Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur och varför historiker har porträtterat Karl XI i historieböcker mellan perioden 1886–2019, samt hur Karl XI beskrivs i samband med scenarierna slaget vid Lund och reduktionen. Studien har en historiekulturell ansats och har utgått från en historiebrukstypologi. Denna studie har med hjälp av typologin undersökt hur historieskrivningen har sett ut under undersökningsperioden. Vidare består typologin utav följande fem historiebruk: nationalistiskt-ideologiskt historiebruk, demokratiskt-ideologiskt historiebruk, existentiellt historiebruk, vetenskapliga historiebruk och icke-bruk. Studien visar att Karl XI har beskrivits främst positivt runt sekelskiftet 1900 med inslag av ett nationalistiskt och existentiellt perspektiv. Omkring 1950-talet förändras porträtteringen och gestalten beskrevs mestadels i en negativ bemärkelse. Karl XI används inte längre utifrån ett nationalistiskt perspektiv. I stället flyttades fokuset till Karl XI:s omgivning och hur medborgarna i Sverige drabbades under hans regeringstid. Vidare runt 1950-talet framställdes Karl XI mer utifrån ett vetenskapligt perspektiv och historikerna är noga med att hänvisa sina källor. Från 1960-talet fram till 1990-talet kritiseras inte gestalten i lika stort omfång som under 1950-talet. Omkring denna period beskrevs Karl XI endast översiktligt i samband med vad som faktiskt skedde under hans regeringstid, då det är medborgarnas historia som står i fokus. Omkring början av 1990-talet har intresset för den svenska stormaktstiden återkommit och fokus flyttas återigen till Karl XI. Gestalten beskrevs utifrån en rojalistisk beskrivning och nya tolkningar kring vem gestalten var återges, något som går emot den kritik som han fick under1950-talet. Från 1990-talet och fram till 2019 redogörs Karl XI utifrån en mer positiv bemärkelse än tidigare och han både hyllas och kritiseras för sina insatser. Under denna period går det även att se ett existentiellt behov, men inte utifrån samma nationalistiska syfte som historikerna runt sekelskiftet 1900 har haft. Under perioden 2001–2019 beskrevs Karl XI snarlik den historieskrivning som förekom runt 1990-talet. Historikerna beskrev Karl XI mer ingående och med nya tolkningar som går emot den tidigare historieskrivningen och det är främst en positiv redogörelse som återges kring Karl XI, men inte utifrån samma rojalistiska historieskrivning som förekom tidigare.

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ”Levande historia”, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ”Levande historia” initierades. / With the renewed political interest in the content of history teaching in Sweden as a point of departure, this study deals with how the genocides of the 20th century are represented in Swedish history textbooks, aimed at pupils aged 16-19 years, from the 1990ies and the beginning of the 21st century. The analysis revolves around such theoretical concepts as history-awareness and uses of history, with certain references made to the concept of orientalism, that has been discussed in previous research. The study concludes that the influence of policy makers over the contents of the history textbooks has increased since 1994, which has resulted in a larger emphasis on the European perspective and the Holocaust.

Vårt arbete handlar om hur historieämnet sett ut och förändrats i stora drag sedan folkskolans tid fram till idag. Vår fokus ligger dock på huruvida man inom historieämnet arbetar med en historieundervisning anpassad för de mångkulturella eleverna och hur man ska arbeta för att integrera de mångkulturella elevernas historiekultur i undervisningen samt skapa en historiekunskap vilken alla elever kan använda sig av. För att få en bredare inblick har vi även valt att få med hur det mångkulturella samhället kommit att påverka historieämnets karaktär. För att klarlägga detta har vi gjort intervjuer med tre personer med svensk bakgrund och tre med utländsk bakgrund och genomfört enkätundersökningar där vår undersökningsgrupp bestod av två femteklassare på skolor med elever med blandade etniciteter. Vi har även använt oss av litteratur vilka relaterar till vårt (undersökningsområde). Det generella vi kan se av vårt resultat är att historieämnets karaktär förändrats med tiden men dock inte upplägget av historieundervisningen. Även om man uppmärksammat de elever med annan etnicitet och kommit att kalla Sverige för ett mångkulturellt samhälle integreras inte de mångkulturella elevernas historiekulturella arv med den svenska historieundervisningen.

