Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga. Här skapas således en målkonflikt inom organisationen mellan den affärsinriktade elitverksamheten och den ideella verksamheten. Problem kan uppstå med att få dessa olikriktade målsättningar att fungera tillsammans. Måldifferenserna har en påverkan på hur föreningen styrs, samtidigt som det även påverkar organisationens förmåga att uppnå en hög grad av målkongruens. Syfte: Beskriva framtagningen och utformningen av ett balanced scorecard för Linköpings Hockey Club. Utvärdera hinder och möjligheter att kombinera ideella och kommersiella mål i idrottsföreningar. Precisera begreppet måldifferenser och visa hur detta påverkar möjligheterna att uppnå målkongruens. Genomförande: Undersökningen är av fallstudiekaraktär där fallorganisationen är Linköpings Hockey Club. Data har samlats in genom öppna samtal med personer i och runt organisationen samt genomgång av relevant litteratur och publikationer från branschen. Resultat: Med utgångspunkt i det framtagna styrkortet i kombination med samtal/intervjuer har undersökningen utmynnat i en intressentmodell som visar svårigheterna med att förena ideella och kommersiella målsättningar. Måldifferenser är skillnader (motsättningar) i grundtanke och avsikt vad gäller organisationens övergripande målkategorier. Tydliggörande av och information om måldifferenser i kombination med kontinuerlig övervakning underlättar hanterandet av måldifferenserna i organisationen. En separeration av särskilda strategiskt relevanta måldifferenser i skilda organisationsformer kan vara en lösning på problemet. Måldifferenser har en negativ inverkan på förmågan att uppnå målkongruens i en organisation i avseende på de övergripande målsättningarna. Således måste eventuella måldifferenser elimineras för att uppnå en hög grad av målkongruens

Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna. Syfte: Syftet är att identifiera och systematisera styrproblem kopplade till frivilligarbete i ideella organisationer med externa mål. Genomförande: Studien genomfördes i Linköping, och baserades på åtta intervjuer med personer som är eller har varit engagerade i svenska ideella organisationer. Resultat: Ett 30-tal styrproblem har identifierats och indelats i kategorierna brist på vägledning, motivationsproblem respektive personliga begränsningar. Vissa av dessa är problem som beror på bristande kunskap eller uppmärksamhet från ledningens sida, medan andra beror på de ideella organisationernas särdrag och frivilligarbetets karaktär. Den analysmodell som framtagits för identifiering och systematisering av styrproblem är av sådan generell karaktär att den skulle kunna appliceras även utomlands.

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige.  Metod: I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.  Resultat och slutsatser: Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer. / Aim: The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden.  Method: In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample.  Results and conclusions: The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.

Svenska kyrkan separerade från staten år 2000 och därmed förändrades dess juridiska form från kyrkokommun till juridisk person. Det nya religiösa samfundet är nu en variant av en ideell förening. Till följd av ett minskat medlemsantal får nu svenska kyrkan färre resurser från medlemsavgifter. Samfälligheterna mottar dock ofta gåvor i form av pengar, fastigheter eller fonder. Ett problem har uppstått kring klassificering av dessa gåvor vilket har lett till att en ny rekommendation har utfärdats av Svenska kyrkans redovisnings kommitté. Svenska kyrkan är nu angelägen att tydligt gentemot givaren visa att erhållna medel hålls åtskiljt från eget kapital och därför inte kan användas till andra ändamål än avsedda. Införandet av KREDs rekommendation gällande ändamålsbestämda gåvor har medfört att redovisningspraxis måste förändras i församlingarna. Vi vill undersöka församlingarnas nya redovisningspraxis. Vår problemformulering lyder; - Hur ser redovisningspraxis ut inom Svenska kyrkan efter införandet av KREDs rekommendation av ändamålsbestämda gåvor? Huvudsyftet med studien är att öka förståelsen för- samt undersöka nuvarande redovisningspraxis beträffande ändamålsbestämda gåvor i församlingar i Svenska kyrkan. Till huvudsyftet har vi utarbetat ett delsyfte; – Att undersöka hur redovisningen i kyrkan som en icke vinstdrivande organisation skiljer sig från redovisningen i en vinstdrivande organisation utifrån värden i balansräkningen, dess resultatmått och förmågan att förmedla verksamhetens måluppfyllnad samt finansiella ställning mot sina intressenter. Studien utgår från en kvalitativ ansats med inslag av det induktiva angreppssättet. Fem intervjuer har genomförts med ekonomiansvariga i Härnösand- och Luleå stift. Dessutom har två telefonintervjuer genomförts med expertis från Svenska kyrkans församlingsförbund. Vi har sammanställt intervjuerna som porträtt av varje församlings redovisningspraxis. Därefter analyserar vi dessa genom att visa skillnader och likheter mellan församlingarnas praxis. De slutsatser som studien visar är att kamrererna i församlingarna har en medvetenhet och förståelse för hur den nya rekommendationen ska användas. Kamrererna följer dock inte rekommendationen fullt ut. Studien visar att det varierande sättet att redovisa de ändamålsbestämda gåvorna inte ger en enhetlig bild av ekonomin i hela Svenska kyrkan. Vi menar därför att rekommendationen borde vara mer utförlig. Utifrån studien drar vi slutsatsen att vissa balansposter i balansräkningen skiljer sig så mycket från definitioner av balansposter i vinstdrivande organisationer att en ny terminologi anpassad för icke vinstdrivande organisationer borde utarbetas. Studien visar att resultatbegreppet och måluppfyllnad skiljer sig åt på så sätt att församlingarna inte vill maximera vinst utan istället maximera verksamheten utifrån erhållna medel. Deras mål är istället att erbjuda tjänster kostnadsfritt. Slutligen visar studien på att de ekonomiansvariga inte finner det självklart för vem de upprättar årsredovisningen mot.

