No description available.

In this essay I will examine two different forms of media from two different publishers. Throughout the essay I will study how these differing media cover the First World War and I will focus on both what is highlighted and what is not in the two different publishers. The two different publishers have a differing reader-base one focusing on the public while the other is targeted towards historians and history teachers. I will focus on the use of history and what the different publishers chose to highlight and expose during the anniversary of the great war (2014).

Syftet med denna uppsats är att undersöka historielärares förståelse för begreppet historiebruk och hur de undervisar om historiebruk i kursen Historia 1b i gymnasieskolan. Historiebruk infördes i kurs- och ämnesplanen i gymnasiereformen 2011 och blev då en av tre övergripande mål som historieämnet bygger på, tillsammans med kunskap om historiskt innehåll och förmågan att tänka historiskt genom historisk metod. Denna uppsats undersöker det nya övergripande målet, historiebruk, ur ett lärarperspektiv.   För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra historielärare intervjuades. Resultatet analyserades framförallt genom en typologi av Klas-Göran Karlsson. Analysen synliggjorde att lärare har olika förståelse om vad historiebruk är och det kan behövas kompetensutveckling så historielärare förstår hur de kan uppfylla kursplanens mål. Resultaten visade även att undervisning om historiebruk, eller undervisning som inkluderar ett historiebruksperspektiv, sker på många olika sätt. Synliggörandet av undervisningsexempel kan ses som inspiration till lärare för de många ingångar som undervisning om historiebruk kan ha.

This study shows how the image of Karl XII and his political deed has changed in the public debate during a century. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Karl XII and his political deeds has been used by focusing on moral, political, ideological, scientific and existential interests. The focus has been on three anniversary years for the king´s death, 30 November 1918, 1968 and 2018 and the reporting in three national Swedish magazines, which are: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.  Based on historical cultural perspective, the analysis of the newspapers shows that the attitude has varied greatly over a hundred years. In 1918 the king was a symbol of the true love of Sweden and was depicted as a hero. The king´s memory was used as a nationalist tool. In 1968 the memory of the king came under heavy critisim from moral standpoints. The king was no longer perceived as a hero but as a dictator. In 2018, the public debate was more influenced by scientific and academic perspectives, including discussions on how the memory of the king has been used by right-wing groups. In summary, the anniversary celibrations have shown that the attitude of Karl XII varied depending on how the society valued its history. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Karl XII och hans politiska gärning förändrats i den offentliga debatten under ett sekel. Studien ska därtill med hjälp av historiebrukstypologi undersöka hur historien om Karl XII och hans politiska gärningar har använts genom att fokusera på moraliska, politiska, ideologiska, vetenskapliga och existentiella intressen. Fokus ligger på tre jubileumsår för kungens dödsdag, den 30 november 1918, 1968 och 2018, samt rapporteringen i tre rikstäckande svenska dagstidningar som är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladetoch Aftonbladet.    Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av materialet att bilden av Karl XII varierat över hundra år. År 1918 betraktades Karl XII som en hjälte och förknippades med fosterlandskärleken. Minnet av kungen blev ett nationalistiskt verktyg. År 1968 blev minnet av kungen än mer politiskt laddat och kom att kritiseras starkt utifrån moraliska uppfattningar. År 2018 är det påtagligt att vetenskapliga och akademiska perspektiv präglar den offentliga diskussionen om kungen, samt uppmärksamhet kring hur högerextrema grupper nyttjar minnet av kungen för politiska syften. Sammanfattningsvis har de studerade jubileumsfirandena visat på att förhållningssättet till Karl XII varierat över tid beroende på samhällets sätt att betrakta det förflutna.

This study shows how the image of Gustavus Adolphus's personality and his political deeds have been portrayed in historical works dealing with the overall history of Sweden. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Gustavus Adolphus's personality and political deeds has been used by focusing on the scientific, existential, moral, ideological, and political interests. A total of eight works have been examined during a period stretching from the years 1830-2000.  Based on the historical cultural perspective, the analysis of the historical works shows a consistently positive and idealised portrayal of both Gustavus Adolphus's personality and political deeds. This idealised portrayal of the king is especially visible in the sources from the 19th century where he is ascribed several leadership characteristics and personal qualities. From the 20th century onwards Gustavus Adolphus continues to be described in positive terms, however the idealization aspects in the author’s portrayal are gradually diminishing. Throughout the 20th century a gradual shift in focus from Gustavus Adolphus's personality and his role in political affairs can be observed. Instead, the authors start focusing more on describing the overall course of historical events. In the examination of the different uses of history, the scientific and ideological uses of history are the most visible and dominant elements in the authors portrayal. It has been observed that the scientific use of history over the course of time become a stronger and more dominant at the expense of the other uses of history. In summary, the authors portrayal has shown that Gustavus Adolphus has consistently been viewed in a positive light, however the extent to which he is featured in and the role he plays in the authors depiction has gradually diminished with time. A clear trend towards a more scientific use of history has also been observed. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Gustav II Adolfs person och hans politiska gärningar har framställts i allmänna översikter om svensk historia. Studien ska därtill med hjälp av en historiebrukstypologi undersöka hur historien om Gustav II Adolfs person och politiska gärningar har använts genom att fokusera på vetenskapliga, existentiella, moraliska, ideologiska och politiska intressen. Totalt har åtta verk undersökts under tidsperioden 1830-2000.  Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av författarnas framställningar på en konsekvent positiv och idealiserad bild av både Gustav Adolfs person och politiska gärningar. Denna idealiserade porträtt av kungen är särskilt märkbar i källor från 1800-talet där han tillskrivs ett antal olika ledarskapsegenskaper och personliga kvalitéer. Från och med 1900-talet så fortsätter Gustav Adolf att beskrivas i positiva ordalag men det ideala porträttet av kungen har gradvis avtagit med tiden. Genom hela 1900-talet ser vi ett successivt skifte i fokus från Gustav Adolfs person och hans roll i den politiska händelseutvecklingen. Istället börjar författarna fokusera mer på att beskriva översiktliga händelseförlopp och utvecklingslinjer.  I undersökningen och analysen av historiebruket så är det de vetenskapliga och ideologiska historiebruket som utmärker sig som dem mest synliga och dominanta historiebruken i författarnas framställningar. En utvecklingslinje har observerats där det vetenskapliga historiebruket successivt blivit ett starkare inslag i författarnas framställningar på bekostnad av andra historiebruk. Sammanfattningsvis så har författarnas framställningar visat på en konsekvent positiv bild av Gustav II Adolf. Men det utrymme kungen får och den betydelse han tillskrivs av författarna har minskat med tiden.

