Denna undersökning avser att ta reda på hur den ideella organisationen Fatta använder sig av sociala medier för att sätta agendan. Uppsatsen bygger på agenda setting- teorin och tidigare forskning om ideella organisationer. Frågeställningen lyder “Hur använder Fatta sociala medier för att sätta agendan?”. Uppsatsens kärna baseras på insamlat material från Fattas sociala medier Facebook, Instagram och Twitter. Insamlingsperioden var under en månads tid. Detta material analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att Fatta använder sociala medier i en väldigt liten utsträckning. Det i sin tur tyder på att det är ett flertal faktorer som spelar in för att en ideell organisation ska kunna hamna på agendan. I Fattas fall hjälper sociala medier dem att nå ut till sin publik med tre huvudsakliga kategorier: information, marknadsföring och uppmaningar. / The purpose of this thesis was to understand how social media can help non profit organizations to set the agenda. We have chosen to study the non profit organization Fatta. In this thesis a qualitative content analysis is used to look at the content in social media posts. The method is used to see how the non profit organiztion Fatta are using social media to set the agenda. The main results of this thesis is that being on social media is not enough for setting the agenda. There are several factors that come into play when a non-profit organization succesfully makes it to the agenda

The purpose of this thesis is to analyse what risks an NGO faces when entering collaboration agreements with a corporation. This is done through a case study of Energifallet, a collaboration project between The Swedish Society for Nature Conservation and global furniture company Ikea. The project seeks to improve learning for sustainable development in Swedish schools and is funded by the corporation, which raises legitimacy questions about the independence of the NGO. By conducting contextual text analysis combined with semi-structured interviews, the study concludes that the NGO manages to keep its independence. This is due to an agonistic interorganizational relationship with the corporation, built-in independence mechanisms in the project implementation and the corporation’s political view of CSR. The results also indicate that collaborations between companies and NGOs are a new type of societal phenomenon that has the potential to bring the agenda for sustainable development forward.

Denna fallstudie har gjorts av Lucas Bergqvist och David Roos inom ramen för magisterprogrammet Ledarskap -  Organisatoriskt, Kreativt och Entreprenöriellt på Linnéuniversitetet i Kalmar. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur en ideell organisation kan balansera sin bärande idé med den professionalism och de strukturer som ofta infinner sig i affärsmässiga organisationer samt identifiera vilka möjligheter och begränsningar detta har för ledarskapet inom organisationen.   Det empiriska underlaget som har möjliggjort studien har inhämtats genom sju semistrukturerade intervjuer enligt kvalitativ forskningsmetod. Respondenterna representerar stiftelsen Human Bridge och deras dotterorganisation, den ideella föreningen Lindra. Samtliga respondenter har någon form av ledarroll i sitt arbete.   Human Bridge är en biståndsorganisation som fokuserar på sjukvårdsmaterial medan Lindra bedriver second hand-verksamhet i ett antal butiker för att finansiera Human Bridge biståndsarbete. Human Bridge verksamhet ses ofta bara som en kostnad, vilket respondenterna ibland anser vara ett problem då de samtidigt vill uppfattas som en effektiv och professionell organisation.   Då Human Bridges och Lindras verksamhet i hög utsträckning innehåller ideellt arbete så undersöker vi hur ledarna inom de båda organisationerna hanterar sitt ledarskap i det spänningsfält som råder mellan att leda en organisation som vilar på en bärande idé men samtidigt vill drivas och betraktas som professionell. De ideella insatser som bidrar till båda organisationerna kommer ofta med vissa förbehåll och krav från de ideellt arbetande, detta är enligt respondenterna ibland fullt berättigat. Studien visar att det dock finns utrymme för förbättringar och förändringar i sättet de arbetar på och hur de bedriver sitt ledarskap. I våra slutsatser presenterar vi de möjligheter och begränsningar som vi har identifierat och som Human Bridge och Lindra bör fortsätta med, alternativt förbättra eller förändra, för att kunna vara en organisation vars verksamhet bygger på en bärande idé men ändå betraktas som professionell.   De möjligheter och begräsningar som efter empirisk insamling och analys har identifierats är följande; Utveckla det transformativa ledarskapet för att tydligare koppla betydelsen av det ideella engagemanget till den bärande idén. Försök mäta biståndet, om än i relativa mått för att kunna följa dess utveckling och legitimera verksamheten. Kommunicera tydligare hur Human Bridge och Lindra ämnar använda sig av praktikanter och lönebidragsanställda. Minska beroendet av ideell arbetskraft inom Lindra. Använda smart makt vid beslutsfattande och kommunikation då denna kan situationsanpassas för att  vara förenlig med både bärande idé och professionalism.