Hösten 2012 släppte organisationen Läkare Utan Gränser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmärksammas det faktum att det finns flera humanitära kriser i världen som allmänheten i Sverige inte känner till. Organisationen benämner dessa som “glömda kriser”. Anledningen till den låga kännedomen hos allmänheten är, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna. Begreppet glömda kriser bygger till stor del på idén om att en kris eller en risk kan lida av ett otydligt tids- eller rumsperspektiv, som därmed urholkar dess nyhetsvärde. Begreppet kan dessutom utvidgas till att omfatta miljömässiga risker och kriser, eftersom även dessa till viss del har låg kännedom hos allmänheten. För att de glömda kriserna ska få den uppmärksamhet de förtjänar, måste de marknadsföras och kommuniceras. Syftet med denna studie är att undersöka begreppet glömda kriser närmare. Detta kommer göras genom att studera hur två ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser gentemot en bred målgrupp. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på teorier om det globala risksamhället och hur människor uppfattar specifika situationer som risker eller kriser. Vidare läggs en grund inom marknadskommunikation där en diskussion förs om möjligheten att betrakta glömda kriser som produkter i mer kommersiell bemärkelse. För att skapa en analysmall för studien redogörs också för teorier inom semiotik och retorik i marknadsföring. För att studera hur två organisationer marknadsför glömda kriser har sex olika kampanjfilmer valts som analysobjekt. Organisationerna bakom dessa är Läkare Utan Gränser och Naturskydds-föreningen. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Detta för att kunna analysera det valda materialet på djupet och inte enbart utifrån det manifesta innehållet. Vidare har den kvalitativa ansatsen valts på grund av att fältet kommunikation av glömda kriser ännu är relativt outforskat. Uppsatsen strävar därmed efter att skapa en första förståelse för området, som en grund för fortsatta studier. Analysresultaten pekar på många intressanta aspekter. Bland annat lyfts tids- och rumsperspektivet både i förminskande och utvidgande form genom en användning av den retoriska figuren synekdoke. Även interrogatio, exclamatio, antites etc. återfinns i tydliga exempel. Semiotiska tecken finns alltid i audiovisuell kommunikation, dessvärre antyder analysen en relativt låg medveten användning av dessa i marknadsföringsmaterialet. Vidare syns en klar ambition i allt material från båda organisationerna att utbilda sin målgrupp och öka förståelsen för de glömda kriserna i fråga. Detta överensstämmer med önskemålet om utförligare information om kriserna, som uttrycks i rapporten från Läkare Utan Gränser. Studien avslutas med flera relevanta slutsatser som öppnar upp för framtida forskningsuppslag. / In the fall of 2012, the report Kriserna Svenskarna Glömt (“The crises forgotten by the Swedes”), was issued by the organization Läkare Utan Gränser - the Swedish department of Médicins Sans Frontières. This report stressed the fact that there are several humanitarian crises in the world, that the Swedish public is unaware of - the “neglected crises”. A possible reason for the lack of awareness among members of the public is, according to the report, presumed to be low media coverage about the crises. The term “neglected crises” is based on the concept that a crisis or a risk can be said to suffer from an unclear position in time and space. This results in a low news value. The term can also be expanded to include environmental risks and crises since these also to some extent suffer from a lack of public awareness. In order to bring the neglected crises the attention they deserve, they must be marketed. The purpose of this study is to further investigate the neglected crises. This will be done through a study of two non-profit organizations and their marketing of humanitarian and environmental risks towards the general public. The theoretical framework of this essay is based on theories of global risk society as well as theories of how people perceive situations as risks or crises. Furthermore, theories of marketing are discussed in order to facilitate an understanding of how it is possible to view risks as products, in a more traditional, commercial sense. Theories of semiotics and rhetoric in marketing are presented to create an outline for the analysis. Six campaign movies from the organizations Läkare Utan Gränser and Naturskyddsföreningen constitute the material for analysis. Since the scientific field of communication of neglected crises is yet rather unexplored, a qualitative methodological approach has been chosen. To perform an in-depth analysis of the material, a qualitative content analysis based on a rhetorical and semiotic perspective is used. Based on the prerequisites of the field of the neglected crises the study aims to create a foundation for further research in this area. The content analysis resulted in several interesting findings. Through the use of the rhetorical figures such as synecdoche, the distance between the viewer and the crises is both expanded and reduced when it comes to the time- and space aspects. Other rhetorical figures are also found in the material, such as rhetorical questions, contrasts and exclamations. As far as semiotics is concerned, signs are an imperative part of audiovisual communication. However, in the material studied, the use of semiotic signs appears to be coincidental rather than intentional. Finally, in all the campaign movies, the study revealed a clear ambition to educate its target audience about the neglected crises on a deeper level. This corresponds to the requests made in the report from Läkare Utan Gränser, stating that more detailed information about the forgotten crises is required in order to raise awareness among the public.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

