Skolverksamheterna i Sverige är en spegling av samhället där sociala och kulturella möten frodas och ska hjälpa elever att utveckla förståelsen för en kulturell mångfald i en globaliserad värld. Historieundervisningen ska bidra till att elever får förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadsätt. De ska även få olika perspektiv på hur historien har och kommer att påverka människans identitet, föreställningar och värderingar. Den här studien har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur historieundervisningen bedrivs i en mångkulturell skola med ett interkulturellt perspektiv med inriktning till årskurs 4–6. Identitetsfrågan har även lyfts då den har en viktig roll i elevers egna identitetsbildningar genom historieundervisningen i och utanför skolan. Syftet med studien var att undersöka vad forskningen säger om den interkulturella undervisningen inom historieämnet i en mångkulturell skola och hur elevers identitet påverkas. Studiens arbete baseras på en litteraturöversikt som visar vetenskaplig forskning kring det området som belyst genom olika databassökningar och kedjesökningar. Den interkulturella undervisningen inom historieämnet är något som alltid behöver utvecklas och arbetas flitigt med i skolan. Mångfalden som ökar i samhället påverkar skolan idag där vi kan se att det mångkulturella klassrummet är omöjligt att undgå. Med tanke på det påverkas det interkulturella lärandet där ömsesidig respekt, jämlikhet, öppenhet och respekt är etiska värden som uppmärksammas för interkulturalitet. Det har framkommit att historieundervisningen kan påverka elevers identitet. De mångkulturella klassrummen gör att identitetsfrågan blir ständigt mer betydande där skolan, lärare och samhälle spelar en viktig roll för elevers identitetsskapande.

Många spel använder sig av en historisk, eller historiskt inspirerad, miljö. För att effektivtskapa inlevelse och förståelse i en tid som är annorlunda från vår är karaktärsdesign ett viktigtverktyg; hur spelets protagonist ser ut kan vara en av de första sakerna spelaren får se. Detfinns spridda åsikter om hur man bäst använder detta i relation till historiska miljöer; vissaanser att historisk korrekthet är det allra viktigaste för att representera världen som denverkligen var, andra anser att världen känns mer verklig om man anpassar den så att enmodern publik lättare kan relatera. I detta arbete undersöks hur spelare uppfattar historisktkorrekta karaktärer och historiska karaktärer baserade på den populärkulturella bilden averan, och vilken version de helst skulle spela som, i form av en enkät där respondenterna gavsina åsikter om tre karaktärsdesigner som representerade en legosoldat från 1500-talet, medolika nivåer av historisk korrekthet. Undersökningen visade att preferenser kan varieramycket från person till person, men att många faktiskt uppfattade karaktärsdesignen somstämmer överens med tidigare media-avbildningar av tidsepoken som mer historiskt korrektän den som är baserad på historiska källor.

Den här studien analyserar historielärares avsikter med att använda film i sin undervisning i gymnasieskolan. Syftet är att undersöka lärarnas deklarerade avsikter och jämföra dem med historieämnets övergripande mål samt elevernas respons till filmanvändning i klassrummet. Analysen tar hänsyn till begreppen historiemedvetande, historiekultur och historiebruk för att uppskatta huruvida lärarna är medvetna om sambanden mellan dessa begrepp när de planerar och genomför filmvisningar. Dessutom lyfts det fram en diskussion kring relationen mellan historisk film och historievetenskap utifrån litteraturens insikter om de genetiska och genealogiska perspektiven. Studiens metod tillämpar en kvalitativ innehållsanalys av intervjuer med två gymnasielärare samt en av deras elever. Resultaten visar att lärarnas avsikter med filmanvändning har en direkt koppling till 3 utav 5 övergripande mål för historieämnet i gymnasieskolan. Samtidigt kan man identifiera i deras svar en kunskap om filmanvändning som i allmänhet överensstämmer med denna studies teoretiska ramverk rörande historiedidaktik. Det här konstateras i elevens upplevelser med filmvisning. Studiens slutsatser visar att lärarna har en professionell inställning och en historievetenskaplig insikt gentemot filmanvändning i sin undervisning, vilket bekräftas ”från andra sidan klassrummet” med elevens svar. Slutligen föreslås det fortsatt forskning kring ämnet som må fokusera på fler och mer varierade upplevelser.

