Syftet med studien var att jämföra skattad hanteringsförmåga och hälsorelateradlivskvalitet hos närstående till personer med kronisk hjärtsvikt och stroke. Ett annat syfte var också att studera om samband fanns mellan hanteringsförmågaoch hälsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats användes. För att mäta hanteringsförmåga ochhälsorelaterad livskvalitet användes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt och stroke (n = 46). Resultatet visade att båda närstående grupperna använde mer optimistisk-, självtillit och konfrontativ stil. Närstående till patienter med stroke skattar sitt psykiska välbefinnande högre än närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt(p=0,024). Det framkom flera låga och moderata negativa statistiska signifikanta samband mellan hälsorelaterad livskvalitet och hanteringsförmåga. De psykiska skalorna (SF-36) hade fler statistiska samband med coping stilar(JCS) än de fysiska skalorna. Konklusionen visade att närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre på den psykiska välbefinnande än närstående till patienter med stroke.  Generellt var att lägre användning av copingstilar hade mer samband med högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. / The aims of the study were to compare handling ability and health-related quality of life in next of kin to patients with chronic heart failure and stroke, as well as study correlations between handling ability and health-related quality of life. Method: A comparative and correlative design with quantitative approach was used. To measure handling ability and health-related quality Jalowiec Coping Scale (JCS) and Short Form-36 (SF-36) were used. The study group was next of kin to patients with chronic heart failure and stroke (n = 46). The results showed that both groups use most optimistic, self- reliant and confrontative coping styles. Next of kin to patients with stroke estimated mental health significantly higher than next of kin to patients with chronic heart failure (p = 0.024). There were several significant negative low-and moderate correlations between health-related quality of life and handling ability. In SF-36, the mental scales were more significantly associated with coping strategies (JCS) than the physical scales. Conclusions: Next of kin to patients with chronic heart failure rated health-related quality of life lower in the scale mental health than next of patients with stroke. Lower use of coping styles were more associated with higher health- related quality of life. / Att leva med långvarig ohälsa- hanteringsförmåga/resurser och upplevd livskvalitet

Introduktion: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög grad av funktionsnedsättning, hospitalisering och dödlighet. Fatigue och andfåddhet är två av de vanligast förekommande och besvärligaste symtomen hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva upplevelser och påverkan av fatigue och/eller andfåddhet på det dagliga livet hos personer med hjärtsvikt. Metod: En induktiv litteraturöversikt genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell med kvalitativ design. Från databaser införskaffades 12 vetenskapliga artiklar från ett flertal kontinenter. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med sex subkategorier. Båda symtomen orsakade hög grad av obehag och ledde till begränsningar i fysisk kapacitet, förlust av självständighet, familjeroller och sociala kontakter, känslor av skuld och att anpassa sig efter den nuvarande livssituationen. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist om hur personer upplever fatigue och andfåddhet. Sjuksköterskor bör tillämpa personcentrerad omvårdnad i mötet med dessa personer. / Introduction: Heart failure is a severe medical condition with high prevalence of disability, hospitalization and death. Fatigue and breathlessness are two of the most commonly experienced and most distressful symptoms among persons with heart failure. Aim: To describe experiences and impact of fatigue and/or breathlessness in daily life among persons with heart failure. Method: An inductive literature review was conducted according to Polit and Beck’s nine step model with qualitative design. From databases 12 scientific articles were acquired from several continents. The articles were analysed according to Friberg’s five step model. Result: In the result two main categories and six sub categories were presented. Both symptoms caused a high degree of discomfort and led to limitations in physical capacity, loss of independence, family roles and social contacts, feelings of guilt and adapting to the current life situation. Summary: There is a lack of knowledge regarding people’s experience of fatigue and breathlessness. Nurses ought to apply person-centered care when meeting these persons.

