Research has shown that antisocial behaviour already develops in early infancy. Insufficiency in attachment has proven to be a prominent factor in those cases a child develops antisocial behaviour. Therefore the purpose of the study is to research how antisocial behaviour in children expresses itself and how professionals approach the complex of problems. The result of this study has shown that work to establish safe relations and trust are accentuated to be one of the most significant components in the treatment of these children and therefore it is essential to as soon as possible detect the complex of problems to be able to prevent that such a development of the behaviour occur. To, in time, take action by adequate interventions has shown to be effective when preventing the problem to accumulate. Also as a professional constantly be observant of which methods and interventions that works and presents good effects, and furthermore to promote an evolvement and betterment of said methods. The conclusion of the study shows that prevention doesn’t have to be a concept connected to the age of a person, but rather a concept connected to the age of a problem. A preventive intervention can therefore happen in the early age of an upcoming problem. To be able to treat and handle antisocial behaviour the study has shown that the most fundamental factor is safe and trustworthy relations and individually adapted interventions. The authors have chosen to use a qualitative interview study with an inductive reasoning. Thereafter a qualitative content analysis has been carried out. This method resulted in the empirics being well anchored in reality. Keywords: Antisocial behavior in children, attachment, prevention, individual interventions

Övervikt och fetma hos barn och unga är idag ett stort internationellt folkhälso- samt vårdvetenskapligt problem. Detta ämne har valts att belysas på grund av att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, att titta närmare på hur det hälsopreventiva arbetet bedrivs till våra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hälsosamma levnadsvanor, då vi idag vet att livsstilen grundläggs tidigt i livet. Vi väljer att fokusera på skolsköterskans perspektiv, då hon har utbildning inom hälsofrämjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, där barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete med barn och unga är att hela familjen berörs och stor vikt läggs vid att detta arbete påbörjas tidigt. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja och främja välbefinnande hos barn och unga med övervikt. För att få ta del av skolsköterskornas upplevelser och erfarenheter användes en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades och en öppen inledningsfråga användes. Alla intervjuer analyserades sedan med en reflekterande livsvärldsansats. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos skolsköterskorna angående problematiken med överviktiga barn och unga. Skolsköterskorna behöver fortbildning om hälsofrämjande arbete samt hur barn och unga motiveras till en bättre hälsa. Skolsköterskorna i studien upplever att det är viktigt att främja en god relation med hela familjen för att kunna motivera och bidra till en livsstilsförändring. I studiens resultat framkommer att det finns en osäkerhet inför att diskutera övervikt och livsstilsförändringar, som beror på att ämnet upplevs känsligt och ibland integritetskränkande, då det berör en hel familj och dess livssituation. Skolsköterskorna i studien anger också bristande kunskap i samtalsmetodik, samt tidsbrist som hinder vid hälsofrämjande arbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela dess familj. De friska syskonens vardagsliv och familjerelationer riskerar att ändras drastiskt. Syfte: Syftet var att beskriva hur ett barns cancerdiagnos påverkar relationen mellan det friska och det sjuka syskonet, samt mellan det friska syskonet och föräldrarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på totalt nio artiklar. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: Närvaro och frånvaro påverkar relationen mellan syskonen, Nedprioritera sin betydelse i relationen och förlust av identitet, Kommunikation mellan syskonen, Konflikter mellan syskonen, Mindre uppmärksamhet och mindre tid tillsammans med föräldrar, Närmare relationer med föräldrarna och Prata om sjukdom och behandling med friska syskon, samt fyra subkategorier. De friska syskonens familjerelationer påverkades ofta negativt under behandlingsperioden. Syskonen nedprioriterade sina egna behov för att inte öka sina familjemedlemmars stress. De friska syskonen blev mer beskyddande mot sitt sjuka syskon och antog ibland en föräldraroll. En öppen kommunikation om sjukdomen var uppskattad, samtidigt som det var vanligt att syskonen fick bristande information. Vissa syskon upplevde att cancerupplevelsen bidrog till närmare familjerelationer. Slutsats: Familjerelationerna påverkades ofta negativt för syskon till barn med cancer. Bidragande faktorer var minskad uppmärksamhet från föräldrarna och mindre tid tillsammans med föräldrarna och det sjuka syskonet. Ibland stärktes dock syskonens familjerelationer. Det är viktigt att sjuksköterskor tillämpar familjecentrerad omvårdnad och inkluderar friska syskon. / Background: When a child is diagnosed with cancer, the whole family is affected. The everyday life and family relations of the healthy siblings may change drastically. Aim: The aim was to describe the impact of a child’s cancer diagnosis regarding the relationship between the healthy sibling and the ill sibling as well as the healthy sibling and the parents. Method: A descriptive literature review. Nine articles were included. Data were analysed with content analysis. Results: Seven categories emerged from the analysis: Presence and absence affect the relationship between siblings, Down-prioritizing one’s own importance in the relationship and a loss of identity, Communication between siblings, Conflicts between siblings, Less attention and less time with parents, Closer relationship with parents and Talking about illness and treatment with the healthy sibling, and four subcategories were identified. The healthy sibling’s family relations were often negatively affected during the treatment. Siblings down prioritized their own needs to avoid stressing their family members. Siblings were more protective of their ill sibling and sometimes assumed a parent-like role. Siblings appreciated open communication about the illness, but often received inadequate information. Some siblings thought that the cancer experience had contributed to closer family relations. Conclusion: The cancer experience often had a negative impact on family relations. Contributing factors were less attention from parents and less time spent with parents and the ill sibling. Sometimes the cancer experience strengthened the family relations. It is important for nurses to practice family centered care and to include the healthy sibling.

