As the occurrence of obesity increases amongst young people, so increases the risk of more people suffering from heart failure as early as during middle age. The aim is to describe the life experiences of middle aged persons living with chronic heart failure. The literature study is based on twelve published, qualitative, and scientifically proved articles derived from MedLine and Cinahl using queries representing the subject, as well as from manual searching in ScienceDirect and LIBRIS. These articles have been analyzed from a life world perspective. Four main themes and four sub themes were identified from the articles' results. The main themes are "The social life", "Quality of life", "Body failing", and "the Economical impact of chronic heart failure". These represent the main areas where the patients feel the greatest loss due to their condition. The discussion reveals the importance of informing the patients of the common prevalence of the feelings described in this study. Also, the nurse should function as a coach for self-care with continuous follow-ups. The result of this study will hopefully increase the understanding of the heart diseased patients' life situations. / I takt med att förekomsten av kraftig övervikt ökar bland unga, ökar även risken för att fler personer drabbas av hjärtsvikt redan i medelåldern. Syftet är att utifrån befintlig forskning beskriva medelålders personers upplevelser av hur det är att leva med kronisk hjärtsvikt. Litteraturstudien baseras på 12 publicerade, kvalitativa och vetenskapliga artiklar efter sökning i MedLine och Cinahl med specifika sökord som representerade ämnet. Manuella sökningar utfördes i ScienceDirect och LIBRIS. Artiklarna har analyserats utifrån ett livsvärldsperspektiv. Ur artiklarnas resultat identifierades fyra teman och sex subteman. Huvudteman är ”Det sociala livet”, ”Livskvalitet”, ”Kroppen sviker” och ”Ekonomiska aspekter”. Huvudteman skildrar patienternas upplevdelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. I diskussionen framkommer att det är viktigt för en patient med kronisk hjärtsvikt att få bekräftat att upplevda känslor är vanligt förekommande. Vidare bör sjuksköterskan fungera som en vägledare för egenvård med kontinuerliga uppföljningar. Förhoppningen är att resultatet från denna studie ska öka förståelsen för hjärtsjuka patienter inom ramen för hälso- och sjukvård.

Hjärtsvikt är en hjärt-kärlsjukdom som drabbar allt fler människor i världen. Varje år söker ungefär en miljon patienter i U. S. A vård för symptom för hjärtsvikt. Kronisk hjärtsvikt delas in efter ejektionsfraktion, bevarad och reducerad. Vid bevarad ejektionsfraktion är det ofta en sämre fyllnad av vänster kammare. Magnet resonans tomografi (MR) är en undersökningsmetod som använder kroppens egna vätejoner för att skapa en bild med hjälp av ett starkt magnetfält och anses vara ”gold standard” för att mäta hjärtats volymer och massa. Syftet med den här studien var att jämföra vänster kammarvolymer, massa och funktion hos hjärtsviktspatienter med bevarad ejektionsfraktion och friska kontroller. Sju patienters och åtta friska kontrollers hjärtan undersöktes med magnetkamera på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Bilderna analyserades genom manuell utlinjering av vänster kammare. Ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna kunde visas. I motsats med tidigare studier visade den nuvarande studien ingen skillnad i vänster kammarvolymer, massa och funktion. Dock kan den nuvarande studien anses vara begränsad på grund av det låga antalet patienter och kontroller. / Heart failure is a cardiovascular disease which affects more and more people in the World. Every year, approximately one million patients in the United States seek care for symptoms of heart failure. Chronic heart failure is categorized by ejection fraction, preserved or educed ejection fraction. In preserved ejection fraction it is common with a reduced filling of the left ventricle. Magnet resonance imaging (MR) is a test method which uses the hydrogen ions in the body to create an image using a magnetic field and is considered a “gold standard” to measure the heart volumes and mass. The aims of this study were to compare left ventricular volumes, mass and function in heart failure patients with preserved ejection fraction and healthy controls. The hearts of seven patients and eight healthy controls were examined in a magnetic camera at Skåne’s University Hospital in Lund. The images were analyzed by manual delineation of the left ventricle. No statistical significant difference could be demonstrated between the groups. In contrast with earlier studies this study did not show any difference in left ventricular volumes, mass and function. However, the current study is limited due to the low number of patients and controls.