I denna uppsats har vi undersökt ledarskap och motivation i ideella organisationer. Vårt syfte var att ta reda på om det krävs någon specifik ledarskapsstil för att leda arbetet i en ideell verksamhet samt om det krävs någon specifik form av motivation för att lyckas med frivilligt arbete. Vi har genom kvalitativ metod utfört nio semistrukturerade djupintervjuer med tre olika organisationer vilka har legat till grund för vårt empiriska material. Då vi inspirerats av hermeneutiken gick vi in i processen med en förförståelse som handlade om att det krävs mer av en ledare i en ideell organisation än hos ett kommersiellt företag. Vår uppfattning var att kommersiella och ideella organisationer använder sig av motivation på olika sätt då ekonomisk ersättning saknas för arbete i en ideell organisation. För att bearbeta vårt empiriska material har vi använt oss av kodning för att på ett enkelt vis få ut viktig information ur vårt utskrivna material. För att vidare analysera materialet har vi tagit hjälp av fyra vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling samt begreppen ledarskap, motivation och makt. Vårt resultat visar att det ledarskap som passar bäst i en ideell organisation är ett situationsanpassat ledarskap. Det krävs dock ingen specifik ledarskapsstil utan detta beror på verksamhetens syfte, värderingar samt dess arbetsform. Motivationen hos volontärer kommer främst från eget intresse, engagemang och deltagande i organisationen. Därmed bestrids den förförståelse vi gick in med då de individer som engagerar sig ideellt har ett grundat intresse för organisationens arbete och därför inte är i behov av ytterligare motivation. / In this bachelor’s thesis we have studied leadership and motivation in non-profit organizations. Our purpose was to find out if there is a specific leadership style required in a non-profit organisation and if it there is a special form of motivation needed to succeed with volunteering. We have, through qualitative method, performed nine semi-structured in-depth interviews with three different organizations, which have been the base for our empirical material. Inspired by the hermeneutics we went into the process with a pre-understanding that it requires more from a leader in a non-profit organization than it does in a commercial enterprise. Our understanding was that commercial and non-profit organizations use different ways of motivation because financial compensation is lacking in non-profit organizations. In order to process our empirical data, we used coding to easily retrieve important information from our printed material. In order to further analyze the material, we have taken the help of four scientific articles, a doctoral dissertation and the theories of leadership, motivation and power. Our result shows that the leadership that works best in a non-profit organization is a situational leadership style. However, no specific leadership style is required, it depends on the purpose of the business, its values ​​and working methods. The motivation of volunteers comes primarily from their own interest, involvement and participation in the organization. Thus, the pre-understanding we entered into is disputed, as the individuals who engage voluntarily have a basic interest in the organization's work and therefore are not in need of further motivation.

