In the light of the increasing globalization and immigration to Sweden, this thesis examines how the employees at Swedish NGO’s perceive the intercultural dialog with immigrants. The NGO’s are recognized as an important part in the ongoing work of integration. At the same time the employees often have a very limited formal education within the communication field and the NGO’s often lack a communications officer and a communications section. These employees are the ones that in their daily work meet the immigrants and are expected to help the immigrants integrate, meet swedes and learn the language. Using theories within the field of intercultural communication and intercultural communication competence, this thesis has examined how three employees at three NGO’s in Lund perceive the intercultural dialog with immigrants. The conclusions drawn are that the dialog is not perceived as intercultural at all, but as interpersonal, with more emphasis placed on the personality and no importance at all on cultural differences. Knowledge of Swedish and to have enough time to communicate are perceived as of great importance for the dialog. The context in which the dialogs take place seems to be crucial for how the dialog is perceived.

Denna studie syftar till att undersöka vilken symbolisk bild som framhävs av det regionala civilsamhällets samtida roll som aktör på samhällsarenan, och undersöker detta ur ett institutionaliseringsperspektiv. I bakgrund av utvecklingarna med governance, kommersialisering i offentliga policyområden och nedmontering av välfärdsstater har det skapats utmaningar för civilsamhällets organisationer rörande utvecklingen av deras samhällsroll. I Sverige, där folkrörelser fungerat som röstbärare åt människor vars idéer hittade väg in i politiken samtidigt som välfärdsstaten hade en dominerande roll fram till 90- talet, har det skett stora förändringar för civilsamhällets förutsättningar under de senaste decennierna. I allt högre grad arbetar de konkratsbaserat med offentlig sektor för att bistå i välfärdsproduktion, och denna utveckling beskrivs av många teoretiker som "från röst till service". Ett samverkansavtal, Överenskommelsen, lanserades i Oktober 2008 med inspiration från Englands motsvarighet. Idén till avtalet kom från en paraplyorganisation för ideella organisationer med avsikt att tydliggöra de ideella organisationernas roll i en allt osäkrare samhällskontext, dock satte den dåvarande regeringen sin agenda på den och slutresultatet blev en avsiktsförklaring att välfärdsarenan ska inneha en större mångfald av ideella organisationer. Trots detta ägnar avtalet en stor del åt att beskriva visioner om att synliggöra den ideella sektorns röstgivande roll i samhället. Detta arbete grundar sig i Överenskommelsen, men fokuserar på de tre regionala varianterna från Örebro, Skåne och Västra Götaland, i bakgrund av samhällets samtida regionaliseringsprocesser. Dessa tre avtal analyseras för att se vilken symbolisk bild som framhävs och om det rör sig om en institutionalisering av den rollen som tidigare forskning menar håller på att utvecklas. Resultaten visar en symbolisk bild av en aktör med en särskild kraft och ett särskilt värde som bidrar med demokrati och sammanhållning. Dock skiljer sig beskrivningarna av organisationernas karaktär med vad avtalet vill att de ska ägna sig åt, det finns inga indikationer på att de demokratigivande aspekterna ska förstärkas, snarare ska de ta med sig deras särart, demokrati och frivillighet, för att bidra med en mångfald till den regionala välfärden. Denna bild befinner sig i ett semiinstitutionellt tillstånd eftersom en stor osäkerhet  och otydlighet är genomgående i avtalen, och eftersom det finns ett glapp i beskrivningarna av vad organisationerna är och vad de ska ägna sig åt. / This study aims at investigating what symbolic image that is emphasized by the contemporary civil society role as an actor in the societal arena, and examining this from an institutionalization perspective. In the light of developments in governance, commercialization in public policy areas and dismantling of welfare states, challenges have been created for civil society organizations regarding the development of their social role. In Sweden, where movements of people acted as voters for people whose ideas found their way into politics while the welfare state had a dominant role in the 90's, there has been major change in civil society conditions in recent decades. More and more, they work in a contractbased manner with the public sector to assist in welfare production, and this development is described by many theorists as "from voice to service". A cooperation agreement, Överenskommelsen (The agreement), was launched in October 2008 with inspiration from England's counterpart. The idea of the agreement came from an umbrella organization for nonprofit organizations with the intention of clarifying the role of non-profit organizations in an increasingly insecure societal context, however, the then government put its agenda on it and the final result was a declaration of intention that the welfare arena should hold a wider variety of non-profit organizations. Despite this, the agreement devotes a great deal to describing visions of making visible voice role of the nonprofit sector in society. This work is based on Överenskommelsen, but focuses on the three regional variants from Örebro, Skåne and Västra Götaland, in the light of society's contemporary regionalization processes. These three agreements are analyzed to see what symbolic picture is highlighted and if it is an institutionalization of the role that earlier research is considering developing. The results show a symbolic image of an actor with a special force and a special value that contributes to democracy and cohesion. However, the descriptions of the nature of the organizations differ with what the agreement would like them to do, there are no indications that the democratization aspects should be strengthened, rather, they should bring their distinctive character, democracy and voluntaryness, to contribute a diversity to regional welfare. This image is in a semi-institutional state because a lot of uncertainty and ambiguity are throughout the agreements, and because there is a gap in the descriptions of what the organizations are and what they are aimed to do.

