Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet är att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att få förståelse för hur tidigare suzukielever ser på sin tid som suzukielev.   Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela när de kom upp i tonåren. Det är deras berättelser som är studiens empiri.   Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem. Framför allt lyfter de fram gemenskapen som de upplevde som suzukielever. Läger, kompisar och grupplektioner är roliga minnen som de bär med sig och som de anser har påverkat dem positivt. De positiva omdömena av undervisningen dominerar. I studien framkommer dock några områden som lärare och föräldrar behöver reflektera över. Det berör notinlärning, överdrivet föräldraengagemang och konkurrens. / This essay is about the Suzuki method. The purpose of this work is to describe the method and its strengths and weaknesses and to gain an understanding of how former Suzuki students view their studies in the Suzuki method.   The theoretical background consists of Lev Vygotsky and Howard Gardner’s theories. In addition to literature studies, I conducted interviews with six young adults who were Suzuki students and who chose to quit playing when becoming teenagers. It is their stories that are the study’s empirical evidence.   The results indicate that the Suzuki studies were very positive for them. Above all, they refer to the sense of community they felt as Suzuki students. Camp, friends and group lessons are fun memories that they share and which have been a positive influence. The positive reviews of teaching predominate. However, the study shows certain areas that teachers and parents need to reflect on. It affects note learning, excessive parental involvement and competition

In the last years the Theory of the Multiple Intelligences developed by Howard Gardner has had a tremendous impact in elementary and secondary classrooms in the United States. Gardner(1983) defines intelligence as the ability to solve a problem or fashion a product that is valued in one or more cultural settings. His definition expands our understanding of "intelligence" beyond the familiar linguistic and Logical-mathematical intelligences, to include the spatial, musical,bodily-kinesthetic, naturalist. interpersonal, and intrapersonal intelligences. This new wayof conceptualizing human intelligence has profound implications for educators whose task needs to include the identification and nourishment of the different talents brought by al students. / En los últimos años la Teoría de las Inteligencias Múltiples formulada por Howard Gardner ha tenido un impacto tremendo en los salones de clase de escuelas primarias y secundarias en los Estados Unidos de Norteamérica. Gardner (1983) define inteligencia como una habilidad para resolver un problema o manufacturar un producto valorado por lo menos en un contexto cultural. Esta definición extiende nuestra comprensión de inteligencia más allá de las reconocidas inteligencias lingüística y lógico-matemática, para incluir otras inteligencias como es el caso de la espacial, musical, física-cinestética, naturalista, interpersonal, e intrapersonal. Esta nuevamanera de conceptualizar la inteligencia humana tiene profundas implicaciones para los educadores cuya labor deberá involucrar la identificación y nutrición de los diferentes talentos que traen consigo todos los estudiantes.

<p>Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser – förmågor – men att vissa är starkare än andra. De arbetssätt jag valde att fokusera på var lärarens genomgångar, enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat, gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete, och laborationer. Resultatet visade att enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat samt lärarens genomgångar var de arbetssätt som eleverna var positiva till. Orsaken var bland annat att det var positivt att få diskutera och höra andras åsikter, att få saker och ting förklarade för sig, liksom självständighet, så som att få tänka själv och bestämma i vilken takt man vill arbeta. Eleverna var negativa till gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete samt laborationer. Orsaken var bland annat att eleverna upplevde att det var långtråkigt och segt, att det var svåra uppgifter som de inte förstod, eller att det var ojämn arbetsfördelning, som att alla inte arbetade eller sade vad de tyckte. Undersökningen visade även att de arbetssätt som inte var så populära också var de arbetssätt som inte förekom så ofta. Den intelligens som var vanligast förekommande i undersökningsgruppen var den intrapersonella intelligensen, det vill säga den intelligens som visar på att en person har god självkännedom. Undersökningen visade dock inget samband mellan vilka attityder/uppfattningar eleverna hade och hur de lärde sig bäst.</p>

Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser – förmågor – men att vissa är starkare än andra. De arbetssätt jag valde att fokusera på var lärarens genomgångar, enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat, gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete, och laborationer. Resultatet visade att enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat samt lärarens genomgångar var de arbetssätt som eleverna var positiva till. Orsaken var bland annat att det var positivt att få diskutera och höra andras åsikter, att få saker och ting förklarade för sig, liksom självständighet, så som att få tänka själv och bestämma i vilken takt man vill arbeta. Eleverna var negativa till gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete samt laborationer. Orsaken var bland annat att eleverna upplevde att det var långtråkigt och segt, att det var svåra uppgifter som de inte förstod, eller att det var ojämn arbetsfördelning, som att alla inte arbetade eller sade vad de tyckte. Undersökningen visade även att de arbetssätt som inte var så populära också var de arbetssätt som inte förekom så ofta. Den intelligens som var vanligast förekommande i undersökningsgruppen var den intrapersonella intelligensen, det vill säga den intelligens som visar på att en person har god självkännedom. Undersökningen visade dock inget samband mellan vilka attityder/uppfattningar eleverna hade och hur de lärde sig bäst.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov. I undersökningens intervjuer framkommer att lärare i varierad utsträckning undervisar enligt metoder som går att knyta till Gardners teorier. Förutom de språkliga och matematiska intelligenserna, som dominerar både undervisning och läroböcker, används också ofta den spatiala intelligensen. Lärarna upplever att lokalbrist begränsar möjligheter till variation.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådant fall hur fyra lärare använder sig av Gardners lärteori i undervisningen på två skolor. Skolan A är en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill säga olika typer av kognitiva förmågor. Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmågorna under fyra matematiklektioner. För att få svar på studiens frågeställningar användes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istället baseras på två skolor med likvärdig profil. Utifrån detta kom studien fram till att både antalet och vilka intelligenser som fanns representerade i lektionernas innehåll och klassrummens uppbyggnad var i stort sett desamma.