Studiens syftar till att undersöka hur sex SFI-lärare upptäcker och fortsätter undervisningen där det finns misstanke om läs- och skrivsvårigheter. Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor och praktik som finns för att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos andraspråksinlärare samt hur eventuellt stöd är utformat till dessa elever. Undersökningen har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer vilket lämpar sig väl vid undersökning av människors personliga erfarenheter och åsikter. Resultatet som har framkommit i studien visar på lärarnas avsaknad av formell kompetens vid identifiering av läs- och skrivsvårigheter och slutsatsen utifrån denna studie visar på behov av utbildning för att på ett säkert sätt identifiera läs- och skrivsvårigheter hos andraspråksinlärare.

<p><strong>Syfte/problemställningar: </strong>Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet <em>Elle Decoration,</em> från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Teori: </strong>Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning. Personvalet för hemma hos-reportaget påverkar uppfattningen av reportaget genom att det endast blir en form av elit som porträtteras. Detta i sin tur bidrar till att upprätthålla magasinets profilering som ett exklusivt heminredningsmagasin. Någon tydlig skiljelinje mellan vad som anses vara privat eller offentligt syns inte mellan de olika ländernas utgåvor. Det går genom framställningen av alla de utvalda hemma hos-reportagen att via text och bild se hur globaliseringen verkar på mikronivå. Framställningen av hemmet har kommit att bli en plats för representation, mer än en privat sfär.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.</p>

