The following study examines the construction of political identities in the cinematic adaptations of Suzanne Collins "The Hunger Games". This is done through the lense of a post-structuralist, discourse-oriented, theoretical framework. Drawing on Chantal Mouffe's and Ernesto Laclau's concept of hegemony as well as Kimberle Crenshaw's theory of intersectionality (amongst others), I used the series main protagonist - Katniss Everdeen - as the focal point of my analysis. Situated in the intersection between class, gender and race, she is a pivotal subject in the hegemonic struggle of the films, having been labelled as a feminist icon. My aims were as follows: Firstly, I wished to establish the hegemonic structures of The Hunger Games. Secondly, I interpreted in what ways Katniss Everdeen related to these, and lastly, I sought to connect my findings to central concepts of school democracy - as I am to become an upper secondary teacher in social studies.       The analysis leaves one ambiguous as to whether Katniss is to be seen as a subversive or conformist figure. If we look at the narrative where she acts as the unifying "Mockingjay" in the struggle against "The Capitol", several subversive acts can be found - especially concerning class. However - the parallell narrative of the love-triangle, the one between Katniss, Peeta and Gale, distorts the picture. The revolutionary subversiveness of Gale is contrasted with the democratic conformity of Peeta. In the end, Katniss chooses the latter. This is to be seen against the horizon that most characters in disadvantaged positions die in their hegemonic resistance. Democracy is thus construed as the safe option, whereas heteronormativity and racism remain largely unchallenged. Regarding the reality of pupils - Katniss can be used to illustrate the limits and possibilities of the intersectional experience, and more so, to demonstrate the precariousness of diverging from the norm.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ karaktärsanalys med fokus på genus, genom en närläsning av romanerna The Hunger Games och The Maze Runner. De frågor som ställs fokuserar på vilken syn det finns på könsroller i romanerna, hur protagonisterna Katniss och Thomas framställs ur ett genusperspektiv samt hur tillfällena de axlar sin hjälteroll samt de uppoffringar som görs beskrivs. Den teoretiska grunden fokuserar på genusbegreppet, könstillhörighet hos unga samt maskulinitet och femininitet. Genom att göra en närläsning av romanerna undersöker uppsatsen komparativa anslag, gör en karaktärsanalys med fokus på genusforskning och utgångspunkt i genusteori. Analysen visar att Katniss och Thomas är mångfacetterade karaktärer som naturligt placerar sig i ledarroller samt visar stort mod under pressade och farliga situationer. Genom att fokusera på sina styrkor, snarare än samhällets förväntningar, utmanar protagonisterna de stereotyper som finns inom genusteori. / The purpose of this essay is to conduct a comparative character analysis on the protagonists in the novels The Hunger Games and The Maze Runner, through a close reading and with a focus on gender theory. The questions posed is focused on how gender role is viewed in the novels, how the protagonists Katniss and Thomas are portrayed from a gender perspective, how the situations they become heroes in the story and sacrifices they make are described. The theoretical foundation focuses on the concept of gender and young people's gender identity. Through the close reading of the novels, this essay explores comparative aspects, conducts a character analysis with a focus on gender research, and is based in gender theory. The analysis shows that Katniss and Thomas are multifaceted characters who instantly take on leadership roles and show great courage in dangerous situations. By focusing on their strengths rather than society’s expectations, the protagonists challenge the stereotypes that exist within gender.

By employing the critical studies of adolescence from Nancy Lesko, Roberta Trites, and Maria Nikolajeva and the study of positive and negative symbols of rebellion examined by Robert Lindner through Leerom Medovoi, I will interrogate the popular notion that female protagonists in dystopian Young Adult Literature (YAL) are strong, self-aware rebels who are positive role models to YA readers. Using the didactic nature of dystopian literature, I will examine how adult authors consciously (or unconsciously) set ideological standards for their YA readers through the female protagonists and how these standards are not as empowering as they initially seem. To address this disparity between what is promoted as rebellion and what is actually enacted by female protagonists, I will analyze Suzanne Collins' The Hunger Games trilogy and Ally Condie's Matched trilogy. The analysis will conclude that the female protagonists are problematic, subscribing to specific, conservative ideologies presented in the novels which prohibits them from seeing through the rebellion they are involved in and that their choices are determined by male characters instead of their own self-awareness.

Målet med uppsatsen är att visa hur Suzanne Collins’s The Hunger Games kan användas i ett språkklassrum för att introducera begreppet makt. Målet är även att, från ett makt-perspektiv, kunna påvisa att spektaklet Hungerspelen kan uppfattas som ett medel för systematiskt förtryck, förödmjukelse och avhumanisering av den styrande makten. Ett ytterligare mål är att yrka på att huvudkaraktären Katniss handlingar i Hungerspelen kan uppfattas som motstånd mot detta. Novellen analyseras med hjälp av teorierna ”power over” och ”power to” för att kunna identifiera olika kategorier av makt. ”Power over” är ett uttryck av makt som används för att påverka, tvinga eller utnyttja någon. I novellen kan detta bland annat identifieras när den styrande makten tvingar befolkningen att titta på, eller delta i Hungerspelen. ”Power to” hänvisar till en persons individuella förmågor och kan identifieras i Katniss intelligens, självständighet, överlevnadsfärdigheter och mod. ”The Theory of Consent” är en teori som berör medgivande i en dominant-underordnad relation. Teorin påvisar att utan de underordnas medgivande har den dominanta parten dåliga förutsättningar för att styra. Denna teori presenteras som grund till den styrande maktens motiv för att tvinga dess underordnade att medverka i de farliga spelen. Skolan kan vara en plats som ger ökad förståelse av makt och mänskligt värde, något som betonas i Skolverkets styrdokument.  Detta genom att koppla diskussioner om olika perspektiv om makt till läsningen. Teorierna kan bistå elever med djupare förståelse om begreppet och kunna identifiera och ifrågasätta maktmissbruk och maktutövanden som utnyttjar och förtrycker sina underordnade. Den didaktiska delen kommer ge förslag på ett lektionsupplägg där elever kommer, utöver utveckla sin kunskap om makt, även träna sina språkliga egenskaper genom att läsa, tala, lyssna och skriva. Detta är något som betonas i styrdokumenten.

