Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet där hjärtats pumpförmåga har upphört att fungera. Under 2019 utfördes hjärt- och lungräddning (HLR) på 8404 personer till följd av ett hjärtstopp i Sverige. Patienterna som överlever hjärtstopp kan drabbas av komplikationer som kan påverka deras återhämtning och livskvalitet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp med utförd HLR. Metod: En litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna APA PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra kategorier och tolv subkategorier identifierades. Mötet med vården beskriver upplevelser av bemötandet från vårdpersonal, patienternas informationsbehov och att utskrivningen från sjukhuset var en kritisk period. Påverkan efter hjärtstopp innefattar de fysiska och kognitiva besvär patienten upplever. Känslor efter hjärtstopp beskriver att patienterna upplevde oro och rädsla efter hjärtstoppet samt att synen på livet och döden förändrades. Vägen tillbaka innefattar hur patienten bearbetar händelsen och strävar efter en återgång till normalitet. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse som medför en ny syn på livet. Patienterna upplevde oro och rädsla inför risken för ännu ett hjärtstopp. Brist på information skapar osäkerhetskänslor hos patienterna som påverkar dem i sin vardag. Genom tillräcklig information kring händelsen och känslorna som uppstår kan sjuksköterskan minska patientens oro. Genom kunskap om förändrade familjerelationer kan sjuksköterskan bättre möta patienter och anhöriga och hjälpa dem med de nya rollerna de numera behöver inta. / Introduction: Cardiac arrest is a life-threatening condition with a high mortality where the heart’s ability to contract has ceased to function. In 2019 cardiopulmonary resuscitation (CPR) was performed on 8404 cardiac arrest patients in Sweden. Survivors face potential complications that can affect their recovery and quality of life. Aim: To describe the experiences after surviving a cardiac arrest with performed CPR.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles from the databases APA PsycInfo and PubMed. Result: Four categories and twelve subcategories were identified. The meeting with healthcare describes experiences of the treatment from healthcare workers, patients' need for information and that the discharge was a critical time. Effects after cardiac arrest includes patients’ experiences regarding physical and cognitive difficulties. Feelings after cardiac arrest describes that the patients experienced anxiety and fear after the cardiac arrest and a changed view on life and death. The way back includes the processing of the event and the strive for normality. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing event that entails a new view on life. The patients experienced anxiety and fear due to the risk of another cardiac arrest. Lack of information created feelings of uncertainty in the patients that affected them in their everyday life. Through sufficient information regarding the event and the emotions that follows the nurse can ease the patients concerns. Through knowledge about changed family relations the nurse can better aid patients and relatives in their new roles.

Bakgrund: År 2018 inträffade 2534 hjärtstopp på vårdavdelningar i Sverige och hjärt-och lungräddning (HLR) påbörjades. Ett hjärtstopp bevittnas ofta av en anhörig och enligt etiska riktlinjer är det en förutsättning att anhöriga ska få chansen att närvara vid HLR så vidare inte återupplivningen eller patienten drabbas. Teoretisk referensram: Familjefokuserad omvårdnad valdes som teoretisk referensram då ohälsa och sjukdom berör hela familjen och inte enbart den som är drabbad. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att anhöriga närvarar vid hjärt-och lungräddning i en sjukhusmiljö. Metod: Designen var en litteraturstudie och en integrerad analys har genomförts. Resultat: Fyra kategorier utmynnades: Sjuksköterskors rädsla av att utföra HLR i närvaro av anhöriga, Att bevittna HLR väcker känslor hos anhöriga, Anhörigas påverkan på sjuksköterskors HLR-utförande och Behov av resurser och riktlinjer. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att anhörigas närvaro vid hjärt-och lungräddning kunde ha både positiva och negativa följder. Många sjuksköterskor menade att om anhöriga får chansen att närvara under HLR skulle det hjälpa dem vidare i sorgeprocessen men också att anhörigas närvaro kunde också leda till långvariga psykiska konsekvenser och ogynnsamma minnesbilder av patienten.

