Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshem erfarenheter av undervisning i närmiljön, samt vilka förutsättningar som finns för att skapa en god samverkan mellan idrottsföreningar och fritidshemmet. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts på fyra fritidshem med fem lärare i fritidshem. Data analyseras för att hitta gemensamma fenomen och teman som tolkas utifrån de teoretiska begreppen socialt-, kulturellt- och ekonomiskt kapital samt habitus. Resultatet visar att lärarna i fritidshem har skilda erfarenheter av undervisning i närmiljön och av samverkan med lokala föreningslivet. Lärarna har en positiv inställning till samverkan och de fördelar en sådan kan föra med sig. Närmiljön används som samverkanspartner på skilda sätt inom olika fritidshem, antingen med eller utan föreningens aktiva deltagande. De största faktorerna för att en samverkan ska vara möjlig krävs är enligt resultatet kontaktnät som lärarna på fritidshemmen besitter och fritidshemmets status. Studien visade även på att COVID-19 har haft en negativ betydelse för fritidshemmet i stort och dess möjlighet till samverkan.

Inledning - Idrottens ideella föreningar är en av de viktigaste samhällsnyttorna i Sverige. Dessa är beroende av ideell arbetskraft, kraft som har en nedåtgående trend. Tidigare forskningar påvisar att ett välarbetat internt varumärkesbyggande har en positiv effekt på tillfredsställelsen hos arbetstagare i den privata- och offentliga sektorn. Denna studie ämnar undersöka hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande idag och hur de skulle kunna arbeta för att tillfredsställa sin ideella arbetskraft och således motverka den nedåtgående trenden. Syfte - Syftet med studien är att skapa förståelse om hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande för att tillfredsställa ideella krafter. Inom den privata- och offentliga sektorn är internt varumärkesbyggande ett viktigt verktyg och vi vill studera hur detta kan anpassas i ideella idrottsföreningar. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen hanterar tre viktiga faktorer som förebygger ett starkt internt varumärkesbyggande inom den privata och offentliga sektorn. Den vetenskapliga litteraturen visade att dessa tre är kommunikation, motivation och värderingar. Ytterligare beskrivs vad ett lyckat internt varumärkesbyggande kan generera och vad ett svagt sådant orsakar. Metod - Studien byggdes på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att insamla primärdata. Från dessa fann vi fördelar att genomföra en deduktiv ansats med en tematisk analys. Studiens empiri samlades in av totalt fem respondenter från olika ideella idrottsföreningar med ett övergripande ansvar i föreningens ideella verksamhet. För att samla in sekundär data, genomfördes en litteraturgenomgång av totalt 154 vetenskapliga artiklar, där vi slutligen använde 23 för den teoretiska referensramen. Resultat - I studien kom vi fram till att ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån och tillämpa samma faktorer för det interna varumärkesbyggandet som den privata och offentliga sektorn. Genom analys av studiens empiri och teori kom vi fram till en ny konceptuelicerad modell som ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån för att förstärka arbetet kring internt varumärkesbyggande och därmed öka sannolikheten för den ideella kraften att stanna kvar i föreningen. Modellen beskriver fyra faktorer som skapar ett starkt internt varumärkesbyggande; kommunikation, motivation, belöningar och värderingar, samt fyra faktorer som man bör bearbeta för att tillfredsställa den ideella kraften; tvåvägskommunikation, autonom motivation, strategi och lojalitet. Bidrag - Studien bidrar till en teoretisk redogörelse för hur ideella idrottsföreningar bör arbeta med internt varumärkesbyggande, samt skapat en praktisk rekommendation om hur man kan utnyttja studiens konceptualicerade modell för att behålla kvar de ideella krafterna i ideella idrottsföreningarna. / Introduction - The non-profit sport clubs are one of the most important societal benefits in Sweden. These sports clubs are depending on volunteer workers, which is a phenomenon with a downward trend. Previous research show that well developed internal branding has a positive effect on the satisfaction of workers in the private and the public sectors. This study intends to examine how non-profit sport clubs work with factors within internal brand building strategies today, how they could work to satisfy their volunteer workers and thus counteract the declining trend. Purpose - The purpose of the study is to create an understanding on how nonprofit sport clubs work with factors in internal brand building to satisfy their volunteer workers. Internal brand building is an important tool in private and public sectors, and we aim to study how this can be applied in non-profit sportclubs. Theoretical frame of references - The theoretical frame of