<p>Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. </p><p>De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. </p><p>Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov. </p><p>I undersökningens intervjuer framkommer att lärare i varierad utsträckning undervisar enligt metoder som går att knyta till Gardners teorier. Förutom de språkliga och matematiska intelligenserna, som dominerar både undervisning och läroböcker, används också ofta den spatiala intelligensen. Lärarna upplever att lokalbrist begränsar möjligheter till variation.</p>

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet handlar om barns väg att inhämta kunskap på olika sätt och hur undervisningen i skolan kan påverka detta. Syftet med undersökningen är att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrån Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika många lärare i skolan söker jag svaret på frågorna som undersökningen utgår ifrån. Hur kan en lektion planerad utifrån de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lärarna på undervisningen? Vid observationstillfällena framgår framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgår ifrån de ursprungliga sju intelligenserna. Här har undersökningen visat att arbetet utifrån MI-teorin ger lektioner där fler intelligenser införlivas, därmed ger undervisningen ett bredare utbud för varje individ att ta in kunskap. Intervjuerna har visat på engagerade lärare som förutom arbetet utifrån arbetsschemat strävar efter variation och mångfald i undervisningens helhet. Den forskning och empiriska undersökning som uppsatsen baserats på visar att teorin om de multipla intelligenserna kan vara användbar i undervisningen och skapa många olika undervisningsmöjligheter.

The built environment should facilitate a meaningful experience for a user by intellectually engaging their perceptual and cognitive abilities. In 1983, Howard Gardner published his cognitive theory of multiple intelligences. Gardner theorizes that human intelligence is not one single capacity, but is comprised of multiple capacities. Many teachers use the multiple intelligences theory as a tool to reach a larger number of students by engaging their unique learning styles. The theory of multiple intelligences is one way to interpret how an individual might understand, perceive or experience their surroundings. I used Gardner's theory as a framework to develop design criteria that can be used by designers to create landscapes or environments that engage people in an intellectual and meaningful way. By designing a site that will engage different individuals' unique methods of understanding, a landscape architect can create landscapes that will capture attention and promote a unique personal experience through the creation of sense of place. I believe that this in turn can also be used as a tool for articulating design ideas and analyzing current landscapes. My research begins with a review of Mihaly Csikszentmihalyi's theory of flow and what is needed to achieve this playful state. The answer is to engage a user with a challenge. This led me to Howard Gardner's theory of multiple intelligences. After a review of his work, I used his theory to analyze several case study landscapes. Based on this research, I developed a set of preliminary design criteria that can be used as an outline or a starting point for designers. I chose the Joe L. Evins Appalachian Center for Crafts (ACC) in Smithville, Tennessee as my site for beginning my understanding of the range of uses that the multiple intelligences possess within a landscape. The ACC is a visual arts school whose mission is to preserve and educate people about the culture and techniques of Appalachian crafts. The mediums that are taught are clay, glass, metal, fibers, and wood. My design exploration lead me to concluded that the outcome of a multiple intelligences landscape will be shaped by several factors: the personal strengths and weaknesses within the multiple intelligences of the designer, the sites will determine which intelligences should be designed for, and that the design process should be a collaborative effort. Therefore, the design solution produced is not the strength of this research project, but rather the development, process, and conclusions that reveal a strong case for the inclusion of engaging users' intellectually. / Master of Landscape Architecture

The purpose of this master thesis is to create, test and evaluate an analytical instrument for children’s library environment based on a theoretical framework consisting of Howard Gardner’s theory of multiple intelligences and Thomas Armstrong’s pedagogical application of the original seven intelligences. We wanted to investigate whether the environment in Rum för barn stimulated all of children’s different intelligences. We also wanted to identify possibilities and liabilities within the analytical instrument. In order to test the analytical instrument we conducted observations on the physical environment of the Swedish children’s library Rum för barn. We did not observe the staff, visitors or social interaction in the library. The results of our investigation of the environment in Rum för barn implicated that all seven intelligences were stimulated by the physical environment. We analyzed the results in a discussion where we compared them to our empirical material consisting of research about children and environment from different scientific fields. Our conclusions of this master thesis were that our analytical instrument made it possible to investigate the physical environment of children’s libraries. It also determined whether the environment stimulated the seven intelligences according to the theory of multiple intelligences. The analytical instrument could therefore be used for the development of children’s library environments. We also identified some liabilities in the analytical instrument, mainly concerning the definitions of some environmental concepts, age adjustments and the fact that we excluded observations of social interactions. We suggested solutions to the liabilities and encouraged further research on the subject. / Uppsatsnivå: D