Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig. Vi fann också att relationskompetens är en nödvändighet för att en behandling ska fungera. Begrepp som lyftes var autenticitet, att behandlaren är genuin, vågar visa känslor och reaktioner gentemot patienten. Ännu en faktor som särskilt påtalades var vikten av att som behandlare ha ett icke-dömande förhållningssätt gentemot patienten och se denne på ett realistiskt vis, vilket innebär att behandlaren ser patienten för den person den är.

Det kan vara svårt att leva upp till samhällets alla krav och förväntningar, speciellt om du lever i någon form av utsatthet. Därför ser vi vikten av att studera arbetet som görs för människor som kan vara i behov av hjälp och stöttning, för att få dessa att känna en större tillhörighet i samhället. Syftet med den här studien är därför att synliggöra personalens arbete och insats på en verksamhet för människor som på olika sätt lever i utsatthet. För att kunna utföra en bra studie finner vi det av vikt att interagera med människor som besitter kunskap inom ämnet utsatthet på en hjälpande verksamhet. Vi har därför valt att använda oss utav den etnografiska metoden som ger oss en närhet till de människor vi önskar studera. Vi vill genom intervjuer och observation ta del av hur personalen arbetar för människor i utsatthet, samt hur deras arbete tas emot av dessa. Behjälpliga begrepp och teorier för studien har bland annat varit stigma, ansiktet samt främre- och bakre regionen. Resultatet visar på att ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande är av stor vikt för att kunna nå en människa i utsatthet, vilket görs genom att fokusera på människan bortom dennes problematik.

The relationship to professionals has proved to be a helping factor for personswith severe mental illness, but it is also a relationship characterised by anunbalanced power relation. The aim of this study was to compile and analyze theknowledge of what persons with severe mental illness themselves consider to behelping in the relationship to professionals, and to specifically analyse this from apower perspective. The analysis was conducted using Foucault’s ideas of powerand knowledge, and an empowerment perspective. The method used was anarrative review. Fourteen relevant studies were included, in which fouroverarching themes were identified; building the basis for helping, workingtogether, more than a consumer and the professional role. The institutionalisedknowledge regarding the consumers, their problems and in which way thisrelationship is helping, was understood as an integral part of the power within therelationship. To share power by looking beyond this knowledge, going beyond theinstitutionalised way of helping and instead taking the consumer’s view intoaccount, was seen as helping. This knowledge calls for professionals to, inambition to helping individuals with severe mental illness, be open to the variousdifferent ways of doing so.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken. En grupp som berörts är personal som engagerar sig i våld i nära relationer men litteraturen är begränsad. I förevarande studie användes ProQOL (som består av medkänsletillfredsställelse, utbrändhetsupplevelse och sekundär traumatisering) och QPS Nordic för att undersöka den yrkesrelaterade livskvaliteten hos dem som engagerar sig som hjälpare i kvinnojourer. I studien deltog 55 kvinnor som är anställda eller frivillig/volontärarbetare på kvinnojour. Studien utreder även om tillgång till handledning, upplevt socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande per vecka och anställningsform påverkar den yrkesrelaterade livskvaliteten. Resultaten tyder på att det finns både negativ och positiv påverkan av ett engagemang som hjälpare. Utbrändhetsupplevelse har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande samt en moderat korrelation med socialt stöd. Sekundär traumatisering har stark korrelation med antal timmar i kontakt med hjälpsökande. Resultaten visar även att socialt stöd, antal timmar i kontakt med hjälpsökande och tillgång till handledning förklarar en hög andel av variansen för sekundär traumatisering och utbrändhetsupplevelse samt att anställningsform inte tycks ha betydelse för den yrkesrelaterade livskvaliteten.