references manages three important factors that prevent a strong internal brand building in private and public sectors. The scientific literature proves that communication, motivation and values are those three above-mentioned factors. It is further described what a successful internal brand building can generate and what a weak one causes. Methodology - The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews to collect the primary data. From the data, we found advantages to implement a deductive approach with a thematic analysis. The study’s empirical data was collected by a total of five respondents from various non-profit sportclubs with an overall responsibility in the organizational non-profit activities. To collect the study’s secondary data, we made a literature review on a total of 154 scientific articles, from where we finally used 23 for the theoretical frame. Results - In this study, we concluded that non-profit sport clubs can be based on and applied to the same factors for internal brand building as in the private and public sectors. Through an analysis of the study's empirical data and theory, we found a new conceptualized model that non-profit sport clubs can use to strengthen the work around internal brand building and there by increase the probability of the non-profit worker to remain in the organization. The model describes four factors that creates a strong internal brand building; communication, motivation, rewards and values, as well as four factors that should be worked on to satisfy the non-profit force; two-way communication, autonomous motivation, strategy and loyalty. Contribution - The study contributes to a theoretical account of how non-profit sport clubs should work with internal brand building and create a practical recommendation on how to use the study's conceptualized model to retain the non-profit workers in the non-profit sport clubs.

The non-profit sector is part of Swedish civil society and an arena where public health work is conducted in most ways. Sports associations contribute to physical activity, teamwork, and increased quality of life. Previous surveys from the Swedish Sports Confederation show that few seniors are voluntarily involved in sports associations. The purpose of the study is to investigate what motivational factors that active seniors in sports associations experience, and how it contributes to their quality of life. For the study, a qualitative method and semi-structured interviews were used as a data collection method. The selection for the study was goal-oriented and consisted of seniors between 65 - 81 years. All were voluntarily involved in sports clubs in Västmanland. Six interviews were conducted and then analyzed with manifest content analysis. The results show that social community and physical activity carried out together have a positive impact on the well-being of seniors and are also the primary motivating factors in the context. Potential obstacles to actively getting involved in sports as a senior are lack of time, fear of not being physically active enough and lack of expertise in the area.  One conclusion is that active association life in sports has a positive impact on seniors' perceived well-being and quality of life, which in turn leads to sports associations being a suitable arena for continued health promotion and disease prevention work at population level regarding the target group. Finally, continued research in the subject can be beneficial in getting more active seniors in sports associations. Keywords: increased quality of life, motivating factors, seniors, sports associations, well-being / Föreningslivet är en del av det svenska civilsamhället och en arena där folkhälsoarbete bedrivs på flertalet sätt. Idrottsföreningar bidrar till fysisk aktivitet, lagsammanhållning och ökad livskvalitet. Tidigare undersökningar från Riksidrottsförbundet visar att det är få seniorer som är ideellt engagerade i idrottsföreningar. Studiens syfte är att undersöka vilka motivationsfaktorer som aktiva seniorer i idrottsföreningar upplever, och hur det bidrar till deras livskvalitet. För studien användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet för studien var målinriktat och bestod av seniorer mellan 65 – 81 år. Samtliga var ideellt engagerade i idrottsföreningar i Västmanlands län. Sex intervjuer genomfördes och sedan analyserades med manifest innehållsanalys.   Resultatet visar att social gemenskap och fysisk aktivitet som genomförs tillsammans har positiv inverkan på seniorers välmående och är också de största motivationsfaktorerna i sammanhanget. Potentiella hinder att aktivt engagera sig i idrottsföreningar som senior är tidsbrist, rädsla för att inte vara tillräckligt fysiskt aktiv och brist på kompetens inom området. En slutsats är att aktivt föreningsliv inom idrott har en positiv inverkan på seniorers upplevda välmående och livskvalitet, vilket i sin tur leder till att idrottsföreningar är en lämplig arena för fortsatt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på befolkningsnivå avseende målgruppen. Nyckelord: idrottsförening, motivationsfaktorer, seniorer, välmående, ökad livskvalitet