Sjuksköterskors erfarenheter av när patienter får hjärtstopp Abstrakt Bakgrund: Hjärtstopp är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och orsakas vanligen av att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist. Vid hjärtstopp är adekvat hjärt- och lungräddning det enda som räddar patienten. Sjuksköterskan har där en viktig roll i omhändertagandet, vilket kan vara en krävande upplevelse.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av när patienter får hjärtstopp.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta artiklar som analyserades med en modifierad innehållsanalys.  Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna blev: Att vara medveten om sitt ansvar och att kunna samverka med andra. Att uppleva stress och samtidigt kunna hantera den akuta situationen. Att ställas inför etiska och känslomässiga utmaningar samt Att behöva stöd och kunna utvecklas professionellt.  Konklusion: Sjuksköterskor kan uppleva hjärtstopp som en komplex situation och fenomenet bör undersökas mer utav forskare i framtiden. Resultatet kan användas av sjukvårdens verksamheter för att förbereda och stötta sjuksköterskor och deras behov före, under och efter ett hjärtstopp och som i sin tur kan gynna patienternas vård. / Nurses experiences when patients are suffering cardiac arrests Abstract  Background: Cardiac arrest is the third leading cause of death in Europe, and is normally caused by a lack of oxygen in the heart muscle. Adequate cardiopulmonary resuscitation is the only viable treatment in order to save patients suffering cardiac arrests. The nurse has an important role in this situation, which can be a rather demanding experience.  Aim: To describe nurses experiences when patients are suffering cardiac arrests.  Methods: A qualitative literature review based on eight articles which were analyzed using a modified version of content analysis.  Result: Based on the analysis, four categories and eight subcategories were presented. The categories were: To know your responsibilities and be able to cooperating with others, To experience stress but still cope with the acute situation. To encounter ethical and emotional challenges and finally, To be in need of support and being able to develop in your profession.  Conclusion: Nurses can experience cardiac arrests as a complex situation, and the phenomenon needs to be explored further by researchers in the future. The result of this study can be used by the healthcare organisations to prepare and support the nurses and their needs before, during and after attending a cardiac arrest, which can promote the patient care.

Bakgrund Inom den svenska akutsjukvården påbörjas hjärt- och lungräddning på ungefär 10 000 personer per år, men ändå överlever bara 600. Hjärtat är ett centralt organ gällande upprätthållandet av liv. Vid ett hjärtstopp förlorar kroppen sin funktion att upprätthålla funktioner som är förenliga med liv. Närstående är ofta närvarande under återupplivningen. Sjuksköterskans ansvar vid hjärtstopp innefattar att påbörja hjärt- och lungräddning samtidigt som hon ska ta hand om närstående. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid hjärt- och lungräddning inom akutsjukvård. Metod Studien genomfördes som en icke systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen utfördes idatabaserna PubMed och CINAHL complete samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att upplevelsen av att närvara under hjärt- och lungräddning var fördelaktig för närståendes psykiska hälsa samt utvecklingen i deras sorgeprocess. Valet om att få närvara uppgavs vara en stor del av närståendes delaktighet. Slutsats Närståendes upplevelser av att närvara under hjärt- och lungräddning uppgavs till största del vara positiv och väckte känslor som lättnad. Men även känslor som ovisshet, brutalitet och våld belystes. Det visade sig att närstående som inte fick möjlighet att närvara utvecklade i större grad symtom på PTSD än hos de som närvarade. Kunskap och förståelse för närståendes reaktion eller handlingar kan öka kompetensen hos all vårdpersonal samt att om kompetensen stärkt kan närståendes upplevelse i sin helhet bli mer positiv. / Background In Swedish emergency health care, an approximate of 10 000 people are subject to cardiopulmonary resuscitation each year, but still only 600 people survive. The heart is a central organ for maintaining life. During a cardiac arrest the body loses its ability keep the vital functions working properly. The relatives of the patient often witness the resuscitation. The nurse's responsibility for cardiac arrest permits her to begin cardiopulmonary resuscitation while also taking care of relatives. Aim The aim was to describe the relatives' experiences of witnessing cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method The study was conducted as a non- systematic literature review. The data was collected in databases PubMed and CINAHL complete and with a manual search. After quality scrutiny, 15 articles of both qualitative and quantitative approach were included. These were analyzed through an integrated analysis and compiled into a matrix. Results The results of the study showed that the experience of being present during a cardiopulmonary resuscitation had a positive effect on the mental health of the relative attending, as well as the grieving process. The choice to be present at this difficult moment was stated to be a large part of the relative’s participance. Conclusions Relatives' experiences of being present during cardiopulmonary resuscitation were largely evaluated as positive and aroused feelings as relief. But also emotions such as uncertainty, brutality and violence were illuminated. It was found that relatives who were not able to witness developed more symptoms of PTSD than those who witnessed. Knowledge and understanding of the reaction or handling of relatives can increase the competence of all health care professionals and to compete intensely, the tasks of the relatives as a whole can be more positive.