Den ideella sektorn är byggd på ideellt engagemang och volontärer som jobbar utan ersättning. Inom dessa organisationer finns det dock ofta avlönade nyckelpersoner som innehar en ledande position. Om det är lönen eller att hjälpa stödsökande människor som motiverar ledarna är ännu inte utforskat. I tidigare forskning görs i regel en dikotom uppdelning av inre och yttre motivationsfaktorer. I förhållande till denna uppdelning kan ledarnas lön ses som något som ger dem extern motivation men samtidigt arbetar de tillsammans med oavlönade människor – ofta med det explicita syftet att skapa en bättre värld – vilket brukar kopplas till intern motivation. Med bakgrund av denna dubbelhet i ledarnas roll syftar denna uppsats till att problematisera den dikotoma uppdelningen i förhållande till motivation genom att undersöka hur ledarna förhåller sig till motivation. Urvalet består av tio kvinnliga ledare inom ideella organisationer som alla är avlönade för sitt arbete. Med hjälp kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk tolkningsgrund har syftet besvarats, och sedan analyserats i en fördjupad analys utifrån begrepp om emotioners betydelse i arbete samt organisationsteori. Studiens resultat visar att det finns ett dilemma mellan frihet och ansvar som ledarna förhåller sig till. Ledarna är starkt motiverade av att göra gott, men drivkraften möjliggörs av den ekonomiska ersättningen och båda har således betydelse för motivationen. Ytterligare ett fynd är att motivationen kan ha negativa konsekvenser. Resultatet visar att dikotomier som intern och extern motivation, egoism och altruism, inte på ett rättvisande sätt speglar den sociala verkligheten för dessa ledare. Snarare smälter olika motivationsaspekter samman: studiens slutsats är att ledarna motiveras av frihet som medför ansvar och att denna motivation är långt mer komplicerad än vad som föreslås i uppdelningen inre och yttre.