Sports clubs face numerous challenges, including economic fluctuations, shifting supporter preferences, and changes in regulations and policies. However, the unpredictable nature of athletic performance makes it difficult to forecast future financial outcomes, which can negatively impact planning and operations. Effective risk management is crucial for clubs to navigate these uncertainties and maintain long-term sustainability. The limited ability of Swedish clubs to access external funding sources, due to regulations on ownership and governance, poses challenges in managing risks effectively, as it restricts investment in new projects and response to unexpected and volatile events. Swedish clubs' managers face distinctive obstacles compared to their international counterparts due to the unique context they operate in.  The purpose of this thesis is to investigate what risks Swedish elite football clubs face due to the uncertain and volatile environment of sports, and to explore how these risks are managed. By identifying the various risks these clubs encounter, this study aims to shed light on how they maintain their competitive edge through proactive risk management strategies.  This thesis’ methodology is structured as a qualitative interview study consisting of eight semi-structured interviews with eight Swedish elite football clubs. The study uses a purposive sampling method, in order to focus on the unique regulations of Swedish sports clubs, as well the largest sport in Sweden, football. Moreover, the thesis employed a thematic analysis approach to analyse the data and draw conclusions.   The results of the study show that managers in Swedish elite football clubs adopt a hybrid approach to risk management, leveraging an experience-based approach and complementing it with a long-term strategic approach. This allows them to align decisions and risk management practices with their objectives and stakeholder expectations, and through balancing competitiveness and risk-taking, they establish attainable objectives that gradually lead to sustainable success. Moreover, the results show that larger clubs with a substantial number of members prioritise the opinions and interests of their members, who serve as a crucial source of income and primary stakeholders. In contrast, smaller clubs with fewer members rely more on sponsors and partners for income.

Idrottsföreningar upplever idag en negativ trend som berör avhoppsproblemtik bland idrottsföreningarnas medlemmar. Tidigare studier behandlar främst denna avhoppsproblemtik ur perspektivet av barn- och ungdomar. Varpå forskarna ser möjligheter att vidga synen på detta ämnesområde och istället bredda målgruppens syn till seniorer i mån att attrahera nya medlemmar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottsklubbar arbetar med digitaliserade marknadsföringsinstrument, och se om man kan använda sådana för att utforma en digitaliseringsstrategi för att öka antalet klubbmedlemmar. För att främja studiens syfte har tre forskningsfrågor framtagits som är:  Hur kan breddidrottsklubbar, genom sociala medier, öka antalet aktiva seniormedlemmar? Hur arbetar breddidrottsklubbar med digitala marknadsföringsinstrument? Hur kan en gynnsam digital marknadsföringsstrategi se ut för ändamålet? För att skapa perceptioner kring dessa frågor utfördes en kvalitativ metod med semistrukturella intervjuer med fem idrottsklubbar. Det teoretiska ramverket som studien har som utgångspunkt är Digital marknadsföring, Sociala medier, Word-of-Mouth, Self-determination theory, Customer knowledge management och Recruitment optimisation model. Dessa teorier och begrepp nyttjades för att infånga gnosis kring ämnesområdet och för att sedan få inspiration för att försöka utforma en digitaliseringsstrategi för ändamålet.  Slutsatserna som har framkommit för denna studie, baserat på empirin och en omfattande analys, är då bland annat att det inte finns någon tydlig strategi för att attrahera aktiva senior medlemmar, mer fokus på bibehålla på barn- och ungdomar. Det som även har framkommit är att idrottsföreningar använder sig av sociala medier i viss utsträckning, främst för att skylta verksamheten genom till exempel avisera när matcher är, eller resultat från dem. Idrottsföreningarna använder digital marknadsföring, främst som ett verktyg för att främja varumärket och därtill härleda till WOM. / This study deals with how sports clubs operate with digitized marketing instruments and with the help of research efforts, produce a digitization strategy to increase the number of club members. Sport clubs today are experiencing a negative trend which concerns a dropout problem amongst primarily younger members of the sports clubs. The study does not aim to treat this problem of hope from the perspective of children and young people. Instead the focus is aimed towards recruiting adults to play organized sports. How are sport clubs working with their marketing currently? And how can sports clubs in the sports and association activities work with the help of digital marketing, to attract adults to start playing sports again? A qualitative study with semi-structured interviews with representatives of five sports clubs and RF SISU has been conducted.  