Bakgrund: Antalet personer med hjärtsvikt beräknas till 23 miljoner i världen och ungefär 250 000 i Sverige. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggningar hos personer över 65 år. I framtiden kommer antalet äldre i samhället öka och det finns tendenser att även antalet yngre med hjärtsvikt ökar. Symtom som följer med hjärtsvikt påverkar den drabbade så det kan bli svårt att få vardagen att fungera. Genom egenvård kan personen lindra symtom, få en enklare vardag och minska sjukhusvården. Med rätt kunskap kan sjuksköterskor främja egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt.   Syfte: Syftet var att beskriva effekter av omvårdnadsåtgärder för att främja egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt där 11 kvantitativa artiklar har analyserats.   Resultat: Olika inriktningar identifierades för hur egenvårdsförmågan kunde främjas: Utbildning med individuell inriktning- hjälpmedel, individuell inriktning- kognitivt beteende och inriktning individuell och anhörig. Alla inriktningar, utom individuell inriktning- kognitivt beteende visade sig leda till förbättrad egenvård.     Slutsats: Genom personcentrerad utbildning kan sjuksköterskan motivera personer med hjärtsvikt och deras anhöriga utifrån de resurser och familjefunktioner som är aktuella hos just den personen. Att kontakten med sjuksköterska är kontinuerlig och att personen lätt kan följa symtom med något slags hjälpmedel ökar följsamheten av egenvård och ger personen empowerment. / Background: In the world 23 million people, of which 250 000 live in Sweden, suffer with heart failure. It is one of the most common causes of hospitalization in the population 65 years and older. In the future the number of elderly people will increase and there are signs of an increasing number of younger people suffering with heart failure as well. The symptoms of heart failure affect the person’s ability to perform the chores of daily living. By performing self-care the person diagnosed with heart failure can alleviate symptoms so the chores of daily living can be performed easier. With the right knowledge can nurses promote self-care in persons diagnosed with heart failure.   Aim: Effects of nursing actions to promote self-care in persons diagnosed with heart failure.   Method: Eleven quantitative studies have been analyzed and presented in a result.   Result: The result is presented in four different categories; Individual education with aid to follow up symptoms, individual education with cognitive behavior programs, education for the person diagnosed with heart failure and his/her relatives. The result was positive in all categories except from the category individual education with cognitive behavior programs.   Conclusion: The nurse can through personcentered care motivate people diagnosed with heart failure to perform self-care. The motivation can be based on resources and family functions that are relevant to that particular person. It strengthens the adherence to self-care and empowers the patient if the contact with the nurse is continuous and if the person diagnosed with heart failure has some kind of aid to follow up symptoms.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett ökande problem i världen. Patienter har svårt att upprätthålla samma nivå av fysisk aktivitet i vardagen som innan sjukdomen, vilket medför en försämrad livskvalitet. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge det stöd patienten är i behov av för att patienten genom egenvård och följsamhet i behandlingen ska kunna uppleva en god hälsa med en hög livskvalitet. Syftet är att beskriva hur fysisk aktivitet påverkar livskvalitén hos vuxna patienter med hjärtsvikt. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt. Resultat: Den fysiska aktiviteten har en positiv inverkan på livskvalitén, där både det fysiska och det psykiska välbefinnandet förbättras. Patienters acceptans för att kroppens förutsättningar förändras i samband med sjukdomen medför att det sätts rimliga krav på sin egen förmåga, vilket ger en möjlighet för patienterna att uppnå mål och förstärka sin livskvalitet. Slutsats: Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på livskvalitén. Sjuksköterskan bör därför informera patienten om vikten av följsamhet med fysisk aktivitet som en del av rehabiliteringen. / Background: Heart failure is an increasing problem worldwide. Patients are experiencing difficulties of maintaining the same level of physical activity in their daily life as before being diagnosed. This results in a decreasing quality of life. Nurses are required to give the support needed to the patients so that they, through self- care and adherence in their treatment and rehabilitation, are able to experience a high level of health and quality of life. Aim: The aim is to describe how physical activity influence the quality of life among adult patients with heart failure. Method: The method used in this essay is a literature review. Results: Physical activity has a positive effect on patient’s quality of life, where both the physical and the mental health is shown to improve. Patient’s acceptance of the body’s changed conditions follows an increasing quality of life because patients then have reasonable demands and expectations on themselves and their ability. Conclusion: Physical activity has a positive effect on patient’s quality of life. Nurses should provide information to the patients about the importance of adherence to the physical activity as a part of their rehabilitation.