Den grupp som behandlar hjärtstopp på akutmottagningen inkluderar bland annat en sjuksköterska som har som uppgift att dokumentera tidpunkter och åtgärder. Som hjälpmedel för detta bör dokumentationsansvarig sjuksköterska använda ett för uppgiften speciellt framtaget arbetsblad. Detta arbetsblad som är skapat av Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, kan även användas som underlag för dokumentation i patientjournal och Svenska hjärt- och lungräddningsregistret. Exakt och komplett dokumentation av hjärtstopp är viktigt för kvalitetsutveckling och forskning som bidrar till ökad patientsäkerhet. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Det händer, trots att det finns tillgängligt, att dokumentationsansvarig sjuksköterska väljer att inte använda arbetsbladet och dokumenterar på baksidan av arbetsbladet eller på ett blankt papper istället. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsansvariga sjuksköterskor på akutmottagningar i Stockholm uppfattar användbarheten av arbetsbladet för hjärtstopp. Metoden var en nätbaserad enkätundersökning med en kvantitativ ansats och deskriptiv tvärsnittsstudie som design. Studien genomfördes på akutmottagningar på fyra av de fem akutsjukhusen i Stockholm. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna använde arbetsbladet och största delen av dem använde även arbetsbladet som underlag för dokumentation i patientjournalen. Generellt uppfattades användbarheten av arbetsbladet som god. Både sjuksköterskor som svarade att de använde arbetsbladet och som inte gjorde det var i studien eniga om att arbetsbladet behöver vara mer lättöverskådligt. Resultatet visade även att hälften av sjuksköterskorna hade HLR-utbildning vartannat år eller med sällan. Majoriteten av sjuksköterskorna var positivt inställda till att pröva applikations baserade hjälpmedel för dokumentation av HLR. Slutsatsen av studien är att det finns förbättringspotential för användbarheten av arbetsbladet samt att det finns önskemål bland sjuksköterskorna om att mer tid på HLR-utbildningen avsätts för just arbetsbladet. Det finns även behov av tydligare riktlinjer för dokumentation av HLR i patientjournalen.