The conclusions that have emerged for this study, based on emipirine and a comprehensive analysis are among other things, that there is no clear strategy for attracting active senior members. It is more focused on retaining children and young people. What has emerged is also that sports associations use social media to a certain extent, mainly to sign the activities by, for example, announcing when matches are, or results from them. The sports associations use digital marketing, mainly as a tool to promote the brand and also derive it from WOM.

Bland barn och unga är det endast två av tio som uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet, skillnader i fysisk aktivitet utgörs främst av socioekonomisk status. Barn och unga med låg socioekonomisk status är mindre fysiskt aktiva och är likaså underrepresenterade i idrottsföreningar. Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse och skildras vara tillgänglig för alla som vill delta. Kostnader för idrottsdeltagande har däremot ökat senaste åren och beskrivs vara en av faktorerna till att barn och ungas deltagande skiljer sig åt. Gemenskap och tillhörighet i föreningsidrotten skapar Känsla av sammanhang (KASAM). Med denna bakgrund syftade studien till att undersöka företrädare för barn- och ungdomsidrotts upplevelser av föreningens arbete för jämlik inkludering utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Studien har använt en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes utifrån ett målstyrturval med kriterierna att ha en styrelseposition inom en idrottsförening i Västmanland. Insamlad data transkriberades och därefter analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som i studiens resultat mynnade ut i två kategorier; Möjliggöra ett jämlikt deltagande och Idrottsföreningars strukturella förutsättningar. Resultatet synliggjorde idrottsföreningars aktiva arbete med att möjliggöra ett varaktigt deltagande för både befintliga och nya medlemmar. Samt hur föreningars arbete förhåller sig till riktlinjer för beviljat bidrag för verksamheten och betydelsefulla resurser för ett utvecklat arbete med jämlikhet. Arbetet med att möjliggöra deltagande utifrån ett socioekonomiskt perspektiv varierar bland föreningarna, däremot tydliggörs svårigheter med att nå ut till de socioekonomiskt svaga grupperna. Föreningarna försöker möta medlemmarnas förutsättningar och hitta alternativa lösningar för att möjliggöra medlemskap. / Among children and adolescents, only two out of ten achieve the recommendations for physical activity, differences in physical activity are mainly related to socioeconomic status. Children and adolescents of low socioeconomic status are less physically active and are also underrepresented in sports associations. The sports movement is the largest social movement in Sweden and is described as available to everyone who want to participate. However, the cost of sports participation has increased in recent years and described as one of the factors why children and adolescents’ participation differs. Fellowship and solidarity in sports associations create Sense of coherence (SOC). With this background, the study aimed to investigate the experiences of representatives of children's and adolescents' sports with regard to the association's work for equal inclusion from a socio-economic perspective. The study used a qualitative method with six semi-structured interviews. The informants were selected based on a purposive sampling with the criteria of having a board position in a sports association in Västmanland. Collected data was transcribed and then analyzed using a manifest qualitative content analysis which contributed to the study´s results with two categories; Enabling equal participation and structural conditions of sports associations. The results show the active work of sports associations to enable lasting participation for both existing and new members. As well as how associations' work relates to guidelines for approved grants for activities and significant resources for developing work with equality.  The work to enable participation from a socioeconomic perspective varies among the sports associations, although it clarified that it is difficult to reach out to the socioeconomically weak groups. The associations try to meet the conditions of their members and find alternative solutions to enable membership.