Bakgrund: Mindre ideella organisationer fyller en central funktion i ekonomin och är en del av den växande ideella sektorn. Därför har en större angelägenhet vuxit fram när det kommer till de mindre ideella sektorns redovisning. Det finns ingen särskild lag som tillämpas för de  mindre ideella organisationerna och de är heller inte tvingade att upprätta en särskild redovisning, vilket medför att det inte heller finns någon fastställd redovisningsprocess för dessa ideella organisationer.   Frågeställning:  Hur ser redovisningsprocessen ut i mindre ideella organisationer och vad påverkas den av?   Syfte: Det finns generellt sett få studier som fokuserar på redovisningsprocessen i ideella organisationer och när det kommer till mindre sådana har inga tidigare studier gjorts. Arbetet syftar därför till att belysa och öppna upp området. Arbetet syftar även till att bidra med kunskap genom att beskriva den process som genomgås vid redovisning av den mindre ideella verksamheten samt undersöka vad som påverkar denna process.   Metod: För att uppfylla arbetets syfte genom att besvara dess frågeställning, har en kvalitativ metod använts. Datainsamlingen består av fyra genomförda semi-strukturerade intervjuer där respondenterna är redovisningsansvariga inom fyra mindre ideella organisationer. Ett strategiskt urval gjordes där nio redovisningsansvariga tillfrågades, men enbart fyra av dem hade möjlighet att medverka.   Resultat & Slutsats: Redovisningsprocessen ser inte likadan ut i alla mindre ideella organisationer men alla förefaller sig genomgå en process och ha utarbetade rutiner. Det ideella syftet medför att involverandet av revisor blir en väsentlig kostnadsfråga och den största skillnaden. En avvägning får göras kring nytta och kostnad. Samtidigt väljer de hellre att anlita en professionellt kunnig person än att riskera att det blir fel. Alla steg i redovisningsprocessen genomförs noggrannt för att upprätta en redovisning av god kvalitet, vilket visar medlemmarna hur pengarna använts och för att uppfylla de normer och värderingar som samhället har. / Background: Small non-profit organisation’s play a central role in the economy and are a part of the growing non-profit sector. Therefore a greater concern has emerged when it comes to the small non-profit organisations accounting. There is no specific law set up for small non-profit organisations and they are not obliged to set up a separate accounting, which means that there is no established accounting-process for these organisations.   Framing of question: What does the accounting-process for smaller non-profit organisations look like and what affects it?   Purpose: There are generally few studies that focuses on accounting in non-profit organisations and when it comes to smaller ones no previous studies has been found. This study therefore aims to highlight the area. The study also aims to contribute with knowledge by describing the process that is being implemented when the accounting is being established and examining what affects this process.   Method: To achieve the purpose of this study a qualitative method has been used. The data was gathered through four semi-structured interviews. The respondents are responsible for the accounting within their respective smaller non-profit organisations. Through a strategic selection, nine respondents were asked but only four of them had the opportunity to participate in our study.   Result & Conclusion: The accounting-process does not look the same within every small non-profit organisation, though they follow a process and have prepared routines for how the work should be performed. The nonprofit purpose entails that the involvement of the auditor becomes a significant cost issue where balance regarding benefit and cost is considered. Though, they rather choose to hire a professionally knowledgeable person than risk making mistakes. Every step is carried out carefully to establish a report of good quality which shows the members how the money has been used and to meet the norms and values of society.

<p>Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn. Även från politiskt håll har man också velat att dessa organisationer ska sköta en del av kommunens verksamhet. Studien har också visat genom resultatet och analysen att PRO som frivilligorganisation i Ös-teråkers kommun varken är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Däremot har PRO en roll som kooptering d.v.s. att de kan påverka beslut som berör äldre människor genom sin plats i pensionärsrådet.</p>

<p>Svenska kyrkan separerade från staten år 2000 och därmed förändrades dess juridiska form från kyrkokommun till juridisk person. Det nya religiösa samfundet är nu en variant av en ideell förening. Till följd av ett minskat medlemsantal får nu svenska kyrkan färre resurser från medlemsavgifter. Samfälligheterna mottar dock ofta gåvor i form av pengar, fastigheter eller fonder. Ett problem har uppstått kring klassificering av dessa gåvor vilket har lett till att en ny rekommendation har utfärdats av Svenska kyrkans redovisnings kommitté. Svenska kyrkan är nu angelägen att tydligt gentemot givaren visa att erhållna medel hålls åtskiljt från eget kapital och därför inte kan användas till andra ändamål än avsedda. Införandet av KREDs rekommendation gällande ändamålsbestämda gåvor har medfört att redovisningspraxis måste förändras i församlingarna. Vi vill undersöka församlingarnas nya redovisningspraxis.</p><p>Vår problemformulering lyder;</p><p>- Hur ser redovisningspraxis ut inom Svenska kyrkan efter införandet av KREDs rekommendation av ändamålsbestämda gåvor? Huvudsyftet med studien är att öka förståelsen för- samt undersöka nuvarande redovisningspraxis beträffande ändamålsbestämda gåvor i församlingar i Svenska kyrkan. Till huvudsyftet har vi utarbetat ett delsyfte;</p><p>– Att undersöka hur redovisningen i kyrkan som en icke vinstdrivande organisation skiljer sig från redovisningen i en vinstdrivande organisation utifrån värden i balansräkningen, dess resultatmått och förmågan att förmedla verksamhetens måluppfyllnad samt finansiella ställning mot sina intressenter.</p><p>Studien utgår från en kvalitativ ansats med inslag av det induktiva angreppssättet. Fem intervjuer har genomförts med ekonomiansvariga i Härnösand- och Luleå stift. Dessutom har två telefonintervjuer genomförts med expertis från Svenska kyrkans församlingsförbund. Vi har sammanställt intervjuerna som porträtt av varje församlings redovisningspraxis. Därefter analyserar vi dessa genom att visa skillnader och likheter mellan församlingarnas praxis. De slutsatser som studien visar är att kamrererna i församlingarna har en medvetenhet och förståelse för hur den nya rekommendationen ska användas. Kamrererna följer dock inte rekommendationen fullt ut. Studien visar att det varierande sättet att redovisa de ändamålsbestämda gåvorna inte ger en enhetlig bild av ekonomin i hela Svenska kyrkan. Vi menar därför att rekommendationen borde vara mer utförlig. Utifrån studien drar vi slutsatsen att vissa balansposter i balansräkningen skiljer sig så mycket från definitioner av balansposter i vinstdrivande organisationer att en ny terminologi anpassad för icke vinstdrivande organisationer borde utarbetas. Studien visar att resultatbegreppet och måluppfyllnad skiljer sig åt på så sätt att församlingarna inte vill maximera vinst utan istället maximera verksamheten utifrån erhållna medel. Deras mål är istället att erbjuda tjänster kostnadsfritt. Slutligen visar studien på att de ekonomiansvariga inte finner det självklart för vem de upprättar årsredovisningen mot.</p>

