<p>Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.</p><p>Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.</p><p>Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.</p><p>Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper.</p><p>Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.</p>

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.

Sammanfattning Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering. Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering. Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära. Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder. Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper. Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.

The purpose of this causal-comparative study was to determine if a relationship exists between implementing Gardner's theory of multiple intelligences and fifth graders' attitudes toward school. The focus population consisted of fifth grade students within a 300-mile radius of Kingsport, Tennessee. Surveys were administered to students at 15 elementary schools. Data were collected from five schools identified as implementing multiple intelligences theory, five schools identified as partially implementing multiple intelligences theory, and five schools identified as not implementing multiple intelligences theory in educational planning. Data collected primarily focused on students' attitudes toward school; however, information concerning gender was also solicited. The study employed quantitative data, and descriptive analysis was performed. Findings indicated that there was no significant difference in students' attitudes toward school among fifth graders attending schools implementing multiple intelligences theory, fifth graders attending schools partially implementing multiple intelligences theory, and fifth graders attending schools not implementing multiple intelligences theory. There were no gender related differences found. All 15 schools participating in the study could be characterized as institutions having good academic records, community support, and a dedicated faculty. The major conclusion was that these factors and others identified in the review of literature could affect students' attitudes toward school and possibly contribute to the closeness of the means among the three implementation groups.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 – 12 år. Empirin har ställts mot tidigare forskning som handlar om skolgården och skolträdgården som ett pedagogiskt redskap, utomhuspedagogik, hälsoaspekten samt John Deweys teori om aktivitetspedagogik och Howard Gardners teori om människans multipla intelligenser. Slutsatserna utav detta examensarbete är att skolträdgården bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö i grundskolans tidigare år men att det inte är problemfritt att arbeta med detta arbetssätt. Majoriteten av eleverna är positiva till arbetet med skolträdgården men fler vill vara med och bestämma.

Elementary teachers in a school district in a western state expressed concerns about the reading achievement of students with disabilities (SWDs). SWDs were not developing decoding, comprehension, and fluency skills to become proficient readers. Without mastering these skills, SWDs will experience diminished academic attainment in their school career. To address this problem, teachers in elementary learning centers (LCs) within the district implemented Reader's Theater (RT), an evidenced-based reading approach that incorporates repeated readings using drama-based activities. The purpose of this qualitative bounded case study was to explore elementary LC teachers' use and implementation of RT to improve reading performance with SWDs. Gardner's theory of multiple intelligences served as the conceptual framework for this study. A purposeful sample of 2 LC teachers who implemented RT with SWDs volunteered to participate in semistructured interviews. Qualitative data were analyzed thematically using open coding. The 2 LC teachers noted that RT was useful to increase SWDs' willingness to read, reading fluency, and student investment by integrating repeated reading opportunities in drama-based activities. Based on the research findings, a 3-day RT professional development workshop was developed to assist elementary LC teachers in the district to teach early reading skills to SWDs. This endeavor may contribute to positive social change by providing LC teachers with knowledge about RT that is useful in improving SWDs' fluency, decoding, and comprehension skills and, ultimately, enhancing their reading achievement.

Theatre is the passport to the creation of a balanced educational system in the United States (US), while standardized testing is the downfall of the ideology behind ‘No Child Left Behind’ (NCLB). As an educator, I was greatly influenced by Howard Gardner, theorist of Multiple Intelligences and Neil Fleming theorist of learning modalities. This work has carried over into my work in theatre as a director. Theatre does not have to didactically serve formal education, which emphasizes mathematics and reading/writing, nor does it have to be merely a spectacle. Theatre can be experimental, artistic, cathartic, foster social and intrapersonal skills and increase intelligences in all areas for children and adults. The adaptation of the children’s book The End by David LaRochelle into a play for children demonstrates the potential that lies within the art of theatre to be more than just entertainment. Furthermore, my work on the adaptation of The End was greatly influenced by my research and participation in the production of Pinocchio with Ohio Valley Summer Theatre in the fall of 2008. From this production, I gained considerable knowledge on the topic of Commedia Del’ Arte which impacted my work on my own production The End.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt dramatillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med ielevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyrafrågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sinundervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad harutbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanternaatt eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består avsex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid MalmöHögskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialetbearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternassvar. Dessa är: Dramapedagogiska verktyg, Syfte med pedagogiskt drama iundervisningen, Lärarrollen i pedagogiskt drama, Påverkan på och respons fråneleverna.Resultatet analyserades med hjälp av den amerikanske filosofen, psykologen ochpedagogen John Deweys teorier. Han menar att kunskap bör läras ut genom praktiskhandling och han skapade begreppet ”learning by doing”, en metod som innebär att elevernalär genom teori, praktik, reflektion och handling. Vi funnit att informanternas dramapedagogiska förhållningssätt kan gynna eleversinhämtade av kunskap på så sätt att undervisningen utgår från praktiska handlingar ochfysiska aktiviteter. Dessutom bidrar deras undervisning till att utveckla socialt samspeloch skapa trygga grupper, vilket är ytterligare förutsättning för ett bra inlärningsklimat.Vi har även funnit att utbildningens påverkan på respondenternas lärarroll, är att de harblivit tryggare i sin ledarroll. Det lustfyllda lärandet genomsyrar också informanternasundervisning, och undervisning som utgår från lek och glädje har positiv inverkan påinlärningen. Vi kan därmed säga att vi har funnit fyra övergripande kategorier sominformanterna menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, som i sin turkan bidra till elevernas kunskapsinhämtning. Dessa är: Varierad undervisning medkroppen som metod, Tryggare grupper, Stärkt självbild – viktig grund för lärarrollen ochEtt lustfyllt lärande