I detta arbete görs en läromedelsanalys av fördelningen och framställningen av kvinnor och män i historieläromedel från årskurserna 4–6 upp till gymnasiekurserna Historia 2–3. Arbetets genomförs genom två undersökningsmetoder. Den första är en kvantitativ metod för att få resultat om fördelningen. Den andra är en kvalitativ metod för att få resultat om framställningen. Frågorna som utformats är kopplade till fördelningen, framställningen och hur vidare dessa förändras under elevernas resa genom skolgången. Resultatet visar att kvinnorna får mindre utrymme ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. I diskussionen tas resultatet upp i relation till bland annat elevers identitetsskapande och historiebrukets olika aspekter.

Syftet med denna studie är att undersöka historielärares syften med att använda film i sin undervisning. Studiens teoretiska perspektiv utgår från historiskt tänkande i form av Peter Seixas och Tom Mortons teori i The big six men också Klas-Göran Karlssons teori om historiebruk. Empirin utgår från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer med fem historielärare på gymnasiet. För att analysera datan används en tematisk dataanalys, där de olika teman kategoriseras och ordnas efter studiens teoretiska perspektiv. Resultatet visar att lärarna använder sig av film när de arbetar med historiskt tänkande då det går att urskilja samtliga tankebegrepp ur The big six i deras svar. Dock är de vanligaste tankebegreppen historiska perspektiv och belägg. Studiens resultat visar också på att de flesta lärarna arbetar med historiebruk när de använder sig av film. En av studiens slutsatser är att lärarna främst utvecklar förmågorna 1, 4 och 5 i ämnesplanen för historia på gymnasiet. Studien mynnar ut i tankar kring vidare forskning om att förena elevers och lärares perspektiv om att använda film i historieundervisningen.

Vårt syfte är att ta reda på hur lärare använder film som didaktiskt verktyg i klassrummet på grundskolan 7–9. Film är så pass populär och närvarande i elevernas liv utanför skolan att den konkurrerar med skolan om uppmärksamhet. Lärarna som vi intervjuade pratade om fördelar med att visa film i historieundervisningen. Lärarna menade att de använder film som komplement eller redskap till undervisningen. Nackdelar med film som lärarna nämnde var bland annat tidsbegränsning, bristen på urval av film samt de praktiska bekymren. För att besvara vår frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjufrågor. Denna metod omfattar även mejlintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som ligger till grund för vår analys av empirin är The Big Six från Tom Morton och Peter Seixas. Vidare understöds The Big Six av Stephane Levesques teori om den historiska empatin.Resultatet av denna studie visar att samtliga lärare var eniga om att använda film på olika sätt är ett bra redskap som komplement till historieundervisning. Lärares svar överensstämmer om att det är arbetsområdet som styr hur ofta man visar film eller klipp. Lärarna är överens om att de visar både hela filmen och bitar av den beroende på tidsbegränsning, filmens svårighetsnivå samt område man undervisar om. De främsta förmågorna som lärarna anser eleverna utvecklar under filmvisning är källkritik och historiebruk. Dock finns det olika syften bakom varför och hur lärarna visar film i historieundervisning. Film kan tillföra djupare förståelse för historiska sammanhang, nya perspektiv och levandegör undervisningen.