Inledning: En nyligen publicerad rapport visar att patientdelaktigheten i Sverige på flera sätt är låg i jämförelse med andra jämförbara länder. Personcentrering är ett förhållningssätt syftande till att öka patientdelaktighet och som i studier visat sig ha positiva hälsoeffekter. Vårdbehovet kan minskas framför allt för patienter med kroniska åkommor såsom hjärtsvikt vilket är den enskilt vanligaste orsaken till inneliggande vård i Sverige. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att införa ett personcentrerat arbetssätt och därigenom öka patienternas delaktighet på en kardiologisk vårdavdelning. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka personalens upplevelse av detta. Fynden skulle kunna underlätta vidare införande av denna arbetsmetod. Metod: Förbättringsarbetet bedrevs i projektform och genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Ronden ersattes med ett fördjupat inskrivningssamtal varvid en skriftlig vårdplan upprättades. Patienterna fick skatta upplevd delaktighet i samband med hemgång. Personalens upplevelse studerades med induktiv kvalitativ ansats genom fokusgruppsintervjuer. Resultat: Enligt enkäterna var upplevelsen av delaktighet hög såväl före som efter införandet av personcentrerat arbetssätt, men variationen var stor. Samtliga yrkeskategorier tyckte arbetssättet gav mervärde, både för patienter och personal. Främst betonades ökad patientdelaktighet, bättre förståelse för sammanhanget, ökad teamkänsla och bättre framförhållning. Slutsats: Upplevelsen av införande av personcentrerad vård var allmänt positiv och skiljde sig inte mellan de olika yrkesgrupperna. Personal såg värde av ökad patientdelaktighet, bättre framförhållning samt ökad samstämmighet och samhörighetskänsla med ett personcentrerat arbetssätt. / Introduction: A recent published report shows that patient involvement in Sweden is in several ways low compared with other comparable countries. Person-centering is an attitude aimed at increasing patient involvement and which in studies has shown positive health effects. The need for care can be reduced especially for patients with chronic diseases such as heart failure, which is the single most common cause of inpatient care in Sweden. Purpose: The purpose of the improvement work aimed at introducing a person-centered approach and thereby increase the patient's involvement in a cardiac care department. The purpose of the study of the improvement work was to investigate the staff's experience of this. The findings could facilitate further implementation of this method of work. Method: Improvement work was conducted in a project form and implemented according to Nolan's improvement model. The round was replaced with an in-depth enrollment interview, and a written care plan was established. Patients were asked to rate their perceived involvement at time for discharge. The staff's experience was studied with inductive qualitative approach through focus group interviews. Result: According to the surveys, the experience of involvement was high both before and after the introduction of person-centered work methods, but the variation was high. All occupational categories thought the person-centered approach had added value, both for patients and staff. The main emphasis was on increased patient participation, better understanding of the context, increased team spirit and better advancement. Conclusion: The experience of introducing person-centered care was generally positive and did not differ between the different occupational groups. The staff saw value of increased patient involvement, better long term planning and increased coherence and sense of togetherness with a person-centered approach.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar. Detta hälsoproblem påverkar patienters förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter samt utförandet av egenvård för att minska påverkan av symtomen. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Syfte: var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Genom 13 vetenskapliga artiklar presenteras resultatet i tre huvudteman med respektive subteman: Emotionella utmaningar (förändrade känslor), Fysiska begränsningar (dyspné & fatigue), Stöd genom egenvård (resurser). Slutsats: Patienter upplevde att negativa känslor påverkade deras förmåga att utföra egenvård. Socialt stöd från familjen hade både positiv och negativ påverkan. Samtal med olika professioner var värdefullt för patienterna då de fick ökad kunskap om hjärtsvikt för att hantera sin egenvård. Kunskapsbrister hos vårdpersonalen resulterade till att behövlig information inte förmedlades till patienter med hjärtsvikt vilket kunde orsaka egenvårdsbrist. / Background: Heart failure is a global health problem that is constantly increasing. Symptoms of heart failure affects the performance in activities of daily living and the ability to perform self-care. Proper self-care can decrease symptoms, increase self-esteem and well-being. Orem's theory Self-care deficit nursing theory was used as a theoretical framework. Aim: was to describe chronic heart failure patients experiences of daily self-care. Method: The literature review had scientific articles with a qualitative method which was analyzed by Friberg's (2017).   Results: A total of 13 scientific articles were selected for the results and presented in three main categories with respective subcategories: Emotional challenges (changed emotions), Physical limitations (dyspnea & fatigue), Support through self-care (resources). Conclusion: Patients experienced that negative emotions affected their ability to perform self-care. Social support from the family had both a positive and negative impact. Conversations with various professions were valuable for patients as they gained increased knowledge about heart failure to manage their self-care. Inadequacy in healthcare staff resulted in incorrect information being communicated to patients with heart failure and causing inefficient self-care.