I Sverige drabbas årligen cirka 9000 människor av hjärtstopp där hjärt- och lungräddning (HLR) påbörjas. Sannolikheten att överleva ett hjärtstopp ökar om någon annan är närvarande vid händelsen och påbörjar HLR. Att vara närstående till någon som drabbas av hjärtstopp har en stor påverkan på livet och akut allvarlig sjukdom kan innebära en kris för individen. Vårdpersonal har en viktig roll genom att stödja närstående som befinner sig i en kris.  Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelser och erfarenheter efter hjärtstopp hos en vuxen anhörig.  Metoden är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Datainsamlingen utfördes via databaserna Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 15 artiklar varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och två av mixad kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av ett bedömningsformulär. Dataanalys genomfördes som en integrerad analys.  Litteraturöversiktens resultat presenteras i fyra huvudkategorier: “upplevelse av den akuta händelsen”, “upplevelse av den kritiska tiden på sjukhus”, “upplevelse av att återgå till vardagen” och “behov av stöd från sjukhuspersonal”. Resultatet visar att vara närstående till någon som drabbats av hjärtstopp genererar i en rad olika känslor både då hjärtstoppet inträffar och en tid efteråt. Närstående upplevde behov av information och kommunikation från sjukvårdspersonal och beskrev att det var en utmaning att återgå till vardagen.  Slutsatsen var att vara närstående till någon som drabbas av ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse. Närstående har ett behov av att känna sig inkluderade och sedda av vårdpersonalen under alla delar av vårdkedjan. Efter utskrivning upplever närstående saknad av stöd från vården. / In Sweden, approximately 9000 people suffer cardiac arrest each year where cardiopulmonary resuscitation (CPR) is started. The probability of surviving a cardiac arrest increase if someone else is present during the event and begins CPR. Being close to someone who suffers a cardiac arrest has a big impact on life and acute serious illness can mean a crisis for the individual. Nursing staff has an important role when it comes to supporting relatives who are in crisis.  The aim was to illustrate the experiences after cardiac arrest in an adult relative.  The method was a literature review with systematic search. Database searches were performed in Cinahl and PubMed. A total of 15 articles were included, of which 12 were qualitative, one quantitative and two of mixed qualitative and quantitative method. All articles were reviewed using an assessment form. Data analysis was conducted with an integrated analysis.  The results of the literature review are presented in four main categories: “experience of the acute event”, “experience of the critical time in hospital”, “experience of returning back to normal” and “need for support from healthcare professionals”. The results show that being close to someone who has suffered a cardiac arrest generates a range of different emotions, both when the cardiac arrest occurs and afterwards. The relatives experienced a need for information and communication from healthcare professionals and it was a challenge to return to everyday life.  The conclusion is being a relative to someone who suffers a cardiac arrest is a traumatic experience. Relatives have a need to feel included and seen by the healthcare professionals during all parts of the care process. After discharge, relatives experience a lack of support from care.

Vårt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur elevernas kunskaper i första hjälpen påverkas två år efter utbildning inom ämnet. Som metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer, där vi delade ut enkäter till 102 elever och intervjuade fyra lärare i ämnet idrott och hälsa. De fyra grundskolorna som vi använde oss av i vår undersökning var alla belägna i Malmö. Genom arbetets gång använde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara våra frågeställningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i två grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2. Grupp 1 innehåller två klasser i årskurs 9 som valt att lägga sin undervisning inom första hjälpen redan i årskurs 7, medan Grupp 2 är en försöks grupp som också består av årskurs nio elever, men som inte haft undervisning inom momentet. I vår analys tar vi upp kopplingar mellan tidiga forskningar och jämför resultaten från enkät och intervjuundersökningen samt. Vår studie visade att förkunskaperna inom första hjälpen var bättre hos eleverna i Grupp 1, som haft första hjälpen undervisning i årskurs 7 än hos eleverna i Grupp 2. Då det inte gjorts många arbeten gällande första hjälpen undervisning i ämnet idrott och hälsa såg vi detta som en utmaning och kunskapsfrämjande för både oss och läsaren. / Our purpose in this study is to determine how students' knowledge in first aid is affected two years after training in the subject. The method we chose to make use of questionnaires and interviews, where we handed out questionnaires to 102 pupils and interviewed four teachers in physical education and health. The four primary schools that we used in our study were all located in Malmo. Through our work we used the literature to answer our questions. The four primary schools that we chose to examine were in turn divided into two groups, Group 1 and Group 2. Group 1 contains two classes in Year 9 who have chosen to put their education in first aid as early as grade 7, while Group 2 is an experimental group that also consists of grade nine students, but who have not had instruction in first aid yet. In our analysis, we discuss connections between early researches and compare the results from the questionnaire and interview survey. Our study shows that previous knowledge in first aid was better with the students in Group 1, who had first-aid instruction in 7th grade than students in Group 2. Since there has not been many works in first aid instructions in physical education and health, we saw this as a challenge and knowledge promotion for both us and the reader.

