I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv. I resultatet ser vi att samtliga förskollärare anser att barnlitteraturen har betydelse för barns identitetsutveckling och vi kan synliggöra att de använder litteratur för att motverka stereotypa könsroller samt vidga barnens tankar och föreställningar om vad det innebär att vara flicka respektive pojke. I slutsatsen knyter vi an vårt resultat till tidigare forskning som stärker barnlitteraturens betydelse för barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv.

Enligt ett sociokulturellt perspektiv är språk och tanke varandras förutsättningar, samtidigt som kunskaper och språk utvecklas i samspel med andra. Muntlig interaktion är därmed viktig för elevers språk- och kunskapsutveckling men avgörande för flerspråkiga elever. Detta ställer höga krav på lärarens utformning av undervisning samt det utrymme som ges för muntlig interaktion. Skolinspektionens granskning visar dock att det råder stor brist gällande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, vilket hämmar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka, sammanställa och presentera forskning som behandlar muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som relaterar till syftet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och lyder: Vilken betydelse har muntlig interaktion för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Vilka faktorer påverkar utrymmet för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Studien är en litteraturstudie som bygger på nationell och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapport samt vetenskapligt baserade böcker.   Resultatet visar att muntlig interaktion har betydelse för flera olika aspekter inom språk- och kunskapsutveckling, bland annat för den kognitiva utvecklingen och för identitetsskapande processer. Vidare framgår att lärarens inställning, val av interaktionsformer samt gruppformatering är avgörande faktorer för hur utrymmet för muntlig interaktion möjliggörs och för flerspråkiga elevers möjlighet att nå språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med den här studien är att genom en empirisk undersökning besvara frågeställningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor påverkas av att leva i två olika kulturer? Och hur påverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten står i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill säga den svenska kulturen, medan den andra foten står i en kultur som ungdomarnas föräldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara självklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina föräldrar, men för de här ungdomarna känns deras föräldrars kultur främmande. Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frågor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna går på olika gymnasieskolor i Gästrikland och många av tonåringarna visar på en stor komplexitet i sina svar. Det som de här ungdomarna har gemensamt är inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mängd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte är en homogen grupp. Det bidrar till att de muslimer som bor i det svenska samhället kan tillhöra olika former och inriktningar av en och samma religion. Med hjälp av Meads teori kunde jag förklara de rådande premisserna som de muslimska gymnasieeleverna står inför när de ska fundera över vilka de är? Resultatet gav indikationen om att både identitetsutvecklingen och levnadsvillkoren påverkas av att de befinner sig i den svenska kulturen i skolan och inom den muslimska kulturen utanför skolan. Den främsta orsaken visade sig stämma överens med Meads teori. Det är framförallt språket som är en bidragande faktor till att de muslimska gymnasieeleverna anser att de inte blir förstådda överallt. Inom den tidigare forskningen finns det gedigna empiriska undersökningar om muslimska ungdomars förutsättningar inom den svenska skolan. Det som skiljer min undersökning från Erika Lagerströms och Jonas Otterbecks studier är att min undersökning inte är ihopkopplad med några skolämnen eller läroplaner. Utan jag fann en stor relevans att försöka få ett annat resultat genom att allmänt studera de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling och levnadvillkor. Några av de ungdomar som har deltagit i den här studien känner en kluvenhet kring sin etniska bakgrund, sin egen religiösa uppfattning och vad som förväntas av dem både från hemmet och ifrån skolan. Eleverna tenderar att hamna i en egen uppfattning kring sin identitet som hamnar i en egen kategori där varken skolans eller familjens värderingar stämmer överrens med de muslimska ungdomarnas. Identitetsutvecklingen påverkas negativt av en oförstående omgivning då inte ungdomarna upplever att de kan få utvecklas och bli förstådda utifrån vilka de är.

Sedan 1969 har identitet och livsfrågor varit en av fyra underrubriker i det centrala innehållet för religionskunskap i årskurs 4–6. Trots 50 år i läroplanen har lärare skilda uppfattningar om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur lärare skulle kunna arbeta, samt de utmaningar som de möter, med identitet och livsfrågor i religionsundervisningen för årskurs 4–6 enligt aktuell forskning. I denna litteraturstudie har tidigare forskning i ämnet sammanställts och analyserats utifrån olika inklusionskriterier, så som exempelvis forskning riktat mot den svenska skolan och religionskunskap. Det analyserade materialet är till övervägande del svensk forskning där författarna är endera forskare inom områdena för didaktik och religion eller undervisande lärare inom religionskunskap.   I resultatet beskrivs flera framgångsrika arbetssätt för att lyfta identitet och livsfrågor i klassrummet, exempelvis genom att arbeta med populärkultur. Det framkommer även att en av orsakerna till att lärare tycker det är svårt att undervisa om identitet och livsfrågor är på grund av bristande kunskaper om hur ämnet ska tas upp i undervisningen, då lärarutbildningen inte förbereder dem för detta. Utifrån symbolisk interaktionism och Erikssons interaktionsteori om identitetsutveckling diskuteras hur resultatet kan kopplas samman till vår framtida roll som religionslärare i årskurs 4–6. En slutsats som dras är att vidare forskning inom ämnet behövs för att genom undervisningen främja elevers identitetsutveckling.