Bakgrund: Hjärtsvikt betraktas som en av våra folksjukdomar och är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna. Att leva med hjärtsvikt påverkar personens vardagliga liv negativt både fysiskt och psykiskt. Genom egenvård där personen får god information och patientundervisning kan livskvalitén påverkas i en positiv riktning. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline. Tolv artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat och analyserades genom Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Resultatet baseras på personers upplevelser av egenvård och i litteraturöversikten framkom det att stöd och individuella strategier främjade en god följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt. I resultatet framkom även begränsningar till egenvården som bland annat var brist på stöd och brist på information. Slutsatser: Litteraturöversiktens resultat visar vad som är betydelsefullt för personer med hjärtsvikt när de ska utföra sin egenvård. Även aspekter som hindrar egenvården framkom i resultatet. För sjuksköterskan är det betydelsefullt att förstå personernas upplevelser för att kunna individanpassa vården efter personens behov och önskemål. / Background: Heart failure is one of the most common cardiovascular diseases. To live with heart failure affects the persons daily life negatively both physical and psychological. Through self-care where the person gets good information, their quality of life improves.  Aim: To describe the experiences of self-care in people with heart failure.  Method: A literature review with qualitative method and an inductive design. Articles were found I the databases Cinahl and Medline. Twelve articles were included in the result and were analyzed based on Friberg´s five step model. Result: The result is based on the experiences of self-care, and it emerged that support and individual strategies promoted good compliance for the self-care in heart failure. The limitations to self-care were among others lack of support and lack of information.  Conclusion: The result in this literature review shows what is important for persons with heart failure when they are performing self-care. There are also aspects on what prevent people from performing self-care found in the result. It is important for the nurse to understand the person’s experiences to be able to individually adapt the care after the person’s needs and wishes.

The prevalence of heart failure is increasing. This is affecting the health care system; thus, making it important with change to meet the new demands. Many effective ways of treating heart failure exists, but changes are required in order to implement them. Before changes can be made, it is important to find current problem areas within the existing heart failure health care system. This study aimed to present an image of current problem areas within the heart failure health care system; in order to do so, it was necessary to speak with both care providers and heart failure patients. A total of 26 heart failure patients and 27 care providers working with heart failure patients in Stockholm County participated in the study. The participants answered survey questions concerning the heart failure care. The results from the care providers were consistent; they thought the patients’ heart failure awareness and the patient education they had received were problems within the heart failure care. In addition, they thought it was necessary for the patients to be active in their care and meet with different professions within the health care. Heart failure patients showed to be a diverse group of individuals; they wanted different kind of care and showed differences in how active they wanted to be. The results also showed differences between the care providers and patients’ perception of the heart failure care. The heart failure care needs to be more individualized to meet each heart failure patients’ needs. It is important with more patient education and to actively work with self-care. In addition, it is important that care providers get sufficient heart failure knowledge and to offer the patients the opportunity to meet with different care provider professions. / Utbredningen av hjärtsvikt ökar, vilket påverkar sjukvårdssystemet. För att möta de nya behoven är det nödvändigt med förändringar. Det finns idag många effektiva behandlingsmetoder för hjärtsvikt, men för att dessa behandlingsmetoder ska kunna implementeras behöver sjukvårdssystemet förändras. Innan dessa förändringar kan genomföras är det viktigt att identifiera problem inom hjärtsviktsvården. Målet med denna studie var att identifiera befintliga problemområden inom hjärtsviktsvården. För att kunna göra detta var det nödvändigt att prata med både sjukvårdspersonal och hjärtsviktspatienter. Sammanlagt har 26 patienter och 27 vårdgivare från Stockholms Län delaktigt. Alla delatagare har svarat på enkätfrågor rörande hjärtsviktsvården. Resultaten från vårdgivarna var konsekventa, de ansåg att patienternas kännedom om hjärtsvikt och den hjärtsviktsutbildning de fått var problemområden. Vårdgivarna ansåg vidare att det var viktigt för patienterna att vara delaktiga i sin vård, samt att de skulle få träffa olika typer av vårdgivare. Hjärtsviktspatienterna visade sig vara en blandad grupp, de ville ha olika typ av vård samt vara olika mycket aktiva i egenvård. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan vårdgivarnas och patienternas uppfattning av hjärtsviktsvården. Hjärtsviktsvården behöver bli mer individualiserad för att kunna tillgodose varje patients behov. Det är viktigt att utbilda patienterna samt att aktivt arbeta med egenvård. Det är även viktigt att vårdgivarna får tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt, samt att patienterna erbjuds möjligheten till möten med olika typer av vårdgivare.