Anhörignärvaro vid återupplivningsförsök har varit en debatt som pågått sedan 1980-talet. Länge har det funnits en allmän föreställning bland sjukvårdspersonal att kritiskt sjuka patienter inte får störas av besökare. Denna studie undersöker anhörigas upplevelser och erfarenheter när en närstående genomgår ett återupplivningsförsök. Nio vetenskapliga artiklar har kvalitetsbedömts och granskats för att se vilka likheter och skillnader som finns inom befintlig forskning. Tre teman har hittats; att närvara eller ej, att bearbeta känslor efter återupplivningsförsök samt att vara ett stöd för patienten. Det är av vikt att sjuksköterskan ska kunna bemöta anhöriga i ett akut skede och att få dem känna sig delaktiga och omhändertagna då de också är påverkade av situationen. / Family members’ presence at resuscitation attempts has been debated since the 1980:s. Long has there been a common idea among healthcare professionals that critically ill patients must not be disturbed by visitors. This paper examines family members’ experiences when a relative undergoes resuscitation. Nine scientific articles were quality assessed and reviewed to find similarities and differences within the current field of research. Three themes were discovered; to be present or not, to process feelings after an attempt of resuscitation and to be a support for the patients. It’s important for the nurse to handle family members in an acute phase and make them feel involved and cared of as they are also affected by the situation.

Bakgrund Varje år sker cirka 13 000 hjärtstopp i Sverige och det är en av de vanligaste dödsorsakerna internationellt sett. Vid hjärtstopp är hjärt- och lungräddning den främsta åtgärden för att rädda liv. En nyckelaspekt i detta är anhörigas upplevelser. Det finns gott om studier kring hur personal på sjukhus upplever hjärtstopp och hur de upplever anhörigas närvaro. Därav finns betydelse av att belysa anhörigas upplevelser av att bevittna hjärt- och lungräddning. Syfte Att belysa upplevelser och konsekvenser av att närvara vid hjärt- och lungräddning som anhörig. Metod Denna studie utgjorde en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ metodik. Systematisk datainsamling skedde genom databassökningar i PubMed och CINAHL. För att bedöma artiklarna tillämpades bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola och resultaten från de inkluderade studierna genomgick en integrerad process för dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre kategorier; att få stanna, att bli sedd och att leva vidare. Resultatet visade att det fanns negativa och positiva upplevelser med att närvara under hjärt- och lungräddning. När en överblick gjordes framkom det att anhöriga ville närvara under återupplivningsförsöket. Vissa kände sig respekterade och omhändertagna medan andra kände sig bortglömda och ensamma. En ny vardag utformades för anhöriga efter att ha bevittnat hjärtstopp. Vissa drabbades av symtom som ångest och stress eller utvecklade depression på grund av att inte ha fått närvara under hjärt- och lungräddningen. Andra anhöriga kunde finna stöd i att prata, för att bearbeta händelsen och på nytt kunna uppskatta livet. Slutsats Resultatet av litteraturstudien visar att anhöriga i högre grad ville närvara vid hjärt- och lungräddning, snarare än att frånvara. Uppenbart var att flertalet anhöriga upplevde bristande information från vårdpersonalen. En ny vardag utformades, vissa drabbades av depression, ångest och stress medan andra kunde finna ny mening i livet. / Background  Each year approximately 13,000 cardiac arrests occur in Sweden, and it is one of the most common causes of death internationally. In the event of cardiac arrest, cardiopulmonary resuscitation is the main measure to save life. A key aspect is relatives' experience. There are plenty of studies on how staff in hospitals experience cardiac arrest and how they experience presence of relatives. It is important to shed light on relatives' experiences witnessing cardiopulmonary resuscitation. Aim  To shed light on the experiences and consequences of being present at cardiopulmonary resuscitation as a relative. Method  This study constituted a literature review containing 15 original articles with both quantitative and qualitative methodology. Systematic data collection took place through database searches in PubMed and CINAHL. To assess the articles, assessment criteria from Sophiahemmet University were applied, and the results from the included studies underwent an integrated process for data analysis. Results  Three categories were identified; to stay, to be seen and to live on. It showed both negative and positive experiences in being present. When an overview was made, it emerged that relatives wanted to be present during resuscitation. Some felt respected and cared for, while others felt forgotten and alone. A new everyday life was created for relatives after witnessing cardiac arrest. Some suffered symptoms, as anxiety and stress or developed depression due to not being able to be present. Relatives could find support in talking to someone to process the event and be able to appreciate life again. Conclusions  Relatives were more likely to be present during cardiopulmonary resuscitation, rather than absent. It was obvious that the majority of relatives experienced lack of information from the healthcare staff. A new everyday life was designed, some suffered from depression, anxiety, and stress while others were able to find new meaning in life.