I styrdokumenten finns en strävan mot en jämställd undervisning men läroböckerna ger en kvinnofattig bild av historien. Detta grundar sig i att män oftast tagit en större plats i historien och detta gör att kvinnor som individer inte hörs i samma bemärkelse. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare jobbar mot att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, och hur de motiverar varför det är viktigt. Slutligen ser vi över huruvida styrdokumentens mål och värdegrund möter lärarnas verklighet, som till exempel lärarnas förankring av, eller anknytning till styrdokumenten. Vår studie är baserad på intervjuer vilka utgör grunden till det empiriska materialet. För att kunna genomföra denna analys har vi valt att utgå ifrån teorierna och begreppen historiemedvetande, aktörsperspektivet, samt genus och jämställdhet. Det som var genomgående i våra intervjuer var historia som identitetsskapande, utvecklandet av ett historiemedvetande, aktörsperspektiv i lärarnas undervisning samt deras tankar kring genus och jämställdhet och hur de går tillväga för att få med ett genus- och/eller jämställdhetsperspektiv i sin undervisning. Alla tre uppgav att det är problematiskt att jobba med jämställdhet med läroböckerna som utgångspunkt, då kvinnor inte alls får lika mycket utrymme. Alla försökte kompensera för detta genom en rad strategier om hur man kan arbeta för att lyfta fram kvinnor i historieundervisningen, bland annat hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv, som vad som har ansetts vara manligt eller kvinnligt genom historien fram till idag. Alla tre underströk vikten av kvinnors inkludering i själva historieberättelsen. Deras motivering visar även potentiella konsekvenser av att förminska eller exkludera kvinnor från historien.

This degree project was written within the framework of the teachers’ programme at Malmö University, with a specialisation in the subject of history. The project deals with teachers’ views on narrative film as a tool for teaching history. The empirical research was conducted in the form of qualitative interviews with three history teachers in southern Sweden. The purpose of the study was to enquire as to how history teachers implement film as a tool in history teaching at upper secondary level. The theories used to analyse the interviews were mostly restricted to the German hermeneutic tradition and the concepts of historical consciousness, historical culture and uses of history. This study found that history teachers use films to a wide extent and for varied purposes. Common strategies include using film to raise interest in the subject, using film to analyse uses of history and using film as a basis for source criticism. All of the teachers interviewed pinpointed the many pitfalls of using films in history teaching without a clear purpose; however, they all used films to some extent and found support for doing so in the national syllabus for the subject of history in Sweden. Conclusively, films can be a useful tool for teaching history; however, one must be aware of the pitfalls of doing so aimlessly and without clear intent.

Syftet med denna studie är att undersöka Ester Jönsdotter som en historisk kulturell symbol. Frågorna är vilka uppfattningar som skapades om Ester under hennes tid, hur dessa uppfattningar har använts i olika historiekulturella kontexter och hur uppfattningarna om Ester cirkulerat i den historiekulturella kommunikationskedjan. Det teoretiska ramverket i denna studie är en kombination av det historiekulturella- och det kunskapshistoriska fältet. Forskningen bygger på historikern Klas-Göran Karlssons definition av historiekultur, historiebruk och historiekulturella kommunikationskedjor. Jag utgår från Simone Lässig och hennes definition av kunskapshistoria som social och kulturell historia som berör alla områden i mänskligt liv samt hennes analytiska resonemang där kunskap studeras som ett historiskt fenomen. Jag tar också inspiration från Johan Östling och David Larsson Heidenblads definition av kunskapshistoria och förståelse av begreppet cirkulation. Analysmetoden närläsning används för att få en förståelse för samtida texter och för att skapa en grund för de andra analysmetoderna. För att undersöka vilka föreställningar om Ester som skapades i samtida texter och för att undersöka historiebruket av dessa uppfattningar i kommunikationkedjans texter görs en innehållsanalys. Cirkulationsanalys används för att undersöka hur samtida texter och föreställningar om Ester har använts över tid och för att undersöka potentiella förändringar i dessa föreställningar när de cirkulerat mellan olika historiska kulturer. Resultaten visar tydligt att de föreställningar som skapades om Ester i samtida texter utgör en viktig del av historiebruket och hur minnet av Ester framställs i den historiekulturella kommunikationskedjan. Slutsatsen av studien indikerar att Esther har varit värdefull att bevara eftersom hon har symboliserat något för någon. Ester Jönsdotter har blivit en historiekulturell symbol eftersom föreställningarna om henne har varit anpassningsbara och användbara olika tider och i olika kulturella kontexter. Nyckelord: Historiekultur, Historiebruk, Historiekulturell Kommunikationskedja Historiekulturell symbol, Kunskapshistoria och Kunskapscirkulation / The purpose of this study is to investigate Ester Jönsdotter as a historical cultural symbol. The questions are are which conceptions were created about Ester during her time, how these conceptions have been used in different historical cultural contexts and how the conceptions about Ester circulate in the historical cultural communication chain. The theoretical framework in this study is a combination of historical cultural theory and knowledge historical theory. The research is based on the historian Klas-Göran Karlsson's definition of historical culture, historical use and historical cultural communication chains and Simone Lässig's definition of knowledge history as social and cultural history that touches on all areas of human life as well as her analytical reasoning where knowledge is studied as a historical phenomenon. I also take inspiration from Johan Östling and David Larsson Heidenblad's definition of knowledge history and understanding of the concept of circulation. The close reading analysis method is used to gain an understanding of the contemporary texts and to create a basis for the other methods of analysis. To investigate what conceptions of Ester were created in the contemporary texts and to investigate the historical use of these conceptions in the texts of the communication chain, a content analysis is done. Circulation analysis is used to investigate how the contemporary texts and conceptions of Ester have been used over time and to investigate potential changes in the conceptions of Ester as they circulate between different historical cultures. The results clearly show that the conceptions that were created about Ester in the contemporary texts form a significant part of the use of history and how the memory of Ester is portrayed in the historical cultural communication chain. The conclusion of the study indicates that Esther has been valuable to preserve because she has symbolized something for someone. Ester Jönsdotter has become a cultural symbol of history as the conceptions about her have been adaptable and useful different times and in different cultural contexts. Keywords: Historical culture, Historical use, Communication chains, Historical cultural symbol, Use of history, Knowledge history and Knowledge circulation.