Bakgrund: Majoriteten av barn och ungdomar i Sverige är aktiva inom en idrottsförening. Coronapandemin har påverkat idrottsrörelsen med olika restriktioner, rekommendationer samt nedstängningar under åren 2020–2022. Föräldrar har inte fått närvara vid deras barns träning och barn och ungdomar har fått sina träningsverksamheter anpassade efter rådande restriktioner.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka coronapandemins påverkan på idrottsföreningar med verksamhet för barn- och ungdomar och att undersöka idrottsföreningarnas syn på framtiden för att generera en fördjupad förståelse kring ämnet.  Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2022 valdes sju idrottsföreningar och ett distriktsidrottsförbund ut i ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i temat: ”Lärdomar från coronapandemin för en hållbar utveckling av idrotten” som är baserat på de fyra huvudkategorierna; ”Anpassning av föreningsverksamheten”, ”Förutsättningar för barn och ungdomar”, ”Engagemang för idrotten” och ”Synen på idrottens framtid”. Temat skildrar hur föreningarna har fått genomföra omställningar av verksamheterna under pandemin som varit lärorika och de kan själva se att dessa har lärt dem mycket som kan gynna dem i framtiden, exempelvis gällande det digitala omställningsarbetet och omställning från fokus på tävlingsverksamhet till mer tid för träningsverksamhet och minskat resande. Slutsats: Representanterna från idrottsföreningarna som deltog i studien har beskrivit att deras föreningar har fått anpassa sig under coronapandemin och att de har tagit lärdomar av omställningarna inom flera områden. Vissa omställningar har varit svåra medan andra har uppfattats som ett påskyndande av en naturlig utveckling. Exkluderandet av barn och ungdomars föräldrar under pandemin på grund av restriktionerna beskrivs ha både för- och nackdelar för idrottensföreningarna. Informanterna har beskrivit att barn och ungdomar har haft svåra förutsättningar när restriktionerna påverkat flera delar av deras liv. I pandemins spår beskrivs en möjlighet till omstart för föreningar och synen på den egna verksamheten är positiv men det finns även en oro för folkhälsans utveckling om idrottsverksamhet inte får de resurser som krävs för en hållbar framtid. / Background: Most of the children and youth in Sweden are active in a sports club. The corona pandemic has affected the sports movement with various restrictions, recommendations and shout downs during the years 2020–2022. Parents have not been allowed to attend their children's training and children and young people have had their training activities adapted to current restrictions.  Aim: The aim of the study was to investigate the impact of the corona pandemic on sports clubs in Sweden and its effect on children and youth and the sports club’s analyses about the future to generate an in-depth understanding of the subject.  Method: The study has a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2022, representatives from seven sports clubs and one district sports federation were selected in a strategic sample. The data was collected through semi-structured interviews that were recorded and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed.  Results: The analysis of the data material resulted in the theme: "Lessons from the corona pandemic for a sustainable development in sport" based on the four categories that emerged: "Adaptation of sport club’s activities", "Conditions for children and young people", "Commitment to sports" and "The view of the future of sports". The theme describes how the sports clubs had to carry out changes to the activities during the pandemic that have been instructive, and they can see for themselves that these have taught them a lot that can benefit them in the future, for example regarding digital conversion and changing the focus from competition to more time for training activities and less traveling.  Conclusion: The representatives from the sports clubs have described that their clubs have had to adapt during the corona pandemic and that they have learned from the changes in several aspects. Some adjustments have been difficult while others have been perceived as accelerating a natural development. Parents have been excluded during the pandemic due to the restrictions and the distance created is described as having both advantages and disadvantages. The informants have described that during the pandemic, children and young people in the sports clubs have had difficult conditions when the restrictions affected several parts of their lives. In the wake of the pandemic, the informants see that the sports clubs have an opportunity for a restart and their view of their own clubs are positive, but they are worried about the development of public health if sports clubs don’t receive the resources required for a sustainable future.