The prevalence of heart failure is increasing. This is affecting the health care system; thus, making it important with change to meet the new demands. Many effective ways of treating heart failure exists, but changes are required in order to implement them. Before changes can be made, it is important to find current problem areas within the existing heart failure health care system. This study aimed to present an image of current problem areas within the heart failure health care system; in order to do so, it was necessary to speak with both care providers and heart failure patients. A total of 26 heart failure patients and 27 care providers working with heart failure patients in Stockholm County participated in the study. The participants answered survey questions concerning the heart failure care. The results from the care providers were consistent; they thought the patients’ heart failure awareness and the patient education they had received were problems within the heart failure care. In addition, they thought it was necessary for the patients to be active in their care and meet with different professions within the health care. Heart failure patients showed to be a diverse group of individuals; they wanted different kind of care and showed differences in how active they wanted to be. The results also showed differences between the care providers and patients’ perception of the heart failure care. The heart failure care needs to be more individualized to meet each heart failure patients’ needs. It is important with more patient education and to actively work with self-care. In addition, it is important that care providers get sufficient heart failure knowledge and to offer the patients the opportunity to meet with different care provider professions. / Utbredningen av hjärtsvikt ökar, vilket påverkar sjukvårdssystemet. För att möta de nya behoven är det nödvändigt med förändringar. Det finns idag många effektiva behandlingsmetoder för hjärtsvikt, men för att dessa behandlingsmetoder ska kunna implementeras behöver sjukvårdssystemet förändras. Innan dessa förändringar kan genomföras är det viktigt att identifiera problem inom hjärtsviktsvården. Målet med denna studie var att identifiera befintliga problemområden inom hjärtsviktsvården. För att kunna göra detta var det nödvändigt att prata med både sjukvårdspersonal och hjärtsviktspatienter. Sammanlagt har 26 patienter och 27 vårdgivare från Stockholms Län delaktigt. Alla delatagare har svarat på enkätfrågor rörande hjärtsviktsvården. Resultaten från vårdgivarna var konsekventa, de ansåg att patienternas kännedom om hjärtsvikt och den hjärtsviktsutbildning de fått var problemområden. Vårdgivarna ansåg vidare att det var viktigt för patienterna att vara delaktiga i sin vård, samt att de skulle få träffa olika typer av vårdgivare. Hjärtsviktspatienterna visade sig vara en blandad grupp, de ville ha olika typ av vård samt vara olika mycket aktiva i egenvård. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan vårdgivarnas och patienternas uppfattning av hjärtsviktsvården. Hjärtsviktsvården behöver bli mer individualiserad för att kunna tillgodose varje patients behov. Det är viktigt att utbilda patienterna samt att aktivt arbeta med egenvård. Det är även viktigt att vårdgivarna får tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt, samt att patienterna erbjuds möjligheten till möten med olika typer av vårdgivare.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt beskrivs vara ett globalt hälsoproblem. Symtombilden är kronisk med både fysiska och psykiska symtom. Behandlingen är en kombination av farmakologisk behandling och egenvård. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar gjordes i databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier: olika dimensioner av symtom och deras påverkan på egenvård och möjlighet att utföra egenvård. Symtomen kan upplevas både fysiskt och psykosocialt. Kunskap och motivation var en förutsättning för följsamhet till egenvård. Kunskapen kring egenvård beskrivs vara bristfällig. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskan kan få större förståelse för patienters upplevelse av egenvård samt ett ansvar att förmedla kunskap. En god egenvård leder till förbättrad livskvalité och minskade återinläggningar. / Summary Title: A failing heart - Patients experiences of self-care in heart failure. Background: Heart failure is described as a global health problem. Heart failure is a chronic condition with both physical and mental symptoms. The treatment is a combination of pharmacological treatment and self-care. Aim: Describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was conducted. Searches were made in the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed, which resulted in 12 scientific articles that were analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: In the results of the literature review, two categories were founded: different dimensions of symptoms and their impact on self-care and the possibility of performing self-care. The symptoms can be experienced both physically and psychosocially. Knowledge and motivation were important for adherence to self-care. The knowledge about self-care is described as deficient. Conclusion: The literature review shows that the nurse can gain a greater understanding of patients' experience to self-care and a responsibility to impart knowledge. Good self-care leads to improved quality of life and reduced readmissions.

