<p>Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället. Spelarnas engagemang har utgjorts av fotbollen som en social samlingspunkt och intresset av att uppnå spelskicklighet, Genom samverkan med press, publik och andra organisationer kommersialiserades fotbollen siccessivt.</p>

Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället. Spelarnas engagemang har utgjorts av fotbollen som en social samlingspunkt och intresset av att uppnå spelskicklighet, Genom samverkan med press, publik och andra organisationer kommersialiserades fotbollen siccessivt.

Detta examensarbete ger ett förslag på utformning samt gestaltning av en ny klubblokal och område för Sandsbro AIK. Rapporten syftar i att man skall kunna ta fram en vision av ett idrottsområde utifrån de bestämmelser som sammanställs i denna rapport. Resultatet av rapporten redovisas i form av ritningar och beskrivningar av ett område samt en klubblokal utifrån de teorier, undersökningar och litteratur som man har tagit del av i denna rapport.

Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen. Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor. Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende. Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (&gt; 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter. De som är 26 år eller äldre tränar oftare än de som är under 26 år och de med högskoleutbildning tränar fler gånger i veckan än de med grundskole-/gymnasieutbildning.

En fallstudie har gjorts på innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frågan hur målkongruens (målöverensstämmelse) skapas i idrottsföreningar. Strävandet efter målkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsättningar för en framgångsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en helhetsbild på hur målkongruens implementeras har intervjupersonerna bestått av personer i olika nivåer inom Alunda IBF:s organisation. Denna studie visar att Alunda IBF använder de åtgärder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa målkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta på samma sätt som ledningen vill. Resultat indikerar även på att en idrottsmans personliga mål är att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens målsättningar. Det finns dock indikation på att spelarna även vill ha mer inflytande om hur målen ska uppfyllas och det räcker alltså inte att målen är kongruenta. Vidare indikerar resultatet på att Alunda IBF, förmodligen likt många idrottsföreningar i lägre divisioner, tvingas kämpa med flera externa faktorer som i sig gör att det blir svårt att tydliggöra föreningens målsättning.

No description available.

Ideellt arbete pågår! Det ideella arbetet har ett stort ekonomiskt värde och arbetet är betydelsefullt för de mindre föreningarnas möjligheter att bedriva en verksamhet. Föreningarna är beroende av att föräldrar engagerar sig i föreningens arbete. Stora delar av de ideella föreningsinsatserna sker genom att anordna olika evenemang. Evenemangen är ekonomiskt viktiga för de mindre idrottsföreningarna då de är ett sätt att säkerställa verksamhetens inkomst. För att effektivisera arbetet och kvalitetssäkra evenemanget behöver föreningen ta tillvara på de erfarenheter och den kunskap som bildas under evenemanget. Det är även viktigt att det sker en kunskapsöverföring till kommande projekt. Fem intervjuer och en enkätundersökning har genomförts med personer som har erfarenhet av att arbeta ideellt i en mindre idrottsförening. Resultatet av djupintervjuerna visar att de mest frekventa faktorerna som påverkar kunskapsöverföringsprocessen är tid, rollfördelning och rutiner. Faktorerna påverkar i olika grad och resultatet tyder på att det är den tysta personliga kunskapstypen som är den dominerade kunskapstypen bland mindre idrottsföreningar. Faktorerna skapar möjligheter och underlättar kunskapsöverföringen genom att individer känner delaktighet och självständighet. Förutom att faktorerna möjliggör att kunskap förs vidare till kommande projekt bidrar de till att det uppstår hinder i processen. Hindren åskådliggörs genom avsaknad av rutiner, otillräckliga rutiner eller tidsbrist. Studiens resultat lyfter fram den paradox som uppstår när föreningarna effektiviserar sin verksamhet genom att bli allt mer företagslika i sina arbetsformer, organisation och struktur i syfte att minska den ideella arbetsinsatsen. / In the Swedish sports clubs non-profit work is in progress. Much of voluntary work in the smaller sports clubs is done by organizing events. The events are important for securing income. Event Project generates a large amount of knowledge that needs to be transferred to following projects to ensure quality. Five interviews and a questionnaire were carried out, with people, who work in small sports club as volunteers. The results of the interviews show that the most common factors affecting knowledge transfer in smaller sports are time, roles and routines. These factors affect knowledge transfer to different degrees but the result show that it is the individual’s knowledge transfer abilities which is the strength of the small sport clubs. These factors help people participate and feel more auto-nomous, but they can also result barriers to knowledge transfer. People organizing these events develop invaluable knowledge, which needs disseminating to further projects. The study results highlight the paradox that arises when unions are trying to reduce labor input by streamlining.

