No description available.

No description available.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori. / Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.

Fenomenet våld i nära relationer är välbeforskat, men forskningen utgår primärt från mäns våld mot kvinnor. När det kommer till män som utsatts för våld i nära relationer är forskningen däremot begränsad. Syftet med denna studie är att överblicka den befintliga forskningen gällande män som utsatts för våld i nära, heterosexuella relationer. Forskningsöversikten undersöker 20 studier, där samtliga studier påvisar att utsattheten hos män tycks vara relativt vanligt förekommande samt av allvarlig karaktär. Utsattheten tycks kompliceras ytterligare av yttre och inre barriärer i form av maskulinitetsnormer, patriarkala strukturer och rättssystem utformade för våldsutsatta kvinnor, samt avsaknad av stöd- och hjälpfunktioner för våldsutsatta män. Vår slutsats är sålunda att partnervåld mot män bör studeras ytterligare, samt att synen på våld i nära relationer är i behov av ett förändrat, könsneutralt synsätt som ger alla våldsutsatta samma förutsättningar att få stöd genom det offentliga sociala arbetet. / <p>2019-06-04</p>

Syftet med denna studie var att belysa mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att få en ökad förståelse inför fenomenet. Vi ämnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förändringsarbete som krävs för att minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien är kvalitativ då vi strävade efter en djupare förståelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med åtta personer som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. De teoretiska utgångspunkterna vi använde i vår analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isärhållandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet. Vidare använde vi oss av socialpsykologisk teori samt psykosocial kriminologi som kan belysa mäns våld mot kvinnor utifrån ett individuellt perspektiv. Resultatet visade att samtliga av studiens informanter anser att den rådande könsmaktsordningen i samhället utgör grundkonstruktionen till mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Vidare belyser våra informanter att mäns våld mot kvinnor är ett komplext fenomen som kan förstås utifrån ett antal samverkande faktorer. Resultatet visar vikten av att jämställdhetsfrågor behöver genomsyra samhället på såväl strukturell som individuell nivå och all offentlig verksamhet.

Våld kan vara självförvållat, interpersonellt eller kollektivt. Våld i nära relationer mot kvinnor förekommer i alla länder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och låg självkänsla.Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.Screening används för att i ett tidigt skede upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. De screeninginstrument som används ska vara valida och reliabla. Mellan år 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för våld i nära relationer, däremot finns ännu ingen ”Gold standard” för att se till att validiteten upprätthålls. I Sverige idag finns inga screeningprogram för våld i nära relationer mot kvinnor.

No description available.

Bakgrund: Kvinnosynen har genom åren förändrats från att kvinnan inte hade rätt att bestämma över sin egen kropp eller sig själv tills att hon idag ses som en självständig individ. Det har medfört förändrad lagstiftning, kvinnan ska nu vara jämlik mannen i alla förhållanden. I Sverige misshandlas årligen 20 000 kvinnor i en nära relation men mörkertalet uppskattas till hela 75 procent. Det psykiska och fysiska våldet orsakar de utsatta kvinnorna stort lidande och samhället enorma kostnader. Socialstyrelsen menar att vårdpersonal har svårigheter att möta dessa kvinnor på grund av för lite kunskap inom området. Syfte: Att belysa kvinnors subjektiva livsvärld av våld i en nära relation. Metod: Självbiografistudie med kvalitativ ansats för att studera kvinnors livsvärld i en nära relation med våld. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analyseringen av de fem böckerna. Resultat: Kvinnor som lever med våld i en nära relation upplever i förälskelsen ett starkt välbefinnande som sedan övergår till ett lidande där hopp, förtvivlan och ensamhet speglas. Slutsats: Ökad kunskap i form av förståelse för de våldsutsatta kvinnornas livsvärld gör det lättare för hälso- och sjukvårdspersonal att möta dessa kvinnor och kvinnornas tillit och välbefinnande skulle öka.

Bakgrund: Den vanligaste formen av kvinnomisshandel är att kvinnan blir slagen av en man i sin närhet. Antalet drabbade kvinnor ökar för varje år och år 2010 gjordes i Sverige över 27 000 anmälningar om misshandel av kvinnor över 18 år. Forskning har visat att våld i en nära relation är ett dolt problem och att mörkertalet av antal drabbade kvinnor är stort. Våldet, som kan yttra sig fysiskt, psykiskt eller sexuellt, innebär ett stort lidande för kvinnan. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i mötet med dessa kvinnor i att lindra deras lidande. Syfte: Att belysa kvinnors livsvärld och vad som verkar vara av betydelse för hennes val att stanna kvar i en nära relation präglad av våld. Metod: Litteraturstudien utgår från självbiografier och har analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen har en induktiv ansats. Resultat: Kvinnorna beskriver hur våldet förändrade deras livsvärld och att de upplevde både ett lidande och välbefinnande i relationen. Känslor av rädsla, skam, skuld, kärlek och hopp beskrivs som en anledning till att kvinnorna inte lämnade mannen. Slutsats: Genom ökad förståelse för kvinnan och hennes livsvärld kan hälso- och sjukvårdspersonalen i ett vårdande möte stötta kvinnan och lindra hennes lidande samt främja hennes välbefinnande.

Bakgrund: Våld i nära relationer var ett globalt folkhälsoproblem. Drygt fyra av fem kvinnor i Sverige har upplevt någon typ av våld. Dessa kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvården där sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden kring kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikt med elva vetenskapliga artiklar sökta i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Mötet med våldsutsatta kvinnor gav sjuksköterskor varierande reaktioner som frustration och maktlöshet. Vissa hade svårt att sätta professionella gränser. Mörkertalet var stort och kunde bero på skam hos kvinnan. Stor efterfrågan på bättre arbetsrutiner, utbildning och resurser. Vissa sjuksköterskor frågade aldrig om våld, andra ansåg det obligatoriskt. De betonade vikten av stöd och samarbete mellan professioner i vårdkedjan. Diskussion: Sjuksköterskors utbildningsnivå av omvårdnaden kring våldsutsatta kvinnor var låg. Detta ingick inte i grundutbildningen trots att kunskap kunde leda till förbättrad omvårdnad av kvinnan. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor som svår och behovet av ytterligare utbildning, arbetsrutiner och resurser var stor.