Det mångkulturella samhällets ökade behov av interkulturell kompetens ställer krav på att eleverna ges möjlighet att utveckla denna kompetens i skolan och historieämnet är en viktig del i denna process. Tidigare forskning visar emellertid att bland annat historieläroböcker utgivna i enlighet med tidigare läroplaner har haft en tendens att exkludera vissa elever för att läroböckerna orienterats kring Sverige och svenskarna i narrativ som påverkats av den svenska historiekulturen. Sådana läroböcker bistår inte behovet av interkulturell kompetens. Syftet med examensarbetet är att undersöka innehållet i dagens historieläroböcker för gymnasieskolan med utgångspunkt från interkulturell kompetens. En av arbetets frågeställningar fokuserar till exempel på läroböckers narrativ och identifikationer, och huruvida de kan tänkas möjliggöra eller försvåra elevernas utveckling av nämnda kompetens. Historieläroböckers narrativ och påbjudna identifikationer undersöks avgränsat till läroböckernas avsnitt om folkhemmet och välfärdssamhället. Läroböckernas narrativ och påbjudna identifikationer undersöks därefter just i fråga om elevernas utveckling av interkulturell kompetens. För att uppfylla syftet undersöks tre historieläroböcker avsedda för gymnasieskolan. Först undersöks respektive lärobok avgränsat till temat folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, detta för att utröna respektive läroboks narrativ om temat. Därefter sammanställs narrativen till ett övergripande narrativ som analyseras vidare, först med fokus på vilka identifikationer som påbjuds och därefter med utgångspunkt från interkulturell kompetens. Undersökningen visar på läroböckernas narrativa ensidighet och en kronologi i berättelsen om folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, vilket talar för en linjär historieskrivning. Av undersökningen framkommer dessutom att elevernas utveckling av interkulturell kompetens lär försvåras. Avsaknaden av perspektivgivning och få möjligheter till tolkning är några aspekter som lär försvåra elevernas utveckling av interkulturell kompetens. Slutsatserna om undersökningen är att de undersökta läroböckernas narrativ uppvisar en ensidighet som begränsar perspektiv och också tolkningsmöjligheterna för de läsande eleverna, att de identifikationer som påbjuds inte talar om något särskilt som specifikt bidrar till utveckling av interkulturell kompetens och slutligen att elevernas utveckling av interkulturell kompetens försvåras snarare än möjliggörs av historieläroböcker avsedda för den svenska gymnasieskolan.