Svensk idrottsrörelse är en marknad i förändring, idrottande utanför idrottsföreningar har ökat under de senaste åren och privata aktörer har tagit stora steg framåt. Runt om i världen sprids en ekonomisk nyliberalism där privata aktörer blivit vanligare genom avregleringar och fått tillgång till marknaders principer för att tillgodose behov på bästa sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella idrottsföreningar upplever konkurrensen från privata aktörer på idrottsmarknaden. Vidare syftar denna studie till att undersöka hur ideella idrottsföreningar hanterar denna konkurrens samt hur ideella idrottsföreningar kan komma att påverkas av den konkurrens som idag finns från privata aktörer på idrottsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts genom digitala möten eller över telefon med anledning av rådande Covid-19 pandemi och dess begränsningar i fysiska möten. Respondenterna representerade varsin idrottsförening i Stockholmsområdet inom fyra olika idrotter: fotboll, ishockey, simning och friidrott.   Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen bestående av konkurrens, nyinstitutionell teori, organisationsformer och sektorböjning. Samtliga föreningar i studien upplever konkurrens från privata aktörer på något sätt. Det är tydligt att de som upplever den största konkurrensen är lagidrotterna ishockey och fotboll, vilka också kommit längst i sin hantering av den uppstådda konkurrensen. De upplever i dagsläget den största konkurrensen från privata aktörer inom lov- och campverksamheter. Inom friidrott och simning upplevs en annan typ av konkurrens primärt gällande anläggningar och med kommunen som konkurrent. En effekt som de privata aktörerna medför är att föreningarna förlorar deltagare i sin camp- och lägerverksamhet och att pengar går från idrottens föreningsliv till de privata aktörerna. För att hantera detta arbetar föreningarna med att utveckla kvaliteten i hela sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga. Den större delen av den löpande verksamheten påverkas i dagsläget dock inte av de privata aktörerna, men detta kan komma att förändras. / The Swedish sports movement is a market in transition, people engaging in sports outside of the typical sports clubs have raised in popularity over the last years and private players have taken big steps forward. Economic new liberalism, where private players are more common have gained access to previous regulated markets due to deregulation. The purpose of this study is to examine non-profit sports clubs ́ experience of competition from private players in the sports market. Furthermore, this study aims to examine how non-profit sports clubs are affected by the competition and how their organization handles it. This study has a qualitative approach and data has been collected through eight semi-structured interviews. The interviews were conducted through digital meetings or via telephone, due to the prevailing Covid-19 pandemic and the limitations it caused in physical meetings. Every respondent represented a sports club in the Stockholm area in different sports: soccer, ice hockey, swimming, and athletics. The collected data were analyzed with takeoff from previous research regarding competition, new institutional theory, organization forms, and sector-bending. All clubs in the study are exposed to competition with private players. The sports experiencing the most competition are the soccer and ice hockey clubs who are once facing this issue much more compared to the athletics and swimming clubs. The competition that ice hockey and soccer face is primarily through holiday camps. In the athletics and swimming clubs, the competition is primarily regarding facilities and the fact that the municipality is an actor in the market as well. The effects caused by the private players ́ existence is that the clubs lose participants in their camps and that money outflows from the sports clubs to the private sector. To manage this the clubs work with quality development to become more competitive. The clubs’ day-to-day operations are not affected by the private players in this current situation, but that might change.