Bakgrund : Hjärtsvikt anses idag vara en folksjukdom som årligen kostar många människor livet. Ungefär 50 procent av de drabbade beräknas avlida inom fem år efter insjuknandet. Att leva med hjärtsvikt medför inte enbart flera besvärande fysiska symtom för den drabbade utan innebär även omfattande livsstilsförändringar. Syfte : Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Metod : Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt där 16 artiklar analyserats. Resultat : Nedsatt psykiskt mående påvisades ha större inverkan på livskvaliteten än nedsatt fysisk funktion. En tydlig korrelation mellan psykiskt mående och livskvalitet återfanns samt det faktum att livskvalitet och god hälsa vägde tyngre än lång livstid. Att ha en nära relation till familj och anhöriga vägde också tungt då det uppfattades betryggande. Informationens betydelse visade sig dock ha mindre inverkan än väntat. Konklusion : Hjärtsvikt leder till såväl nedsatt fysisk som psykisk funktion och inkräktar även på personernas sociala välbefinnande, vilket innebär att sjukdomen även i stor grad påverkar deras livskvalitet. Litteraturöversikten visar att tidig adressering av nedsatt psykiskt mående är av stor vikt för att kunna öka personers välmående och livskvalitet. / Background : Heart failure is viewed as a public health issue which costs many people their life every year. Of those who are affected, approximately a 50 percent mortality is estimated. Living with heart failure imply suffering from inconvenient physical symptoms, but also having to extensively adapt ones lifestyle. Aim : To examine different factors that affects the perception of quality of life in people with heart failure. Method : A literature review has been done where 16 scientific articles were included. Results : Reduced mental health showed a greater influence on the percepted quality of life than reduced physical ability. An explicit correlation between mental health and quality of life was found, as well as the fact that quality of life being more important than a long lifetime. Having a close relationship with family and relatives was of great importance to feel comfort. However, the meaning of receiving information was shown to have less influence than expected. Conclusion : Heart failure leads to reduced physical-, as well as mental function and intrudes on the persons social wellbeing, which therefore also comes to affect their quality of life. This review presents the importance of an early addressing of persons with reduced mental health to enhance their well-being and quality of life.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig folksjukdom som idag ökar i prevalens, det är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusvård, sjuklighet och dödlighet bland äldre. Sjukdomen går idag inte att bota utan kräver istället vård i form av lindring. Den kan påverka patienten på flera olika plan och innebära ett lidande. För att ge rätt stöd till rätt patient behöver dennes individuella behov och förmåga identifieras när det kommer till att handskas med påfrestningar i sårbara situationer. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes och utgick från fjorton studier som beskrev upplevelsen ur ett patientperspektiv. Data samlades in med hjälp av databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycInfo och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod.Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman, begränsat liv i vardagen, att förlika sig med det nya livet och, behov av hjälp och stöd. Vidare sex subteman, att påverkas av andfåddhet och trötthet, emotionella och mentala reaktioner, acceptans och förändrad självbild, att behöva anpassa sig med nya strategier, stöd från nära relationer och bristande stöd från hälso- och sjukvård. Slutsats: Att söka förståelse kring upplevelsen av att leva med hjärtsvikt kan bidra till ökad kunskap kring hur patientens behov i praktiken kan tillgodoses. Särskilt då sjuksköterskan ansvarar för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och lindra lidande med ett holistiskt perspektiv. Sjuksköterskan kan stötta patienten genom att stärka ochstödja den individuella känslan av sammanhang. / Background: Heart failure is a common public health problem which increases in prevalence. It is a leading cause to hospitalizations, morbidity and mortality among the elderly. Since there is no cure availablethe disease requires a health care that focuses on alleviating. The patient can get affected in various ways and it can cause a suffering. To make sure proper support goes to the right patient, there is a need of identifying the individual needs and abilities when it comes to dealing with stressful events. Aim: To describe patients’ experience of living with heart failure Method: A literature review with a qualitative design was conducted including fourteen studies that focuses on the experience from a perspective of patients. Data was collected through the databasesCINAHL, MEDLINE and PsycInfo and applied analyses method was carried out through the method of Friberg. Result: The result revealed three main themes, living restricted in daily life, to reconcile with the new life, in need of help and support. Furthermore, six subthemes emerged, to be affected by shortness of breath and fatigue, emotional and mental reactions, acceptance and an altered self-image, having to adapt with new strategies, support by close relationships, and lack of support from health-care. Conclusion: Through an understanding of the experience of living with heart failure an increased knowledge can be gained about how the needs of the patients practically can be met. Especially since nurses has a responsibilityto promote health, prevent illness, restore health and alleviate suffering through a holistic perspective. Nurses can provide help and support for the patientby supporting the induvial sense of coherence.