No description available.

In recent times, sport's responsibility has grown beyond being only Sweden's largest people movement and activating people. Now sport is also expected to contribute to crime prevention and prevent other social problems. Using sport as a method and a kind of gear has in turn given sport other challenges. By using institutional theory, the study wants to highlight the working practices in which nonprofit organizations use in their own associations as well as with other organizations, to promote integration. The study is aimed at basketball associations in socio- economically vulnerable areas. To investigate this, a main issue was formulated and to answer it, two questions were formulated as an aid. An unstructured group interview was conducted consisting of four (4) respondents with different positions and active in sports in the socio- economically vulnerable areas. Four (4) semistructured interviews were also conducted with sports leaders in the basketball associations in the same areas. The results showed that cooperation between the association, school, the Swedish Basketball Federation, the municipality and the district is of utmost importance in the work of integration and other social problems. Different types of projects are also a common practice. The basketball associations generally have the same working practices with the organizations in the surrounding area with certain exceptions that occur within their own associations.

Purpose: The purpose of my study is to contribute to more knowledge about barriers to effective segmentation and how to diagnose and treat these barriers. I have done a case study of Lärarförbundets communication to one of their target groups, headmasters. To obtain a broad understanding I have interviewed both employees and members. The research questions are: What do a selection of employees and members regard as the main reasons why Lärarförbundet does not succeed better with its audience-targeted communication? What can help Lärarförbundet to improve its audience-targeted communication? Design/methodology: This research was a case study using a qualitative data gathering method. A total of eighteen semi structured interviews were conducted, nine interviews with members and nine interviews with employees. Findings: All interviewed respondents believe that communication to the group of headmasters can be better. None of the employees know that there is any follow-up of the goal of communicating to different audiences. Most respondents believe that Lärarförbundet need to get more knowledge about the headmaster group to reach out with more relevant information. To improve it is crucial that management supports the segmentation process and ensure change in current communication. The work with knowledge management (KM) also needs to be developed. Finally, Lärarförbundet need to draw up a plan with clear steps. Originality/value: Only a few studies have focused on the part of segmentation which deals with practical problems when segmentation is implemented. This study contributes to better understanding about barriers to effective segmentation.