Statistiska undersökningar visar på att det är vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel på sin fritid. Därför fokuserar studien på att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan användas i historieundervisningen på högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrån är bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar på att kommersiella historiska datorspel kan användas som ett komplement till historieundervisningen då det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrån teorierna om de olika inlärningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit är de som spelar dessa datorspel måste förhålla sig kritiska till datorspelens historiebruk då de främst är framställda i ett kommersiellt syfte.

No description available.

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer. / What significants does the native country hane for formation of identity during the adolescens.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet. Resultatet i vår empiriska undersökning visar bland annat att det finns brister i historieundervisningen på de skolor som vi besökt. Genom telefonkontakt med andra skolor har vi fått uppfattningen att historieämnet inte har särskilt hög prioritet.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod. För att få ett elevperspektiv genomförde vi fokusgrupper, vi gjorde en uppdelning baserat på kön för att även studera motivation ur ett genusperspektiv. Vi valde även att studera hur nyckelbegreppen; historiemedvetande och historiebruk kan bidra till att öka elevers förståelse och motivation för historieämnet. Vi såg samband mellan att öka elevernas inflytande över sina studier, exempelvis genom förståelse för begreppen ovan, och utvecklandet av en inre motivation. I slutskedet av vår studie utvecklade vi tre undervisningsmetoder för att öka elevers inre motivation. De metoder vi utvecklade är; kontrafaktisk undervisning, medieanalys samt drama i undervisning. Vi som har skrivit arbetet har båda producerat samma mängd innehåll, i vissa fall har vi delat upp arbetet, men även då har allt skrivits i samråd med varandra. Då vi båda har varit delaktiga i arbetets alla delar, tar vi ett gemensamt ansvar för alla moment i vår studie. Malmö 2013, Emelie Andersson & Malin Karlström

Studien bidrar med kunskap om hur svåra kriser som krig kan aktivera och göra bruk av det förflutna. Undersökningen fokuseras på en pågående produktion av en utställning Korsvägar, som görs på Armémuseum och baseras på ett samarbete mellan statliga museer i Sverige och Ukraina. De teman som utställningen ska beröra har en stor relevans för Sveriges, Ukrainas, men även Rysslands nationella identitet. Därför undersöks i studien varför och på vilket sätt den gemensamma svensk-ukrainska historien görs påmind under det pågående Ukrainakriget och vilken roll det svenska museet får i den nya verkligheten. Studiens hypotes är att denna utställning aktiverar det förflutna i en kulturarvsform som ger en relevant samtidsprodukt präglad av det pågående kriget. Resultatet som kommer att visas i utställningen är en officiell bild av en djupgående svensk-ukrainsk gemenskap förankrad i en gemensam historia. Statliga kulturhistoriska institutioner från båda länder försöker att genom urval i det förflutna och sina samlingar skapa och representera gemensamma minnen för att kunna bruka detta ”arv” som en politisk resurs. Studiens resultat visar därför att utställningen Korsvägar spelar en mycket bredare roll än bara som en gemensam mellaninstitutionell skapelse. Studiens resultat diskuteras i relation till fältet kritiska kulturarvsstudier.

The purpose of this study is to analyse the 2021 video game The Forgotten City from a historical didactical theoretical framework. The study aims to highlight how the game can contribute to the players historical consciousness with its digital recreation of ancient Rome. The method used for analyzing the video game was a playthrough of the game with careful notetaking that was then analyzed with a qualitative method. The result of this analysis found many interesting aspects of how the game can contribute to the players historical consciousness. The game utilized moral-philosophical debates, an epistemological immersion in the game world, and a digital museum like presentation of history. The main problems that were identified was that there is no clear distinction between pure fiction and history which can lead to players without a historical framework of ancient Rome to assume that fiction is historical fact. Finally, the study presents a use case for how a video game like The Forgotten City can be used in a Swedish classroom setting.