Bakgrund  Hjärtsvikt är för närvarande ett av de största folkhälsoproblemen i många länder. Enligt WHO lider 17,9 miljoner människor av någon form av hjärtsjukdom, vilket är den vanligaste dödsorsaken globalt och antalet dödsfall på grund av hjärtsjukdomar ökar gradvis. I Sverige förekommer hjärtsvikt hos cirka 2% av den svenska befolkningen och 10% av dessa personer är över 80 år. Diagnosen hjärtsvikt kräver att patienten utför egenvård. För att sjuksköterskan ska kunna stödja och motivera patienten till att utföra egenvård behöver sjuksköterskan kunskap om hur patienten upplever situationen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där kvalitativa vetenskapliga artiklar har granskats. För resultatet användes 10 vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg.                        Resultat: Under analysen identifierades två teman och fyra subteman som beskriver hur patienter med hjärtsvikt upplever sin egenvård. Temana var En utmanande uppgift med subtemana Väcker känslor och Att hantera symtom samt temat Behov av stöd med subtemana Egenvårdsstödjande verktyg samt Information och utbildning.  Slutsats: Sjuksköterskan har ett stort inflytande i patienters egenvård, därför är kunskap och samarbete med patienterna oerhört viktig. Denna litteraturöversikt kan vara ett stöd för sjuksköterskan i mötet med patienter som har hjärtsvikt eftersom hjärtsvikt kräver att patienterna deltar i sin egenvård. Det ger också en ökad insikt om vad sjuksköterskan kan bidra med genom sin kunskap för att patienten ska vara motiverad till att utföra sin egenvård. Eftersom alla patienter har egna och individuella behov samt kapacitet bör egenvården vara anpassad efter individen. / Background: Heart failure is currently one of the biggest public health problems in many countries. According to the WHO, 17.9 million people suffer from some form of heart disease, which is the most common cause of death globally and the number of deaths due to heart disease is gradually increasing. In Sweden, heart failure occurs in about 2% of the Swedish population and 10% of these people are over 80 years old. The diagnosis of heart failure requires the patient to perform self-care. In order for the nurse to be able to support and motivate the patient to perform self-care, the nurse needs knowledge of how the patient experiences the situation.   Aim: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in heart failure.   Method: A literature review was conducted where qualitative scientific articles have been reviewed. For the result, 10 scientific articles were used that were analyzed according to Friberg's description of qualitative analysis in five steps.  Results: During the analysis, two themes and four subthemes were identified that describe how patients with heart failure experience their self-care. The themes were A challenging task with the sub-themes Awaken emotions and To manage symptoms as well as the theme Need for support with the sub-themes Self-care support tools and Information and education.  Conclusion: The nurse has a great influence in patients' self-care, therefore knowledge and cooperation with patients is extremely important. This literature review can be a support for the nurse when meeting patients who have heart failure because heart failure requires patients to participate in their own care. It also provides an increased insight into what the nurse can contribute through her knowledge so that the patient is motivated to perform their own care. Since all patients have their own and individual needs and capacity, self-care should be adapted to the individual.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som i livets slut ger många svåra symtom. Den sjukes livskvalitet påverkas avsevärt och många vårdas i ordinärt eller särskilt boende den sista tiden i livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar och ska arbeta personcentrerat, ge symtomlindring och främja god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med hjärtsvikt i livets slut som bor i särskilt boende och ordinärt boende med stöd av hemsjukvård. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Caldwells ramverk och analyserades med tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de behövde mer kunskap om hjärtsviktsbehandling, symtomlindring och palliativt förhållningssätt. De efterfrågade bättre kommunikation och kontinuitet och upplevde att tvärprofessionellt arbete främjade planering och god vård. Vårdmiljön påverkade sjuksköterskornas förutsättning att arbeta personcentrerat.   Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt möjliggörs av en god vårdrelation. Vårdmiljön är beroende av kommunikation, samarbete och kontinuitet. Det finns ett behov av ökade kunskaper kring hjärtsvikt och palliativ vård hos sjuksköterskor och deras förutsättningar är avgörande för god symtomlindring och patientens livskvalitet. / Background: Heart failure is a complex disease with many severe symptoms. The patient's quality of life is significantly affected and end of life care is often provided in nursing homes or in the patient's own home. The nurse has a great responsibility and is expected to work with a person centered approach, provide symptom relief and promote good quality of life. Aim: The purpose of this review was to describe nurses’ experiences of caring for people with heart failure at the end of life in nursing homes and home health nursing. Method: Literature review with an inductive approach based on 11 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The quality of the articles were reviewed with Caldwell's framework and analyzed with thematic analysis. Results: There is a need for more knowledge about heart failure treatment, symptom relief and palliative care. The nurses' expressed a need for better communication and continuity and felt that interprofessional work promoted planning and good care. The care environment affected the nurses' ability to work with person centered care. Conclusion: Person centered care is made possible by a good relationship between the nurse and patient. A caring environment is dependent on communication, cooperation and continuity. There is a need for increased knowledge about heart failure and palliative care among nurses and their work environment play a crucial part in managing the patients symptoms and enabling quality of life.