Syftet med denna studie var att belysa olika delar av prostitution och människohandel inom svensk socialtjänst och ideella organisationer. Dessutom kan denna studie bidra till att uppmärksamma samhället om fenomenet prostitution och människohandel samt bidra till vidare diskussion kring ämnet. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomfördes med yrkesverksamma inom socialtjänst och ideella organisationer. Intersektionalitet, empowerment och social mobilisering var studiens teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att det finns en begränsad kunskap kring prostitution och människohandel inom socialtjänst och samhället generellt. Det påvisades att det är ett komplext fenomen där det finns behov av att utöka resurser för att kunna bedriva ett effektivt arbete och ge utsatta bästa möjliga förutsättningar att få tillgång till rätt stöd och skydd. Vidare framkom att det krävs en ökad medvetenhet kring fenomenet då det förekommer i alla kontexter och grupper vilket föranleder att stödet behöver bli mer differentierat för att inkludera alla. Studiens slutsats visar att prostitution och människohandel är ett komplext fenomen som det finns en bristande kunskap och förståelse kring. Det är av vikt att arbetet mot fenomenet utvecklas samt att medvetenheten kring fenomenets förekomst ökas. / The purpose of this study was to shed light on various parts of prostitution and human trafficking within Swedish social service and non-profit organizations. In addition, this study can help to draw society’s attention to the phenomenon of prostitution and human trafficking, as well as contribute to further discussion on the subject. A qualitative method through interviews with eight workers within social service and non-profit organizations was used to reach the purpose of this study. The theoretical basis of the study was intersectionality, empowerment and social mobilization. A qualitative content analysis helped to analyze the collected data. The result of the study showed limited awareness about prostitution and human trafficking among social service and non-profit organizations. It also showed that this is a complex phenomenon where there is a need to expand the resources in order to conduct an effective work and provide vulnerable people with the best possible conditions for gaining access to the right support and protection. Furthermore, it shows that awareness needs to be greater about the phenomenon as it occurs in all contexts and groups which means that the support needs to be more adapted for each individual to include everyone. The conclusion of the study shows that prostitution and human trafficking is a complex phenomenon of which there is a lack of knowledge and understanding. It is important that the work against the phenomenon is developed and that awareness about the phenomenon's occurrence is increased.

Detta är en studie med syfte att öka kunskapen om vad som motiverar människor att arbeta i den ideellt avlönade kultursektorn. Uppsatsen fokuserar på ideella organisationer inom kulturområdet som bedrivs med stöd av statliga, kommunala och regionala bidrag och som har avlönad anställd personal. Studien utgår ifrån intervjupersonernas upplevelse av vad som motiverar dem i sin arbetssituation. Studiens empiri bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar främst med att administrera och leda verksamheten inom sin kulturorganisation. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vartefter materialet analyserades utifrån vald tematisering: kontroll, självförverkligande, styrelsens betydelse, sammanhang och ekonomi. Resultatet gav en samstämmig bild av att motivation styrs av kontrollen över sin arbetstid, arbetsuppgifter och sitt uppdrag.    Nyckelord: Ideella organisationer, kultursektorn, motivation, Self-Determination Theory, kultur, civilsamhället, styrelse

Att visa ’accountability’ (att handla på ett visst sätt och därefter redogöra för sitt handlande) har under de senaste decennierna kommit att anses viktigt för ideella organisationer. Att vara ’accountable’ antas nödvändigt för att organisationer ska upplevas som legitima av sina intressenter och därmed viktigt för deras långsiktiga överlevnad. En typ av information som antyds vara av vikt för organisationers intressenter är att de tydligt redovisar sitt syfte och relevanta prestationer. Teorier som potentiellt kan förklara hur ideella organisationer redovisar sådan information har dock forskats om endast i begränsad omfattning. Denna studie ämnade testa om resource dependence -teori och institutionell teori kan ses som giltiga förklaringsmodeller för hur ideella organisationer i årsberättelsen redovisar sitt syfte och relevanta prestationer. Med grund i teorierna formulerades två hypoteser vilka gör antaganden om syftes -och prestationsredovisningens utförlighet. Hypotesen som gjordes med grund i resource dependence -teori antog att syftes -och prestationsredovisningen skulle vara utförligare för ideella organisationer som till en högre andel var bidrags -eller donationsfinansierade. Hypotesen som gjordes med grund i institutionell teori antog att syftes-och prestationsredovisningens utförlighet skulle signifikant skilja sig mellan ideella organisationer som utövade olika typ av verksamhet, i denna studie museiverksamheter och sociala insatser. En innehållsanalys utfördes med ett stickprov av årsberättelser från 59 ideellaorganisationer avseende de två verksamhetstyperna. En checklista användes som utgångspunkt för att binärt poängsätta och därmed kvantifiera syftes -och prestationsredovisningens utförlighet. Därefter prövades hypoteserna genom att statistiskt analysera redovisningens utförlighet i relation till andelen bidragsfinansiering samt typ av verksamhet. Studiens resultat visar stöd för båda hypoteserna. För den hypotes som tog sin utgångspunkt i institutionell teori visas dock ett statistiskt starkare stöd. Resultaten antyder att både resource dependence -teori och institutionell teori är giltiga förklaringsmodeller i fråga om hur ideella organisationer väljer att utforma sin syftes -och prestationsredovisning i årsberättelsen.