No description available.

Uppsatsen syftar till att undersöka Kina slott som det fungerade under sin uppkomst och hur det fungerar som kulturarv idag, med fokus på vilken blick tillbaka på 1700-talet som Kina slott idag aktiverar. Slottets användning under 1700-talet och de ideal som ledde fram till dess tillkomst, ställs emot de ideal som förmedlas i dagens iscensättning av Kina slott. Min metod är en fältstudie, där både slottet i sig exteriört och dess bruk som kulturarv idag undersöks. Som teoretisk utgångspunkt används en modell där historiebruk beskrivs utifrån sitt förhållande till dels historiska fakta, dels hur pass besökaren tilltalas som samhällsmedborgare eller som individ. Text- och bildanalys av skyltar och av presentationsmaterial av Kina slott på webb och i tryckt material utförs, med inriktning på avsändarna Kungahuset och Stockholms officiella turistbyrå. Slottet i sin kontext i parken studeras också. Uppsatsen är disponerad i två kapitel där det första undersöker Kina slott i sin historiska kontext och i förhållande till liknande anläggningar i Europa, och det andra analyserar dagens bruk och presentationsmaterial om slottet. Resultaten visar att tillkomsten av Kina slott var driven av önskan att närma sig en internationell hovkultur. Samtidigt som Kina slott tillkom i en uppenbart internationell kontext med ett lekfullt bruk av kinesisk kultur, presenteras det idag av kungahuset ur ett svenskt nationellt perspektiv med ett samhällsfostrande och antikvariskt tilltal. Kina slotts fantasifulla rokokofasader manifesterar också andra ideal än den idag kanoniserande bilden av svenskt 1700-tal.

Studien undersöker lärares syn på historiebrukets roll i deras undervisning. Fyra historielärare har intervjuats för att svara på frågorna om hur de förstår begreppet historiebruk, hur de undervisar om och hur de bedömer elevers förmågor kopplat till historiebruk. Lärarna uttrycker flera olika typer av utmaningar kopplat till undervisningen, att historiebruk kan vara abstrakt för elever, språkliga begränsningar och att elever inte vill tycka saker i klassrummet. Alla fyra lärarna använder sig av Klas-Göran Karlssons typologi i sin undervisning, detta trots att ingen av dem tyckte att den var optimal. Resultaten indikerar att historiebruksundervisning saknar tydliga strukturer och att det är därför lärarna använder sig av typologin. Studiens övergripande slutsats är att det krävs vidare, praktiknära forskning kopplat till just hur lärare på ett strukturerat och tydligt sätt kan undervisa om historiebruk.

No description available.

I denna uppsats undersöks två spel med pirater som huvudkaraktärer, Assassin’s Creed Black Flag och Monkey Island, för att titta på representationen av pirater i spel och jämföra med hur pirater var i verkligheten eftersom pirater är ett allmänt omtyckt ämne i populärkulturen och något som är vanligt att skildra på olika sätt. Därför är det intressant att se historiebruket inom sjöröveri i spel.De teorier som uppsatsen utgår från är historiebruk, genus, selektivitet och reduktionism. Genus användes eftersom undersökningen skulle se både hur manliga pirater framställs och hur kvinnliga pirater representeras. Dessa fyra teorier har varit väldigt passande för uppsatsen och har kunnat hjälpa till bra i analysen.Efter en lång och noggrann undersökning av spelen går det att konstatera att de har sina likheter, men ändå väldigt skilda. Monkey Island är dessutom längre ifrån verkligheten än vad Assassin’s Creed Black Flag är. Assassin’s Creed Black Flag är mer likt de verkliga piraterna och är bättre gjord ur alla perspektiv, både ur könsperspektiv samt hur väl de använt sig av historien, som jag förklarar förmodligen har att göra med att spelet är rätt så nytt jämfört med Monkey Island. Spelen släpptes år 2013 respektive 1990. Monkey Island ger en mer tecknad film-känsla än något som verkligen ska representera pirater.