<p>Att vara närstående och närvara vid återupplivning av </p><p>de närmaste har länge varit ett kontroversiellt ämne inom hälso- och sjukvården såväl nationellt som internationellt. Närvaron ses som en självklarhet för närstående medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan således uppstå ett etiskt dilemma för personalen som måste ta ställning i frågan under ett kritiskt skede av vården. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier. Forskningen belyser en genomgående positiv inställning till att närvara hos närstående samtidigt som sjuksköterskorna är splittrade i frågan. Okunskap och förutfattade meningar är vanliga orsaker som bidrar till en negativ attityd hos sjuksköterskor. Behovet av klara riktlinjer och att de tillämpas är därför av yttersta vikt för att undvika en konflikt mellan parterna vid en livsavgörande situation som återupplivning. Forskningen inom området bör fokusera mer på närståendes upplevelser och även på patientens perspektiv.</p>

Att vara närstående och närvara vid återupplivning av de närmaste har länge varit ett kontroversiellt ämne inom hälso- och sjukvården såväl nationellt som internationellt. Närvaron ses som en självklarhet för närstående medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan således uppstå ett etiskt dilemma för personalen som måste ta ställning i frågan under ett kritiskt skede av vården. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier. Forskningen belyser en genomgående positiv inställning till att närvara hos närstående samtidigt som sjuksköterskorna är splittrade i frågan. Okunskap och förutfattade meningar är vanliga orsaker som bidrar till en negativ attityd hos sjuksköterskor. Behovet av klara riktlinjer och att de tillämpas är därför av yttersta vikt för att undvika en konflikt mellan parterna vid en livsavgörande situation som återupplivning. Forskningen inom området bör fokusera mer på närståendes upplevelser och även på patientens perspektiv.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige inträffar ca 10 000 hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Ett hjärtstopp är ofta oväntat och många gånger finns det anhöriga i närheten. För att kunna rädda liv krävs en snabb insats med hjärt-och lungräddning. Sjukvårdspersonal arbetar under stress med stort fokus på uppgiften och ser därför inte att det finns en anhörig i närheten. Syftet var att belysa hur anhöriga upplevde att vara närvarande vid pågående hjärt-och lungräddning av nära anhörig inom akutsjukvården. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie på 11 vetenskapliga artiklar framsökta i databaser och referenslistor. Resultatet grundades på tre kategorier, delaktighet-att få vara närvarande, information och tidigare kunskap samt psykisk påverkan. Resultatet visade att anhöriga som varit med vid hjärt- och lungräddning klarade av att hantera sin sorg bättre och hade mindre psykosocialpåverkan jämfört med de som inte varit närvarande. De anhöriga önskade information och kände trygghet i att ha en stödperson vid sin sida. Slutsats: Sjukvårdpersonalen måste få ökad trygghet i att våga se och bjuda in de anhöriga vid en akut händelse. Sjukvården kan med relativt enkla medel göra en vinst i att anhöriga känner sig bekräftade och välinformerade och klarar av att hantera sin sorg.

Introduktion: Årligen drabbas cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Sjuksköterskanhar ett stort i ansvar i omvårdnaden vid hjärtstopp. Sjuksköterskeutbildningen strävar efter attförbereda studenterna inför omvårdnad vid hjärtstopp. Syfte: Att belysasjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför att utöva omvårdnad av patienter samband med hjärtstopp. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestämdes av bekvämlighetsurval. 16 sjuksköterskestudenter i termin 6 intervjuades och data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet avstudien visade på att informanterna kände en otrygghet i sig själva, och var osäkra inför attutföra hjärt- och lungräddning för första gången på grund av bristande erfarenhet samt för litekunskap. Informanterna upplevde dock trygghet när de hade erfarna kollegor runt omkring sigsamt när de hade upplevt en riktig hjärtstoppssituation själva. Slutsats: Utifrån studiens resultatbedöms att sjuksköterskestudenter inte känner sig trygga i sig själva och i sin förmåga att utföraadekvat S-HLR, samt inte upplever sig vara förberedda inför att hantera en hjärtstoppssituation.

<p>Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett</p><p>relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda</p><p>inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt</p><p>genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa</p><p>och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för</p><p>de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal</p><p>är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan</p><p>upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och</p><p>lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med</p><p>fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och</p><p>analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att</p><p>sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch</p><p>lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det</p><p>samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål.</p><p>Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i</p><p>hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande</p><p>anhöriga.</p>

Att anhöriga skall närvara under pågående hjärt- och lungräddning är ett relativt nytt begrepp inom svensk sjukvård. Det finns få studier utförda inom detta område i Skandinavien. De studier som finns har framförallt genomförts i USA men det finns även en del studier utförda i Europa och Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter för de anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vårdpersonal är mycket få. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan upplever att ha anhöriga närvarande under pågående hjärt- och lungräddning på patient med hjärtstopp. Ostrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna bandades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever att närvarande anhöriga i samband med hjärtoch lungräddning är krävande och att det hindrar i arbetet men att det samtidigt finns en förståelse och acceptans för de anhörigas önskemål. Det blir en naturlig del i sjuksköterskans arbetsuppgifter i hjärtstoppssituationen ju mer vana sjuksköterskan får av närvarande anhöriga.