I denna studie undersöks yrkesverksammas uppfattning om stödet som ges till barn medfrihetsberövade föräldrar samt påverkan på barnet. Även samverkan mellan ideellaorganisationen Kumulus och Kriminalvården när det kommer till ärenden där barn har enfrihetsberövad förälder undersöks.Vår studie bygger på tre semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom den ideellaorganisationen Kumulus och Kriminalvården. De semistrukturerade intervjuerna analyseradesmed hjälp av riktad/konventionell innehållsanalys. Våra teoretiska utgångspunkter utgörs avmodellmakt, stödteori och stigma. Tidigare forskning tar upp aspekter över hur samverkanmellan ideella organisationer och myndigheter kan bidra till asymmetriska förhållande utifrånfinansiering. Även hur det har en stor betydelse för ideella organisationers existens. Tidigareforskning om stöd och påverkan på barnet pekar ut stigma som en betydande faktor och hurdenna grupp av barn är osynlig i samhället. Våra resultat visar att gruppen av barn tillfrihetsberövade föräldrar är en stigmatiserad grupp som är beroende av att stöd erbjuds frånideella organisationer. Ideella organisationer är i sin tur beroende av att marknadsföra sig föratt kunna få in finansiering för att i sin tur kunna erbjuda stöd för dessa barn. Våra resultat visaräven att myndigheter som Kriminalvården utgår från barnets bästa men skulle vilja utveckladetta ytterligare. I vår studie diskuterar vi finansieringens betydelse för ideella organisationersamt hur det kan påverka vilket stöd som erbjuds till barn med frihetsberövade föräldrar.Förbättringsområden som kom upp under intervjuernas gång från Kriminalvårdens sida varförenklade sätt att kunna ha kontakt med sin frihetsberövade förälder, samt att kunna utgå frånbarnets bästa om kontakt överhuvudtaget ska ske. Ett förbättringsområde som kom upp iintervju med Kumulus var att kunna skapa ett nytt åldersinriktat material i form av en metodbok.Slutsatserna vi kom fram till i vår studie är att Kumulus är de enda i Umeå som erbjuder stödför barn med frihetsberövade föräldrar/anhöriga samt att stödet kan variera beroende på barnet.Samverkan mellan Kumulus och Kriminalvården i Umeå fungerar bra idag utifrån deyrkesverksamma. Finansiering är en betydande faktor för organisationer som jobbar med barntill frihetsberövade föräldrar för att de ska kunna utvecklas geografiskt men även för att kunnautveckla arbetsmaterial

In this case study, we investigate knowledge sharing between virtual volunteers, i.e. volunteers who work remotely by telephone or chat, in a specific non-profit organisation running a helpline. Previous research suggests that knowledge sharing may increase efficiency and continuity in organisations. This can be a challenge for organisations with limited fundings. Also, knowledge sharing between virtual volunteers is an understudied topic. We therefore strive to fill this knowledge gap by exploring how knowledge is shared between virtual volunteers in the selected organisation, and which factors are of importance for knowledge sharing between the volunteers.  We conducted qualitative semi structured interviews to collect empirical data, which was analysed through thematic analysis and the knowledge theories SECI model and the Concept Ba. From the thematic analysis six themes have emerged: organisational structure, commitment, information and communication technology, education, experience and relationships. These themes are the most important factors influencing knowledge sharing in the investigated organisation. Our results show that virtual volunteers share knowledge both physically and virtually. However, technical and organisational difficulties such as outdated documents and the volunteers' different possibilities to share knowledge with each other, were identified as challenges. We believe challenges with knowledge sharing in the organisation can be addressed by a Knowledge Management initiative adapted to the organisation including technical solutions facilitating flexible meetings, document management and a contact list of all volunteers and their role in the organisation. We suggest that implementation of a mentorship program would be beneficial for the organisation when new volunteers are introduced.

