Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3. Hur gick det till när företaget etablerades? Därutöver har studenterna i viss utsträckning kompletterat med frågeställningar utifrån egna intressen. Författaren av denna D-uppsats har skapat denna högskolekurs och arbetat som lärare i samma kurs under tre läsår. Studenterna är från Design och träteknikprogrammet vid Högskolan i Gävle. Syftet med uppsatsarbetet var att fördjupa förståelsen av entreprenörskap i allmänhet och tidiga skeden i företags etableringsprocesser i synnerhet. Den fördjupade förståelsen i entreprenörskap har resulterat i ett metaperspektiv för entreprenörskap där man med fördel kan betrakta entreprenörskap i första hand som en lärande process för uthållig företagsamhet, där alla förhållanden och fakta inte är känt före etableringsskedet och inte heller under själva etableringsprocessen. Beslutsunderlagen befinner sig i ett ständigt skapande av ett övergripande förhållningssätt som bygger på kreativitet och gränsöverskridande. En slutsats som kan dras av uppsatsarbetet är att förmågan att lära är viktigare än att följa en på förhand uppgjord plan. Modeller och teorier kan komplettera metaperspektivet av entreprenörskap som en lärande process för uthållig företagsamhet om de kombineras med såväl kreativa som kritiska förhållningssätt. På så sätt kan ett entreprenöriellt lärande leda till ett kreativt och kritiskt övertagande av tanketraditioner samt ge en träning i att bli kreativa konstruktörer av modeller och teorier i egna projekt, i egna företag eller i andra situationer där man kan bidra till att utveckla önskade kontexter och innehåll. Begreppet skapelseberättelse har visat sig fungera bättre än andra av författaren kända kunskapsformer för att fånga upp entreprenörandan och väsentligheterna i dynamiken under etableringsprocessen, utan att förstöra kontexten och känslan för sammanhanget. Underliggande mönster har blivit allt tydligare ju mer idéer, tankar och förhållningssätt har bearbetats i forskningsprocessen. I övrigt bekräftas tidigare forskningsarbeten genom detta uppsatsarbete. T.ex. vad som motiverar företagare att starta eget företag, bakgrundens betydelse vid etablering av företag, giltigheten av Gaddefors paradoxer (1996) som ett fruktbart tankesätt för entreprenörskap. Resultaten från frågeställningarna om idéer och idéutveckling antyder att de är avgörande element i ett företags skapande. Dock är de långt ifrån det enda elementet som krävs för en lyckad etablering. Många studentarbeten pekar på att t.ex. en stark motivation är ett väsenligt element och till och med viktigare än själva idén för att lyckas med etableringen, eftersom idén bör utvecklas och anpassas till en ständigt föränderlig omgivning. En entreprenör med stark motivation klarar av att byta den ursprungliga affärsidén om detta skulle krävas. Klofstens affärsplattform (1992) har utformats i första hand som en modell för teknikbaserade företag men har visat sig ha tillämpning även på företag inom många andra branscher. Grundstenarna i Klofstens affärsplattform är: Idé, Produkter, Marknad, Organisation, Kompetens, Drivkrafter, Kundrelationer, Övriga relationer. Enligt Klofsten krävs en relativt hög nivå av samtliga grundstenar för att bygga ett långsiktigt hållbart företag. Studenterna har i stort sett bekräftat modellen, men har i vissa sammanhang saknat t.ex. betydelsen av timing vid etableringen av företag, vilket inte finns med i Klofstens affärsplattform.

De produkter och tjänster som syns ute på marknaden är oftast resultatet av en lång berättelse i entreprenörskapets rum. I entreprenörskapsrummet sker ett samspel mellan människor vilket gör att varje inblandad person har en egen förståelse för vad som har hänt i denna utvecklingsprocess. Den här studien ämnar undersöka och öka förståelsenför de händelser som har utspelat sig innan ett erbjudande har blivit redo för marknaden, detta genom att de involverade personerna får återge sin egen berättelse. Studien undersöker ett nystartat fallföretag som håller på att utveckla sin affärsidé. I uppsatsen presenteras studien och dess utförande i form av en berättelse där Sherlock Holmes och dr Watson har huvudrollerna. Vi utgår från ett konstruktionistiskt synsätt och ett abduktivt angreppssätt har tillämpats. Vi ser att människor identifierar möjligheter utifrån deras unika bakgrund som även formar deras motiv. Motiven ger oss en inblick ivarför och hur samspelet mellan idé och människor sker. / The products and services available on the market are often the result of a long story in the entrepreneurship discourse. When practicing entrepreneurship people interact with each other, thus every person involved has its own understanding of what has occurredduring the development process. The aim of this study is to examine and deepen our understanding of the events before an offer is ready for the market; this by letting the involved persons tell their own story. The study examines a case of a startup company which is currently developing its business idea. In the thesis the study and its execution is presented in the form of a story starring Sherlock Holmes and Dr. Watson. Constructionism and an abductive method are applied. Finally we can see that people identify opportunities based on their unique background which also forms their motive. The motives give us an insight in why and how the interaction between idea and people is played out.