Bakgrund: Hjärt- och lungräddning [HLR] är första åtgärden som vidtas vid ett hjärtstopp i syfte att bibehålla patientens liv. Vid en HLR-situation uppmuntrar globala organisationer till anhörigas närvaro. Anhörigas val till deltagande vid HLR ska vara frivilligt.  Sjuksköterskor är oftast den profession som är först på plats vid hjärtstopp. Förutom att direkt påbörja HLR ska anhöriga involveras i patientens omvårdnadsplan. Genom att involvera anhöriga kan ett starkare band mellan sjuksköterskor och anhöriga skapas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans uppfattning av att ha anhöriga närvarande vid HLR på sjukhus. Metod: Litteraturstudien följde Polit &amp; Becks (2017) niosteg. I databaserna Pubmed och Cinahl söktes kvantitativa (n=7) och kvalitativa (n=3) vetenskapliga artiklar fram till resultatet. Artiklarna granskades med Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultat: Resultatet sammanställdes under två huvudkategorier (påverkar situationen och brist på tid och plats) och totalt fem underkategorier (skapar osäkerhet, anhöriga som resurs, riktlinjer underlättar arbetssituationen, behov av anpassat stöd och platsbrist i rummet). Slutsats: Studiens resultat påvisade att sjuksköterskan kände osäkerhet i anhörigas närvaro under HLR. Sjuksköterskan var orolig över fysiska och emotionella reaktioner hos anhöriga som kunde påverka HLR och sjuksköterskans självförtroende. Anhörigas närvaro underlättades av utvecklade riktlinjer på arbetsplatsen.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett vanligt förekommande tillstånd som drabbar flera tusen personer i Sverige varje år. Inom sjukhus är sjuksköterskor ofta först på plats och de har en viktig roll för patientens överlevnad. Tidigare forskning beskriver hur sjuksköterskor påverkas emotionellt efter att ha genomfört hjärt- och lungräddning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hjärt- och lungräddning på vårdavdelningar inom sjukhus. Metod: En icke-systematisk översikt med en integrerad analys av sex kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar. Resultat: Analysen genererade fyra kategorier. Sjuksköterskornas erfarenheter av hjärt-och lungräddning var att de behöver finna trygghet i situationen, att de ställs inför etiska frågeställningar, familjens närvaro kunde vara problematiskt, kollegor kunde vara stödjande och icke-stödjande i sitt förhållningssätt och att kunskap och utbildning kan inverka positivt på sjuksköterskorna agerande. Slutsats: Resultatet belyser att sjuksköterskor upplever att de behöver erfarna kollegor för att finna en trygghet i situationen. Och ett behov för debriefing finns efter hjärt- och lungräddningssituationer. För att främja ett gott omhändertagande av patientens familj finns ett behov av stöd och kompetensutveckling inom det området.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett oförutsägbart tillstånd och för att patienten ska överleva krävs ett snabbt omhändertagande. Omhändertagandet och dess kvalitet är livsavgörande och obehandlat hjärtstopp leder oavsett till döden. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse i samband med omhändertagandet av patienter som drabbats av hjärtstopp på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av tillvägagångssättet av metasyntes med en induktiv ansats genomfördes på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det fem olika teman, "Att vara förberedd", "Att sakna eller ha kontroll", "För- och nackdelar med närståendes närvaro", "Teamarbete" och "Behov av stöd". De fem temana presenteras under tre rubriker "Innan omhändertagandet av hjärtstopp", "Under omhändertagandet av hjärtstopp" och "Efter omhändertagandet av hjärtstopp". Slutsats: Sjuksköterskan upplevde hjärtstoppsomhändertagandet som stressande och kände en viss osäkerhet kring sin roll. Genom debriefing kunde sjuksköterskorna ta lärdom, ventilera och få stöd av kollegor. Det upplevdes dock finnas en avsaknad av debriefing. Genom att tillgodose debriefing efter hjärtstoppssituationer finns möjlighet att minska sjuksköterskors stress och osäkerhet inför framtida hjärtstoppssituationer.

Bakgrund: 15000 drabbas årligen av hjärtstopp i Sverige och detta bevittnas ofta av närstående. Många närstående i Sverige i dag både påbörjar och bevittnar hjärt-och lungräddning. Sjuksköterskans ansvar är att tillgodose även den närståendes behov vid ett hjärtstopp. Med systemteorin kan närståendes perspektiv belysas på ett lämpligt sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av hjärt- och lungräddning när en person drabbas av hjärtstopp. Metod: Studien är genomförd som litteraturstudie med material i form av vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Åtta artiklar inkluderades i studien. Analysen är influerad av Danielsons innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: ”Att utföra HLR” och ”Att bevittna HLR” respektive fem subkategorier: ”Att inte räcka till”, ”Att göra så gott man kan”, ”Att finnas där för den drabbade”, ”Sjukvårdens bemötande av närstående” och ”Se att allting har gjorts för den drabbade”. Slutsats: Närstående upplevde att de i situationer där de förväntades utföra HLR kände att de inte räckte till. Utbildning och erfarenhet verkar ha en inverkan på upplevelsen då andra närstående upplevde att de gjort så gott de kunde. Närstående önskade närvara under HLR. De ansåg det underlätta bearbetningen av händelsen. En diskrepans kan finnas mellan närståendes uttryckta behov och sjukvårdens bemötande.