Bakgrund: Hjärtstopp är en global hälsoutmaning och utgör en allvarlig medicinsk nödsituation för både patienter och vårdpersonal. Snabb insats genom hjärt- och lungräddning (HLR) ökar chanserna att överleva. HLR-rådets riktlinjer redogörs tillsammans med betydelsen av samhälleliga aspekter, inklusive patientsäkerhet och delaktighet. Dessutom utforskas närståendes och sjuksköterskors upplevelser av att bevittna och utföra HLR, samt betonar vikten av träning, stöd och hantering av moralisk stress inom vården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivning av sina erfarenheter av närstående närvaro vid hjärtstopp.  Metod: I denna litteraturöversikt ingår tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Vid datainsamlingen användes PubMed och CINAHL Complete som databaskällor. Resultat: I resultatet framkom tre olika teman: Första teman handlade om etiska aspekter som bygger på två underteman: Dialog med anhöriga och att tvingas prioritera. Andra temat handlade om vikten av god vårdmiljö som bygger på en underteman: Behov av säker miljö. Tredje temat handlade om känslomässiga aspekter som bygger på tre underteman: Känsla av att vara iakttagen, Ökad tillit och självkänsla av närståendes närvaro och Pressad stämning. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter vid närståendes närvaro under hjärtstopp inkluderar etiska överväganden, prioritering, påverkan på vårdmiljön, känslomässiga aspekter och förbättringsmöjligheter. Trots utmaningar betonar sjuksköterskor vikten av etisk information och ser närvaron som en resurs för personcentrerad vård. Slutsatser pekar på möjligheter till utveckling och förbättringar under HLR av närstående vid hjärtstopp. / Background: Cardiac arrest is a global health challenge and constitutes a serious medical emergency. The importance of rapid intervention through cardiopulmonary resuscitation (CPR) is emphasized to increase the chances of survival. The guidelines of the CPR Council in Sweden are explained alongside the significance of societal aspects, including patient safety and involvement. Additionally, the experiences of relatives and nurses in witnessing and performing CPR are explored, highlighting the need for training, support, and management of moral stress within healthcare. Aim: The purpose was to illuminate how nurses describe their experiences of the presence of relatives during cardiac arrest. Method: In this literature review, ten scientific articles of qualitative design are included. PubMed and CINAHL Complete were used as database sources for data collection. Results: The results revealed three different themes: First themes dealt with ethical aspects based on two sub-themes: Dialogue with relatives and Being forced to prioritize. The second theme was about the importance of a good care environment, which is based on a sub-theme: Need for a safe environment. The third theme dealt with emotional aspects based on three sub-themes: The feeling of being watched, Increased trust and self-esteem due to the presence of loved ones and Pressured mood. Conclusions: Nurses' experiences of relatives' presence during cardiac arrest include ethical considerations, prioritization, impact on the care environment, emotional aspects, and opportunities for improvement. Despite challenges, nurses emphasize the importance of ethical information and consider the presence of relatives as a resource for person-centered care. Conclusions suggest possible development and improvements during CPR of relatives during cardiac arrest.