Bakgrund: Sverige har en av de största andelarna äldre i världen. Fler lever längre med kroniska sjukdomar, vilket ger en ökad efterfrågan på vård. Andelen personer med hjärtsvikt ökar. Digital teknik kan bli en viktig länk mellan patient, anhörig samt hälso- och sjukvården. Ökad användning av digital teknik i hälso- och sjukvården kan underlätta för patienter med kronisk sjukdom och leda till en bättre livskvalitet. Självmonitorering i hemmet ger en snabb indikation på försämring, leder till färre akutbesök och inläggningar samt minskade vårdkostnader. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av självmonitorering i hemmet utifrån den äldre patienten med hjärtsvikt och anhörigas perspektiv. Metod: För att besvara studiens syfte och problemområde valdes en kvalitativ studie med induktiv design. Material inhämtades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom kvalitativ analys enligt Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: I studien deltog sju äldre med hjärtsvikt och sex anhöriga. Deltagarna självmonitorerade i hemmet med hjälp av en mobil plattenhet. Analysen resulterade i tre kategorier. Aspekter av trygghet och otrygghet i samband med självmonitorering, självmonitorering ett stöd till egenvård samt självmonitorering ett stöd till att bli en partner i vården men också ett ansvar. Slutsats: Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med en ökande äldre befolkning där fler lever längre med kroniska sjukdomar. Patienten behöver bli mer delaktig samt behöver ta ett större ansvar för den egna vården. Studiens resultat pekar på att äldre patienter med hjärtsvikt och deras anhöriga genom självmonitorering i hemmet upplever trygghet, beskrivs få en ökad kunskap om sin sjukdom och behandling samt tar ett större ansvar för sin hälsa genom att utföra avancerad egenvård i hemmet. / Background: Sweden has one of the highest proportions of older people in the world. More people live longer with chronic diseases, which increases the demand for care. The proportion of people with heart failure is increasing. Digital technology can become an important link between patient, relative and healthcare. Increased use of digital technology in healthcare can help patients with chronic illness and lead to a better quality of life. Self-monitoring in the home provides a quick indication of deterioration and leads to less emergency visits and admissions as well as reduced healthcare costs. Aim: The aim was to describe the experience of self-monitoring in the home based on the elderly patient with heart failure and the relative's perspective. Method: A qualitative study with inductive design was chosen to answer the study's purpose and problem area. Data was obtained through semi-structured interviews, and analysed using qualitative analysis according to Malterud's systematic text condensation. Results: Seven elderly patients with heart failure and six relatives participated in the study.  Participants self-monitored in the home using a mobile device. The analysis resulted in three categories. Aspects of security and insecurity related to self-monitoring, self-monitoring provides support for self-care and self-monitoring a support to become a partner in care but also a responsibility. Conclusion: Health care is facing major challenges with an increasing ageing population where more people live longer with chronic diseases. The patient needs to become more involved and need to take greater responsibility for their own care. The results of the study indicate that elderly patients with heart failure and their relatives through self-monitoring in the home experience security, are described to gain an increased knowledge of their disease and treatment and take greater responsibility for their health by performing advanced self-care at home.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 180 000–350 000 personer med hjärtsvikt. Hjärtsvikt i NYHA klass III och IV innebär att sjukdomen inte längre går att behandla utan att vårdandet istället övergår till symtom lindrande vård och i senare skede till palliativ vård. Förväntad livstid är begränsad till ett år i den senare delen av hjärtsvikt. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i ett palliativt skede. Metod: Litteraturbaserad metod med grund i analys av kvalitativ forskning för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Datamaterialet baseras på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde tre teman; Kroppen sviker, nära relationer, ovisshet om framtiden med sex underteman. Konklusion: För att bidra till en god vård i livets slut bör vården utgå från patientens livsvärld, där behov och önskningar beaktas. Sjuksköterskan ska stödja till en trygg och säker vård genom att låta patient och anhöriga delta. / Background: In Sweden, approximately 180,000–350,000 people live with heart failure. Heart failure in NYHA class III and IV means that the disease can no longer be treated, and the patient will be treated with palliative care. Life expectancy is limited to one year in the later part of heart failure. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure in a palliative stage. Method: Literature based study, based on 13 qualitative scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in the palliative care phase. The nurse played a significant role in the experience of safe care. Social relationships were perceived as a support in everyday life and care. The future was uncertain, some were waiting for death and others felt hope for the future. Conclusion: In order to contribute to good care at the end of life, the care should be based on the patient's world of life, where needs and wishes are included. The nurse must support the patient by allowing the patient and relatives to participate