den förändrar de direkta värdena i natur- och kulturmiljöer såsom att man förändrar förutsättningarna för fäbodar, jord- och skogsbruk. Däremot förändrar den i sig inte förutsättningarna för natur- och kulturvården men den skapar sårbarhet i landskapet som samhället inte är redo för, vilket gör att vi förändrar landskapet mer än vad det är tänkt. Omarronderingen gör att områden som har varit skyddade genom komplicerade ägostrukturer öppnas upp för ett rationellt brukande, vilket både ger en direkt och en indirekt effekt på kultur- och naturvärden.

It is said that we live in a society of communication, or a society of media, even. If that is true, that everyday live is affected by media, then the children of our society are also affected, and so is school. The purpose of this study was to see how four different teachers use media in their history education to spread knowledge about history to their pupils and to make them more historically aware. In doing so I was hoping that I, and others, can make use of their methods and experience of using media in the education. The results of this study shows that teachers seem to find pictures the best and most important media for pupils to understand history better. The teachers also all seem to think media in the history education can have a greatly positive impact on the pupils’ understanding of history.

It has been written several papers on the use of comics as source material in history teaching. In this study, I focus on a selected title, comic book Kämpa för rättvisa. It claims itself that it can teach "about labor history". In a qualitative analysis, with metods from both narrative and semiotic fields, I analyze the comic books content and form. Based on the requirements of the history curriculum in sweden secondary school, which is materialized in a didactic history theory framework, I study the historical knowledge it conveys, how it looks in comparison with a traditional textbook and discuss the potential use of the selected comic book for history teaching in secondary schools.   In the result of my studies, it appeared that the comic book primarily conveys historical factual knowledge of industrialization and democratization in Sweden in 1900, Swedish labor history and development of the Swedish welfare during the 1900s. I also found signs that the substance abilities in the subject of history, such as the development of students' historical awareness, activation of their historical emapti and the ability to discuss (and see) the use of history can be worked with in teaching based on the comic books content. In comparison to a traditional textbook appeared comic book as more subjective in its communication of historical knowledge.

Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.

Denna uppsats diskuterar hur invånare i Malung använder historia kollektivt i det offentliga. Det visar sig att invånarna i mångt och mycket använder historia för att markera en Guldålder där orten Malung i Sverige en gång var ett blomstrande industrisamhälle, idag ett minne blott. Användning av historia i Malung visar sig vara en önskan att återvända till den tid då orten var ledande i landet inom skinn-, päls- och kvarnstensindustrin. Men det är inte inom skinn, päls och kvarnstenstillverkning som återskapandet av det förflutna syns, utan i andra mer generella historiska och vardagsnära områdena såsom vävning, malning och bakning, där en mer allmän historia eftersträvas. Skinn-, päls- och kvarnstensindustrin återfinns således inte som grund för en identitet när det gäller historiebruk i Malung.

Denna studie undersöker hur ett videospel som heter Crusader Kings 2 använder historia. Studien kommer också att titta på den potential videospel kan ge som pedagogiskt verktyg för lärande. Detta har analyserats i nära relation till den svenska läroplanen för ämnet historia på gymnasiet. För att upptäcka hur detta spel använder historia har spelet bryts ner i sina spelmekanismer, genre och faktorer och analyserats med hjälp av Klas-Göran Karlsson teori om de olika historiebruken för historia. För att hitta och analysera potentialen för lärande i spelet som har valts för denna studie har Young m fl teori om videospel och dess potential använts i nära relation till tidigare forskning, samt läroplanen för att analysera spelet. Denna teori om denna potential har baserats på artiklar och studier om videospels potential för lärande efter K-12 läroplanen. Resultatet är att Crusader Kings 2 potential för lärande i historia ämnet är mycket relevant till läroplanen och visar sig vara ett sätt uppfylla vad som förväntas av målen i ämnet. Det visade sig att spelet identifierades med hjälp av användningen av historia på många nivåer med hjälp av Karlssons teori om användningen av historia. Här har följande användningar identifierades: Existentiellt, moraliskt, ideologiskt, icke-bruk och kommersiellt bruk. / This study looks at the way a video game called Crusader Kings 2 uses history. The study will also look at the potential videogames can bring as pedagogical tool for learning. This have been analyzed in close relation to the Swedish curriculum for the subject history in the upper secondary school. To discover the way this video game uses history the game has been be broken down into its game mechanisms, genre and factors and analyzed using Klas-Göran Karlsson theory about the different uses of history. To find and analyze the potential for learning in the game, that have been chosen for this study Young et als theory about video games and its potential have been used in close relationship to previous research and the curriculum to analyze the game. This theory about this potential have been based on 300+ articles and studies about video games potential for learning following the K-12 curriculum. The result is that Crusader Kings 2 potential for learning in the history subject is very related to the curriculum and shows to provide a way fulfill what is expected to be learned from the goals of the subject. It was shown that the game was identified using the uses of history on many levels using Karlssons theory of the uses of history. Here the following uses was identified: Existentially, moralist, ideologist-none-use and commercial uses.