The aim of the present master thesis was to explore which experiences members at a Swedish clubhouse for psychosocial rehabilitation describe as important in their recovery process and for their (re)entrance in the labor market, and more specifically if and how they consider the clubhouse helpful in this process. With an inductive approach, six qualitative interviews with clubhouse members who had moved on from the clubhouse to employment in the labor market were carried out and analyzed through thematic analysis. The interviewees described helpful aspects of the clubhouse within five themes: A place to go to, Something sensible to do, Community and friendship, To recapture one's identity, and Moves on (but stays a member). These five themes illustrate different aspects of the overarching theme Individuality through community. The way the clubhouse was described as helpful in the interviews was further discussed in relation to common factors within all helpful interventions, Frank and Frank’s concept of demoralization, and the reconstruction of the sense of self according to Davidson and Strauss. In the present study, the clubhouse is described as a place where recovery from psychiatric problems can be supported.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur personal på en daglig verksamhet upplever skapandet av relationer med sina klienter på verksamheten, samt vad personalen beskriver som viktigt i och vilka strategier de använder sig av i skapandet av relationer till sina klienter. I studien genomförs fyra intervjuer med personal på en dagligverksamhet. Resultatet analyserades och strukturerades upp med ett hermeneutiskt förhållningssätt och kvalitativ innehållsanalys, samt belystes därefter utifrån tidigare forskning och teorier i Emotionell Intelligens, att "använda sig själv", Mentalisering och Anknytningsteori. Resultatet visar att personalen uppfattar relationen som en självklar del av deras arbete och en viktig del för utförandet av verksamheten. Relationen bidrar med trygghet, tillit och förtroende hos klienterna, som resultatet visar, utgör vitala delar för att en relation ska kunna skapas. Till hjälp i relationsskapandet använder sig personalen av sig själv som verktyg, personliga egenskaper, professionell arbetslivserfarenhet och individuellt erhållen kunskap kring varje klient. Resultatet bekräftar den forskning och de teorier som användes i studien. I relationskapande krävs det att socialarbetaren är empatisk, har en reflekterande förmåga kring sig själv, sina egna och klienters känslor, samt förmåga att kunna identifiera känslors ursprung och reglera dessa hos sig själv och i sina klienter

Som socialarbetare behöver man både kunna hålla huvudet kallt och samtidigt ha ett varmt hjärta. Att drivas av viljan att hjälpa samtidigt som lagar och regler styr stora delar av arbetet kan skapa konflikter i yrkesrollen. Denna uppsats lyfter de splittrade rollerna. Studien syftar till att undersöka socialarbetares upplevelser av rollen som myndighetsperson och rollen som hjälpare i det sociala arbetet samt hur dessa roller påverkar mötet med klienten samt hur makten i myndighetsrollen påverkar hjälparrollen och mötet med klienten. För att ta reda på socialarbetarnas upplevelser genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Faktorer som undersökts är förhållandet mellan rollerna, rollkonflikter, hantering av rollkonflikt samt vilken makt som finns i rollerna. Resultatet har analyserats med begreppen pastoralmakt och caring power. Studien visar att samtliga informanter beskriver att de upplevt motstridigheter mellan rollerna samt att balansen mellan makt och hjälp är komplex. Alla informanter beskriver att de olika rollerna påverkar mötet med klienten men trots det verkar detta många gånger vara oreflekterat hos socialarbetare. / As a social worker, you need to think with a cool head while having a warm heart. Driven by a will to help, but faced with laws and regulations that can lead to conflicts between the professional and governing body. This study has been put in place to examine this relationship from the social workers point of view. This qualitative study aims to examine social workers experiences of power in “the authority role” and how that power affect “the helper role” within social work. We also want to investigate how these roles affect in meeting with the client. In order to understand the social workers experiences semi-structured interviews were made with workers within this department. The main focus was to exam how the specified roles affect the meeting with clients. Factors examined are: The relationship, conflicts, management and power between the roles. In the analysis of the result, the concepts of pastoral power and caring power have been used, and thus lift the social workers view of power and help. The study shows that all informants experienced contradictions between the roles and that the balance between power and help is complex. However, the study also shows that the subject is relatively unreflected by the social workers.

Transition to the labor market after serving a prison sentence can be a complex experience for former offenders. In this qualitative study, we interviewed eight individuals who have served time in prison and either initiated or completed their way back to the labor market. A criminal record resulting from a prison sentence not only impacts the job-seeking process but also subjects individuals to stigmatizing gaze from the society. The societal perspective can lead former offenders to internalize these views. However, seeking support from social contacts and engaging with helping organizations can act as coping strategies, facilitating the reentry process both emotionally and practically. These strategies play a crucial role in empowering individuals to embark on the journey back to the labor market.