The focus of this thesis is how fanfiction, an underground subculture of web literature written about popular books, films, television shows, and comics, treats the original works it derives from. In this study I will examine the ways in which fans reshape the original stories of the works they write about, and the ways in which they do not, and speculate the reasons they have chosen to do so. This project examines fanfiction surrounding three young adult novels: Twilight, The Hunger Games, and Harry Potter. I examine each of these works and their respective fanfiction in order to highlight important themes in each work and problems inherent in each story to account for the changes fanfiction writers make in their literature. I have chosen one overarching theme in the fanfiction in each fandom and will explore why fanfiction authors have overwhelmingly chosen to change the source material to suit that theme.

I denna uppsats undersöks hur systerrelationen mellan protagonisten Katniss Everdeen och hennes lillasyster Prim porträtteras i Suzanne Collins The Hunger Games-trilogi, bestående av The Hunger Games (2008), Catching Fire (2009) och Mockingjay (2010). Syftet med uppsatsen är att utforska vilken funktion denna porträttering får för intrigen i sin helhet samt att se vilka föreställningar om manligt och kvinnligt som blir synliga i relationen systrarna emellan. Som teoretisk grund används Sarah Annes Browns och Roberta Seelinger Trites skrifter om litterära systerskap. Undersökningen visar att Katniss relation till Prim är starkare än andra syskonrelationer inom trilogin och att detta bland annat beror på att Katniss ser det som sin största uppgift att ta hand om och skydda sin syster. Detta starka band är också avgörande för intrigen - Katniss beslut att ta Prims plats i Hungerspelen möjliggör resten av händelseförloppet. Det blir även tydligt att Katniss gärna ser på Prim som den behövande systern, men att båda egentligen är beroende av varandra. Systermotivet blir också synligt i Katniss relation till Rue från Distrikt 11. I relationen till systern Prim antar Katniss ofta manliga attribut och Prim beskrivs med typiska kvinnliga egenskaper, men det finns även gånger då dessa genusföreställningar rubbas.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Steven Mirriones och Juliette Welflings klippstil i filmen The Hunger Games (2012). Sex olika situationer som representerar en bredd av användning av jump cuts har analyserats för att undersöka jump cutsens funktioner, hur diskontinuitet kombineras med kontinuitet samt vad de har för påverkan på filmens narrativa berättande. Med hjälp av Bordwells och Thompsons teori om filmklippningens dimensioner, Murchs teori om vad som motiverar ett klipp och Kimergårds forskning på diskontinuitetsklippning kombinerat med kontinuitetsklippning undersöker uppsatsen jump cuts funktioner, deras relation till det narrativa berättandet och hur de skapar en relation till karaktärerna. Resultatet visar på användandet av jump cuts i filmen The Hunger Games bidrar till att leda den narrativa berättelsen framåt, de skapar en kontakt med karaktärernas subjektiva upplevelser samt visar på att diskontinuitet kan fungera i symbios med kontinuitet.

The thesis is mainly concerned with popular dystopian book series Hunger Games and Divergent. The aim of the present diploma thesis is to summarize representative characteristics of a young adult dystopian novels featuring rebellious female heroes and to closely examine the social context of the aforementioned novels. The first part of the thesis is based on the analysis of young adult dystopian novels and the attitude of young female readers to the representation of strong female protagonists in literature. The second part od this thesis presents a qualitative research realized by interviews with young female readers and it attempts to answer the research questions about the attitude of readers to examined dystopian novels and the contemporary social role of women. Keywords: dystopian novel, Hunger Games, Divergent, female protagonists, gender

I uppsatsen jämförs en kvinnlig och en manlig hjälte, utifrån ett genusperspektiv, isamtida actionfilm för att se hur de framställs. Syftet med denna uppsats är attundersöka om den kvinnliga hjälten verkligen utmanar stereotyperna. De filmernasom analyseras är The Hunger Games och The Maze Runner. Den metod somanvänds för att genomföra analysen är en karaktärsanalys utifrån karaktärsklockanskapad av Jens Eder. Resultaten av undersökningen visar tydliga tecken påstereotypiska drag hos den kvinnliga, men även den manliga hjältekaraktären. TheHunger Games är trots det ändå en film som är positiv till utvecklingen avkvinnliga hjältar.

The main purpose of this thesis is to analyze how the contemporary western society is reflected in the modern dystopian works' perspective. Key problems and aspects defining today's western society, e.g. consumerism and the role of science and technology, are specified in the introductory part of the thesis. The next part concerns with dystopian creation. Firstly there is focus on dystopian genre characteristics and its roots and typology. Secondly there is introduced a triad of classical dystopian works' representatives: Brave New World by Aldous Huxley, 1984 by George Orwell and Fahrenheit 451 by Ray Bradbury. Every work is shortly introduced with its synopsis in the beginning and key features of described visions of society follow afterwards. Then the thesis speaks about chosen modern dystopian works' representatives in detail: The Matrix by the Wachowskis, Hunger Games by Suzanne Collins and Divergent by Veronica Roth. After the synopsis summary of each there is an analysis of key features, a comparison with classical dystopias and a search for parallels in the contemporary western society. Questions how modern dystopias reflect modern society and how they correlate with classical dystopias and expert literature concerning contemporary social phenomena are answered in the conclusion of the thesis.