No description available.

Skisser är enkla och värdefulla gestaltningsformer för idéutveckling som kan formas med olika verktyg för design. De kan användas vid problemlösning och kommunikation samt vid enskilt- och kollaborativt skissande oberoende av användarens kompetens om design. Problem kan uppstå om kollaborativt skissande sker oberoende av tid och plats samt i datorstödda verktyg för design som kräver någon form av kompetens om design för att kunna hanteras. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett datorstött verktyg för design skulle kunna utformas i syfte att främja idéutveckling under kollaborativt skissande utifrån användarupplevelsen. Med hjälp av konceptdriven designforskning har ett koncept för mobila enheter utformats utifrån kritik och teoretisk förankring. Konceptets skissprocesser testades av sex deltagare med olika kompetens om design. Resultatet visar att deltagarna ser fördelar med att använda ett datorstött verktyg för design för att främja kollaborativt skissande för att tänka, tala och förmedla idéer, oberoende av tid, plats och kompetens om design.

Advancements in creative artificial intelligence (AI) are leading to systems that can actively work together with designers in tasks such as ideation, i.e. the creation, development, and communication of ideas. In human group work, making suggestions and explaining the reasoning behind them as well as comprehending other group member’s explanations aids reflection, trust, alignment of goals and inspiration through diverse perspectives. Despite their ability to inspire through independent suggestions, state-of-the-art creative AI systems do not leverage these advantages of group work due to missing or one-sided explanations. For other use cases, AI systems that explain their reasoning are already gathering wide research interest. However, there is a knowledge gap on the effects of explanations on creativity. Furthermore, it is unknown whether a user can benefit from also explaining their contributions to an AI system. This thesis investigates whether reciprocal explanations, a novel technique which combines explanations from and to an AI system, improve the designers’ and AI’s joint exploration of ideas. I integrated reciprocal explanations into an AI aided tool for mood board design, a common method for ideation. In our implementation, the AI system uses text to explain which features of its suggestions match or complement the current mood board. Occasionally, it asks for user explanations providing several options for answers that it reacts to by aligning its strategy. A study was conducted with 16 professional designers who used the tool to create mood boards followed by presentations and semi-structured interviews. The study emphasized a need for explanations that make the principles of the system transparent and showed that alignment of goals motivated participants to provide explanations to the system. Also, enabling users to explain their contributions to the AI system facilitated reflection on their own reasons. / Framsteg inom kreativ artificiell intelligens (AI) har lett till system som aktivt kan samarbeta med designers under idéutformningsprocessen, dvs vid skapande, utveckling och kommunikation av idéer. I grupparbete är det viktigt att kunna göra förslag och förklara resonemanget bakom dem, samt förstå de andra gruppmedlemmarnas resonemang. Detta ökar reflektionsförmågan och förtroende hos medlemmarna, samt underlättar sammanjämkning av mål och ger inspiration genom att höra olika perspektiv. Trots att system, baserade på kreativ artificiell intelligens, har förmågan att inspirera genom sina oberoende förslag, utnyttjar de allra senaste kreativa AI-systemen inte dessa fördelar för att facilitera grupparbete. Detta är på grund av AI-systemens bristfälliga förmåga att resonera över sina förslag. Resonemangen är ofta ensidiga, eller saknas totalt. AI-system som kan förklara sina resonemang är redan ett stort forskningsintresse inom många användningsområden. Dock finns det brist på kunskap om AI-systemens påverkan på den kreativa processen. Dessutom är det okänt om en användare verkligen kan dra nytta av möjligheten att kunna förklara sina designbeslut till ett AI-system. Denna avhandling undersöker om ömsesidiga förklaringar, en ny teknik som kombinerar förklaringar från och till ett AI system, kan förbättra designerns och AI:s samarbete under utforskningen av idéer. Jag integrerade ömsesidiga förklaringar i ett AI-hjälpmedel som underlättar skapandet av stämningsplank (eng. mood board), som är en vanlig metod för konceptutveckling. I vår implementering använder AI-systemet textbeskrivningar för att förklara vilka delar av dess förslag som matchar eller kompletterar det nuvarande stämningsplanket. Ibland ber den användaren ge förklaringar, så den kan anpassa sin förslagsstrategi efter användarens önskemål. Vi genomförde en studie med 16 professionella designers som använde verktyget för att skapa stämningsplank. Feedback samlades genom presentationer och semistrukturerade intervjuer. Studien betonade behovet av förklaringar och resonemang som gör principerna bakom AI-systemet transparenta för användaren. Höjd sammanjämkning mellan användarens och systemets mål motiverade deltagarna att ge förklaringar till systemet. Genom att göra det möjligt för användare att förklara sina designbeslut för AI-systemet, förbättrades också användarens reflektionsförmåga över sina val.