<p>Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning.</p>

<p>Studies indicate that between 6-9% of all children has some type of voice problems. Voice problems in children may have different etiology and can affect all ages. In Sweden, there is a lack of a standardized questionnaire addressed to children with voice problems and their legal guardians. The purpose of this study was to translate and validate the Pediatric Voice Handicap Index (pVHI) in Swedish children aged 6 to 10 years. The study was carried out through an internet-based assessment form for children referred to speech and language pathologist/ phoniatrican due to voice disorders in Sweden and a matched control group of children without voice problems. The experimental group consisted of 13 children with voice problems and the control group of 29 children. The questionnaire was filled out by the guardian in cooperation with the child. It contained 23 claims separated into three domains: functional, physical and emotional. The results of each child’s assessment were the total pVHI, with a maximum of 92 points. A comparison between results presented in the original pVHI showed great similarities regarding mean values within the three domains the total pVHI and the experimental group’s estimation of over- all voice problems on a VAS- scale. The internal validity of the translation was high with a Cronbach´s alpha at .95- .96 within the different domains. Significant differences were found between the experimental group and the control group in each domain. There was also a significant difference between the experimental group and the control group regarding total pVHI. The results indicate that the translation of pVHI is easy to fill out and close to the original. Also, it discriminates between children with and without voice disorders indicating good sensitivity and specificity, which is central in a broader use.</p> / <p>Studier visar att mellan 6- 9 % av alla barn har någon form av röstproblem. Röstproblem hos barn kan ha olika etiologi och kan drabba alla åldrar. I Sverige har ett standardiserat skattningsformulär riktat till barn med röstproblem och dess målsmän saknats. Syftet med föreliggande studie var att översätta och validera pediatric Voice Handicap Index (pVHI) för svenska barn mellan 6 till 10 år. Studien utfördes genom ett internetbaserat skattningsformulär till barn med målsmän som sökt hjälp för röstbesvär hos logoped/foniater i Sverige samt en matchad kontrollgrupp utan uttalade röstproblem. Experimentgruppen bestod av 13 barn med röstproblem och kontrollgruppen av 29 barn. Skattningsformuläret fylldes i av målsmän i samråd med barnet. Det innehöll 23 påståenden fördelade inom tre domäner; funktionell, kroppslig och emotionell. Sammantagna resultatet av varje barns skattning utgjorde ett total pVHI där 92 var maxpoäng. Vid jämförelser mellan resultaten i den ursprungliga pVHI och föreliggande studie återfanns stora likheter på medelvärden inom de tre domänerna, för total pVHI och för experimentgruppens skattning av omfattning av deras röstproblem på en VAS-skala. Den interna validiteten av den översatta svenska versionen var hög med ett Cronbach's alfa på .95 till .96 inom de olika domänerna. Signifikant skillnad återfanns mellan experimentgrupp och kontrollgrupp inom varje domän. Det var även signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens total- pVHI. Resultaten i föreliggande studie tyder på att översättningen av pVHI var nära den ursprungliga versionen. Dessutom diskriminerar översättningen mellan barn med och utan röstproblem vilket indikerar på god sensitivitet och specificitet, något som är centralt för en bredare användning.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete är att förklara vad avslappning är och hur det kan användas i undervisningen.Jag har inriktat mig på följande problemformuleringar: Hur arbetar lärare med avslappning i skolan med barn? Hur reagerar barn på avslappningsträningen? Vilka problem kan uppstå kring avslappningsträningen? För att få svar på mina problemformuleringar har jag läst litteratur om avslappning och intervjuat två personer som arbetar med avslappning och barn. </p><p>Resultatet är en sammanfattning av de intervjuer jag genomfört. Lärarna arbetar mycket till musik. Barnen går in i en annan värld och skapar bilder, spänner och slappnar av musklerna och tänker positiva saker om sig själv. De reaktioner barnen visar är både positiva och negativa. De flesta tycker om att slappna av. Barnen blir lugnare, mer koncentrerade och arbetar bättre efteråt. Problem som förekommer är barn som stör varandra, ljud som hörs utanför avslappningslokalen, personer som kommer in i avslappningslokalen, lokal som är för liten och för stora grupper. </p><p>Diskussionen har utmynnat i en jämförelse mellan litteraturgenomgången och resultatet. En presentation av likheter och olikheter hos de två personer jag intervjuat. Diskussionen är också ett avsnitt där jag ventilerar och diskuterar mina åsikter och funderingar angående litteraturgenomgången och resultatet. Jag behandlar en problemformulering i taget och har med jämförelser mellan litteraturgenomgången, resultatet och mina åsikter. Därefter har jag en avslutande kommentar till arbetet</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda på vilket pedagogiskt synsätt som tycks råda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssätt används semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god föräldrasamverkan är viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhållningssätt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrån ett relationellt perspektiv då de ansåg det viktigt att skapa långsiktiga lösningar för eleven och utgå från relationen mellan hem- och skolmiljö. De två grundskolepedagogerna undervisade istället utifrån ett kategoriskt perspektiv då de ansåg att deras brist på tid och kompetens inom det specialpedagogiska området istället medförde kortsiktiga lösningar för eleven. Dock var alla respondenter överens om att specialpedagogisk inkludering i undervisningssituationen är positivt både för eleven och för dess omgivning. Samtliga av informanterna använder sig också av olika samtalstekniker och värderingsövningar för att skapa ett lugnt klassrumsklimat. Informanterna och tidigare forskning delar en samstämd bild om att orsakerna till ett utagerande beteende kan vara många och svårbestämda, dock framkommer det att hemmiljön många gånger är en dominerande riskfaktor för uppkomsten av beteendeproblem. Definitionen av vad utagerande beteende innebär är också relativt samstämd medan emellertid forskningen visar ett betydligt bredare spektrum av uttrycket utagerande beteende. Kort kan definitionen beskrivas som ”stökigt” beteende med samarbets- och anpassningssvårigheter. Merparten av pedagogerna anser att undervisningen måste individualiseras och göras till ”en skola för alla”, men både de intervjuade pedagogerna och forskningen är relativt eniga om att praktiken ofta inte överensstämmer med teorin.</p>