”Den goda föreningsmiljön” En kvalitativ studie där åtta Specialidrottsförbund ger sin syn på vilka faktorer som bidrar till en god föreningsmiljö där ungdomar väljer att stanna. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring faktorer i föreningsmiljön som bidrar till att ungdomar väljer att stanna inom föreningsdriven idrott längre upp i åldrarna. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och består av semistrukturerade intervjuer med åtta olika Specialidrottsförbund. De har valts ut för att ge generell bild av den Svenska Idrottsrörelsen. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Henriksens (2010) ATDE- och ESF-modell samt KASAM-begreppet (Antonovsky 2005). Studiens slutsatser är att samtliga Specialidrottsförbund anser att behålla-frågan är viktig och visar att gemenskap, tränare, ledare är faktorer anses bidra till en god föreningsmiljö där ungdomar stannar längre.

Bakgrund: Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna. Syfte: Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget. Metod: Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska. Gällande de ekonomiska målsättningarna önskar föreningarna att balansera kring ett nollresultat årligen. Både generiska och resursbaserade strategier används. Uppbyggnadsmetoden och den iterativa metoden är representerade metoder för budgetuppställande. Samtliga föreningar genomför avvikelseanalys för uppföljning och analys av det ekonomiska läget. Fast samt reviderad budget används.

Ungdomsfotbollen i Stockholm är en av de största sporterna i området där ungefär 95 000 ungdomsspelare och 100 000 ledare och föräldrar är engagerade. Idag pågår en stor debatt kring den elitsatsning som sker i sporten bland unga utövare. Både politiker och andra intressenter har debatterat om vad som kan vara bäst för ungdomarna. Utvecklingsmöjligheter för de tränare som är aktiva i ungdomsfotbollen i Stockholm finnsbland annat genom kurser som Stockholms Fotbollsförbunds erbjuder (Stockholms Fotbollsförbund, u. å.). Denna studie syftar till att undersöka kompetensutveckling för tränare hos idrottsföreningar inom ungdomsfotbollen med avgränsning till Stockholmsområdet, samt hur idrottsföreningar respektive ungdomstränare hanterar aspekten elitsatsning i samband med kompetensutveckling. Syftet har undersökts med hjälp av frågeställningarna ”Hur ser personer med erfarenhet som ungdomstränare på den kompetensutveckling som sker i deras idrottsförening?”, samt ”Hur hanterar idrottsföreningar respektive ungdomstränare aspekten elitsatsning i samband med kompetensutveckling?”. En kvalitativ ansats användes i studien, där fem semistrukturerade intervjuer genomförts med ungdomstränare i Stockholm för att samla in empiriskt material. Resultatet mynnade ut i sju olika teman och har haft utgångspunkt från tre teoretiska ramverk; IN-, I-, UT-processen, 4I-processerna samt Självstyrt lärande. Ungdomstränarna i studien menar att möjligheten till utbildningar inom idrottsföreningar sker i liten skala och att lärande på egen hand och interaktion med andra idrottstränare är den främsta nycklarna till utvecklingsmöjligheter. Respondenterna menar att de kurser som STFF kan erbjuda har en alltför grundläggande nivå och inte är särskilt utmanande. Dock är detta någonting respondenterna har förståelse för då STFFs kurser till stor del är till för att skapa baskunskaper för ungdomstränare. Kompetensutveckling avseende aspekten elitsatsning sker i liten utsträckning bland idrottsföreningar menar respondenterna och de säger att istället skapas kunskap om detta ämne till stor del genom självstyrt lärande och genom kontakt med övriga ungdomstränare. Ungdomstränarna i studien menar att de själva lär sig kring elitsatsning, för att sedan använda denna kunskap i praktiken.