Allt fler personer drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket på sikt kan leda till kronisk hjärtsvikt. För att förbättra omvårdnadsåtgärder för hjärtsviktspatienter har Socialstyrelsen 2004 givit ut nationella riktlinjer för hjärtsjukvård där vikten av en individuell handlingsplan betonas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor utför omvårdnadsåtgärder avseende fysisk aktivitet, egenvård, nutrition och rökstopp för patienter med hjärtsvikt och om dessa överrensstämmer med gällande riktlinjer samt om hänsyn måste tas till genusskillnader. Metoden är en litteraturstudie i databaserna PubMed och Elin@Malmö vilket resulterade i 14 artiklar som användes för att söka svaret på syftet. Som teoretisk referensram har Antonovskys KASAM modell använts. Resultatet visar att det är viktigt att patienten får rätt information, förstår informationen och kan omsätta den i sin vardag. Det är framförallt viktigt att fokusera på egenvård för att minska behovet av sjukhusinläggningar och att hjärtsviktsmottagningar prioriteras samt att vården ska individanpassas. / More and more people suffer from cardiac and vascular diseases that eventually can result in congestive heart failure. Socialstyrelsen has 2004 issued national guidelines for cardiac care in order to improve caring possibilities for patient with heart failure where an individual action plan is emphasised. The aim with the literature review is to look into in what way caring measures for patients with heart failure are performed with respect to physical activities, self-care, nutrition and smoking and if gender differences need to be considered. The method is a literature review in the databases PubMed and Elin@Malmö that resulted in 14 articles that were used in order to fulfil the aim. Antonovskys KASAM model has been used as the theoretical reference frame. The result shows that it is essential that the patient receives the correct information, understand it and is able to put into practise. It is especially important to focus on self-caring in order to reduce the number of hospital admissions and that heart failure clinics are prioritised together with an individual care.

Alwén, L & Holst, S. (2006) Sova med fiende, en litteraturstudie om hjärtviktspatienter och deras närståendes upplevelser av sömnstörningar, trötthet samt dess påverkan i dagliga livet. Hur kan sjuksköterskor stödja patienter och närstående i denna problematik? Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Att leva med hjärtsvikt innebär en ständig oro för både patienten och de närstående. Information och undervisning om den förändrade livssituationen kan ge möjlighet till upplevd hälsa trots de komplikationer hjärtsvikten medför. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av sömnstörningar och deras trötthet i relation till hjärtsvikt och hur detta påverkade sömnen och tröttheten hos deras närstående. Författarna ville undersöka närståendes funktion i form av stöd till patienterna och sjuksköterskans stödjande roll till patienter och närstående. Arbetet baseras på tio vetenskapliga engelska artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Carnevalis omvårdnadsdiagnostiska modell för dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Resultatet påvisade betydelsen av information och utbildning till patienten och närståendeNyckelord: Carnevali, Hjärtsvikt, Närstående, Patienter, Sjuksköterskans roll, Stöd, Sömn och Trötthet / Alwén, L & Holst, S. (2006) Sleeping with the enemy. A literature review of patients with heart failure and their experiences of sleep disorders and fatigue, as well as the effects these issues have on everyday life for both patients and their spouses. How can nurses provide support for these patients and their loved ones? Degree project, 10 Credit points. Nursing program. Malmo University: Health and Society, Department of Nursing, 2006.Living with heart failure is a constant worry for patients as well as their spouses. Information and education regarding the changes in life situations can possibly provide a patient with a feeling of good health in spite of the complications that the heart failure can cause. The purpose of this literature review was to describe patient’s experiences of sleep disorders and their fatigue in relation to heart failure and how this in turn affected sleep patterns and fatigue of loved ones and family members of the patients. We also wished to observe how and if spouses function as support for these patients but also how and if nurses have a supporting role for the patients and their spouses. This review is based on ten scientific articles. These articles are analyzed based on Carnevali´s care diagnostic model for Daily Life and functional health conditions. The results emphasize the importance of information and education for patients as well as for their spouses.Keywords: Carnevali, Fatigue, Heart Failure, Congestive, Loved ones, Nurse’s Role, Patients, Sleep, Spouses and Support