Denna uppsats undersöker ideella organisationers användande av sociala medier. Syftet är att presentera hur ideella organisationer använder sig av tvåvägskommunikation på sociala medier och hur de kan optimera sitt användande av detta. Dessutom förklaras vilka effekter tvåvägskommunikation respektive envägskommunikation har på följares engagemang på sociala medier. Målet är att presentera hur en ideell organisation kan använda sig av de sociala mediernas förutsättningar för tvåvägskommunikation och vilka effekter detta kan ha för dem. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ metod för att få en inblick i hur ideella organisationer upplever sitt användande av sociala medier och tvåvägskommunikation specifikt. Av denna anledning utförs en intervju för att fråga ut sex Sverigebaserade organisationer kring deras erfarenheter. Dessutom utförs en innehållsanalys av de valda organisationernas Facebooksidor för att kunna jämföra detta med intervjuresultaten för att öka undersökningens validitet. Uppsatsens slutsats är att ideella organisationers tvåvägskommunikation på sociala medier kan förbättras genom användandet av statistiska verktyg. En annan slutsats är att ideella organisationer till högre grad använder sig av tvåvägskommunikation än envägskommunikation på sina Facebooksidor. Dessutom konkluderar uppsatsen att envägskommunikation genererar fler reaktioner och kommentarer från användare på Facebook än tvåvägskommunikation, medan tvåvägskommunikation genererar flest delningar. / This paper researches non-profit organizations’ use of social media. The aim is to present how non-profit organizations make use of two-way communication on social media and its effects. The paper also shows the effects on follower participation through use of two-way communication compared to use of one-way communication and recommends how to improve it. The paper consists of a qualitative method in order to learn more of the experiences of social media and two-way communication by non-profit organizations. Six Swedish organizations are researched through both interviews and content analyses of the organizations’ Facebook pages in order to compare the two and thus increase the validity of the research. The conclusion of this essay is that non-profit organizations make use of two-way communication on social media more often than one-way communication. Use of two-way communication leads to a higher amount of shares on Facebook posts than the use of one-way communication, while one-way communication instead leads to a higher amount of likes and comments. One way for non-profit organizations to improve their use of two-way communication is through statistical tools made available on the different platforms.

The purpose of this study is to address and understand how shock advertising can be used for the social marketing of non-profit organisations in Sweden. To better understand shock advertising in the Swedish context a case study of a campaign published by the Swedish non-profit organisation Talita, with the purpose of bringing attention and awareness to the problem of prostitution happening at younger ages in Sweden, is performed. The study uses reception analysis to gain insights to the contexts and ways the campaign was encoded as well as decoded by intended audiences.  The study begins with a content analysis of the material that provides information on how Talita and the communication agency responsible for the campaign encoded the information. After information on the context and encoding is analysed, three focus group interviews are performed with groups of teachers and parents of children aged 12–17 are presented. This is done to understand how they interpret and construct meaning from the campaign. The information from these interviews is thematized and analysed to be able to compare it with the organisation’s intended interpretations.  The result from this reception analysis showed that the shock advertising in this campaign was negotiated by the audience. The study even confirmed former research and found that elements of shock can lead to oppositional readings due to the audience feeling overwhelmed by the content and choosing therefore to do nothing or purposefully ignore advertisements. The case study was able to provide supporting evidence on media resistance and provide a contextual case example for how a specific Swedish audience of media consumers understand shock advertising in social marketing done by nonprofits.