<p>Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering. Därefter analyserades resultaten med hjälp av den socialpsykologiska teorin symbolisk interaktionism. Undersökningens resultat visade att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer kan ha svårt att ha råd med aktiviteter, såväl i skolan som på fritiden. Uppbär familjen försörjningsstöd beviljade vanligtvis socialsekreterarna bidrag till skolresor om de ansåg att barnet behövde det och även bidrag till någon, inte för dyr, fritidsaktivitet efter en individuell prövning. Socialsekreterarna beskrev att barnperspektivet har betydelse för deras arbete och att det sen barnperspektivets införande är lättare att bevilja bistånd. Socialsekreterarna upplevde att föräldrar som uppbär försörjningsstöd ofta uttrycker oro för att deras barn ska avvika i förhållande till kamrater och därmed riskera att bli utanför kamratgemenskapen.</p>

<p>Det finns ungefär 8 000 – 10 000 teckenspråkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckenspråk som sitt första språk. Teckenspråket blev erkänt som dövas första språk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkännandet fick barn rätt att få undervisning på teckenspråk. Svenska och internationella undersökningar har påvisat att bristfällig kommunikation mellan barn och föräldrar och med den närmaste omgivningen gör att barnet får en dålig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen ålder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra. Omgivningens attityder och typ av bemötande av det enskilda barnet har också stor påverkan på dennes utveckling. Studien är kvalitativ, en litteraturstudie med fokus på utvalda svenska och internationella genomförda undersökningar. Utifrån studier kring befintlig litteratur och forskning har följande frågeställning försökts besvaras; Vilka är de primära faktorerna som påverkar det enskilda teckenspråkiga barnets identitetsutveckling? Syftet med denna uppsats är att beskriva och diskutera hur faktorer som familjen och skolan påverkar teckenspråkiga barns identitetsutveckling.</p>

Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nå en ökad förståelse för den situation och de förutsättningar tonåringar som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbär försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handläggningen av ekonomiskt bistånd. För att nå detta syfte använde jag mig av en kvalitativ metod, det vill säga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare på en socialbidragsenhet. Resultaten från intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering. Därefter analyserades resultaten med hjälp av den socialpsykologiska teorin symbolisk interaktionism. Undersökningens resultat visade att barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer kan ha svårt att ha råd med aktiviteter, såväl i skolan som på fritiden. Uppbär familjen försörjningsstöd beviljade vanligtvis socialsekreterarna bidrag till skolresor om de ansåg att barnet behövde det och även bidrag till någon, inte för dyr, fritidsaktivitet efter en individuell prövning. Socialsekreterarna beskrev att barnperspektivet har betydelse för deras arbete och att det sen barnperspektivets införande är lättare att bevilja bistånd. Socialsekreterarna upplevde att föräldrar som uppbär försörjningsstöd ofta uttrycker oro för att deras barn ska avvika i förhållande till kamrater och därmed riskera att bli utanför kamratgemenskapen.

Det finns ungefär 8 000 – 10 000 teckenspråkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckenspråk som sitt första språk. Teckenspråket blev erkänt som dövas första språk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkännandet fick barn rätt att få undervisning på teckenspråk. Svenska och internationella undersökningar har påvisat att bristfällig kommunikation mellan barn och föräldrar och med den närmaste omgivningen gör att barnet får en dålig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen ålder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra. Omgivningens attityder och typ av bemötande av det enskilda barnet har också stor påverkan på dennes utveckling. Studien är kvalitativ, en litteraturstudie med fokus på utvalda svenska och internationella genomförda undersökningar. Utifrån studier kring befintlig litteratur och forskning har följande frågeställning försökts besvaras; Vilka är de primära faktorerna som påverkar det enskilda teckenspråkiga barnets identitetsutveckling? Syftet med denna uppsats är att beskriva och diskutera hur faktorer som familjen och skolan påverkar teckenspråkiga barns identitetsutveckling.

No description available.

I den här studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollärare i förskolan tolkar och uttalar att de förhåller sig till genusuppdraget som det är formulerat i Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi även undersökt vilka faktorer som enligt förskollärare kan påverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att förskollärare har svårt att uttala hur de tolkar det formulerade målet i Lpfö98. De är väl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och eftersträvas. Likväl har de ofta svårt att gripbart och med ord tolka det som står angivet i Lpfö98. Förskollärare uttalar allmänt att de förhåller sig genusmedvetet genom att de exempelvis utformar miljön, aktiviteter, samlingar och val av material så det tilltalar alla barn oavsett kön och att alla barn ska ges samma möjligheter. Resultatet visar att faktorer som påverkar förskollärares tolkning och val av förhållningssätt utifrån genusuppdraget i Lpfö98 är kulturella arv, sociala och samhälleliga traditioner, utbildning, medvetenhet, erfarenheter, fortbildning, tid och resurser. Emellertid är förskollärares egen vilja, engagemang, medvetenhet och tilltro möjligen den viktigaste beståndsdelen i ett genusarbete i förskolan.