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Hammarby Fotboll utövar socialt entreprenörskap genom Spontanfotboll. Detta bidrar med viktig kunskap om hur socialt entreprenörskap praktiseras. Studien visar ett exempel på hur Riksidrottsförbundets policyer påverkar idrottsföreningars arbete med inkludering och att nå vissa grupper i samhället.  Metod: Studien grundar sig i kvalitativ induktiv metod, vilket innebär att materialet samlas in först och analyserar för att sedan skapa teori, modell eller förklaring. Materialet har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, en fallstudie samt dokumentanalys.  Teori: Studiens teoretiska perspektiv är Pierre Bourdieus fält och kapitalbegrepp samt CSR och socialt entreprenörskap.  Resultat och slutsatser: Att arbeta med socialt entreprenörskap handlar om att kunna tillfredsställa sociala behov som samhället står inför. Genom Samhällsmatchens (Hammarby Fotbolls avdelning för social entreprenörskap) initiativ Spontanfotboll erbjuder de ungdomar en kostnadsfri aktivitet där de kan spela fotboll under helgkvällar istället för att vara ute under vintermörkret. Detta skapar en meningsfull fritid för ungdomarna där de inte är ute sena kvällar i riskfyllda miljöer, vilket leder till att det upplevs lugnare i området under de tider Spontanfotboll bedrivs. Att använda sig av lokala ledare som leder aktiviteten har visat sig funka bra för Samhällsmatchen. De använder de lokala ledarna för att marknadsföra aktiviteten och når de lokala invånarna mer effektivt samtidigt som de ger ett första jobb för ungdomarna. Detta skapar en trygghet och legitimitet för Spontanfotboll. Resultaten visar hur socialt entreprenörskap kan praktiseras i en av Sveriges största idrottsföreningar, samt tillvägagångssätt för att påverka ungdomars idrottsdeltagande positivt. Studiens slutsats är att Samhällsmatchen och Hammarby Fotboll initiativ Spontanfotboll är framgångsrikt för att de är medvetna om sin roll i lokalsamhället, värnar om de lokala invånarna, samarbetar med lokala aktörer och tillfredställer sociala behov. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how Hammarby Football practices social entrepreneurship through Spontanfotboll. This contributes important knowledge about how social entrepreneurship is practiced. The study shows an example of how the Swedish Sports Confederation's policies affect athletic clubs' work with inclusion and reaching certain groups in society. Methodology: The study is based on a qualitative inductive method. The material has been collected through semi-structured qualitative interviews, a case study and document analysis. Theory: The study's theoretical perspective is Pierre Bourdieu's concept of field and capital. as well as CSR and social entrepreneurship. Results and Conclusions:  Working with social entrepreneurship is about being able to satisfy social needs that society faces. Through Samhällsmatchen's (Hammarby Football's department for social entrepreneurship) initiative Spontanfotboll, young people are offered a free activity where they can play football during weekend evenings instead of being out in the winter darkness. This creates a meaningful free time for the young people where they are not out late at night in risky environments, which leads to a safer feeling in the area during the times Spontanfootball is played. Using local leaders who lead the activity has proven to work well for Samhällsmatchen. They use the local leaders to promote the activity and reach the local residents more effectively while providing a first job for young people. This creates a feeling of security and legitimacy for Spontanfotboll. The results show how social entrepreneurship can be practiced in one of Sweden's largest athletic clubs, as well as approaches to positively influence young people's sports participation. The study's conclusion is that Samhällsmatchen and Hammarby Football ́s initiative Spontanfotboll are successful because they are aware of their role in the local community, they care for the local residents, cooperate with local actors and satisfy social needs.