<p>Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga. Här skapas således en målkonflikt inom organisationen mellan den affärsinriktade elitverksamheten och den ideella verksamheten. Problem kan uppstå med att få dessa olikriktade målsättningar att fungera tillsammans. Måldifferenserna har en påverkan på hur föreningen styrs, samtidigt som det även påverkar organisationens förmåga att uppnå en hög grad av målkongruens. </p><p>Syfte: Beskriva framtagningen och utformningen av ett balanced scorecard för Linköpings Hockey Club. Utvärdera hinder och möjligheter att kombinera ideella och kommersiella mål i idrottsföreningar. Precisera begreppet måldifferenser och visa hur detta påverkar möjligheterna att uppnå målkongruens. </p><p>Genomförande: Undersökningen är av fallstudiekaraktär där fallorganisationen är Linköpings Hockey Club. Data har samlats in genom öppna samtal med personer i och runt organisationen samt genomgång av relevant litteratur och publikationer från branschen. </p><p>Resultat: Med utgångspunkt i det framtagna styrkortet i kombination med samtal/intervjuer har undersökningen utmynnat i en intressentmodell som visar svårigheterna med att förena ideella och kommersiella målsättningar. Måldifferenser är skillnader (motsättningar) i grundtanke och avsikt vad gäller organisationens övergripande målkategorier. Tydliggörande av och information om måldifferenser i kombination med kontinuerlig övervakning underlättar hanterandet av måldifferenserna i organisationen. En separeration av särskilda strategiskt relevanta måldifferenser i skilda organisationsformer kan vara en lösning på problemet. Måldifferenser har en negativ inverkan på förmågan att uppnå målkongruens i en organisation i avseende på de övergripande målsättningarna. Således måste eventuella måldifferenser elimineras för att uppnå en hög grad av målkongruens</p>

<p>Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna. </p><p>Syfte: Syftet är att identifiera och systematisera styrproblem kopplade till frivilligarbete i ideella organisationer med externa mål. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes i Linköping, och baserades på åtta intervjuer med personer som är eller har varit engagerade i svenska ideella organisationer. </p><p>Resultat: Ett 30-tal styrproblem har identifierats och indelats i kategorierna brist på vägledning, motivationsproblem respektive personliga begränsningar. Vissa av dessa är problem som beror på bristande kunskap eller uppmärksamhet från ledningens sida, medan andra beror på de ideella organisationernas särdrag och frivilligarbetets karaktär. Den analysmodell som framtagits för identifiering och systematisering av styrproblem är av sådan generell karaktär att den skulle kunna appliceras även utomlands.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. </p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden. </p><p><strong>Method:</strong> In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample. </p><p><strong>Results and conclusions:</strong> The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.</p>