Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori. Studien visar att trots att de två pedagogerna har ett gemensamt intresse för konst - och bilder gestaltas detta i deras respektive undervisning på två helt olika sätt. De arbetar med två mycket olika pedagogiska praktiker och måste förhålla sig till mycket olika ramar och strukturer.

Under de senaste årtiondena har det kommit att riktas kritik mot de sätt som museer ställer utoch arbeta med föremål. Ofta har kritiken riktats mot hur museer gett uttryck för etnocentrismoch nationalism men också mot att museer har ett maskulint och evolutionsinriktat framställningssätt.I den nya museiologin som växt fram vill man istället belysa hur den kunskap sommuseet skapar är kontextuell och situerad i sin samtid. Många museer har kommit att arbetamed besökaren och betraktaren på nya sätt och bjuder in denne till utforskande och deltagande. Med den nya museiologin som bakgrund vill denna studie undersöka hur Nationalmuseum iStockholm har valt att utforma sin pedagogiska verksamhet. I uppsatsen undersöks museetsverksamhet som riktar sig till grundskolan åk 4-9 samt gymnasiet. Eftersom museet framföralltställer ut och arbetar med äldre konst tänker jag mig att detta också innebär att det finnstraditioner av hur sådan konst visas upp och lärs ut, men att verksamheten också måste förhållasig till den kritik som den nya museiologin innebär. Undersökningen efterfrågar såledeshur museets pedagogiska verksamhet ser ut och varför den ser ut på detta sätt. Men också vadverksamheten får för konsekvenser för positioneringen av betraktare såväl som konstverk. Jagundersöker detta genom att delta i undervisningssammanhang på museet samt genom intervjuermed pedagoger på museet. Verksamheten analyseras med hjälp av Helene Illeris beskrivningav dominerande konstpedagogiska diskurser och hur dessa positionerar olika personerpå museet. Trots att Nationalmuseum många gånger ställer ut sina samlingar ganska traditionellthar man i den pedagogiska verksamheten valt olika grepp för att ge eleven andra ingångartill konsten. Museet arbetar med tematiserade visningar och program där man knytersamlingarna till en nutida bildkultur. I verksamheten arbetar man med bildtolkning samt försökerbjuda in eleverna till diskussion och även till viss del överlämna den kulturella auktoritetentill eleverna. I examensarbetets gestaltande del undersöker jag hur man kan arbeta medäldre konst utan att sätta in det i konsthistorisk epok eller diskutera konstnärens intentionermed verket. Jag skapar en berättelse om Myrons diskuskastare med hjälp av film som också belyser positionering och seende på ett konstmuseum. To experience old art in new ways- a study of art education at the Nationalmuseum inStockholm

Under tjugohundratalets första decennier har det kunnat konstateras ett ökande av antal svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa. Vilka slags lärdomar upplever personerna att de tillägnat sig efter att ha varit sjukskrivna? Hur kan drivkrafter identifieras i personernas berättelser? Och vilka betydelser har samspelet med omgivningen haft för personerna vid återgång i arbete? Syftet med denna studie är att undersöka personers upplevelser om lärande efter en sjukskrivning till följd av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien är kvalitativ och bygger på åtta intervjuer av personer med egen erfarenhet av sjukskrivning. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av Illeris tre lärandedimensioner samt delvis av Mezirovs transformativa lärande. Resultat och slutsats visar att det sker lärande efter en sjukskrivning där lärdomen varit ökad självkännedom, där drivkraften varit att åter komma in i ett sammanhang och där omgivningens bemötande och stöd haft stor betydelse. / During the first decades of the twentyfirst century, an increase in the number of Swedes reported on sick leave due to suffering from mental illness has been noted. What kind of learning do people experience after being on sick leave? How can driving forces be identified in their stories? And what meanings have the interaction with the environment had for people when returning to work? The purpose of this paper is to investigate people's experiences of learning after a sick leave due to work-related mental illness. The study is qualitative and based on eight interviews of individuals with own experience of sick leave. These interviews have then been analyzed using Illeris’ three learning dimensions and partly by Mezirov's9 transformative learning. The result and conclusion show that learning takes place after a sick leave where learning gave increased self-awareness, where the driving force was to be able to re-enter a context and where the receivement and support from the environment was of major importance.

Research suggests that teachers´ professional development and learning is a key to develop teacher practice and improve students´ learning. The aim of this study is to contribute knowledge of teachers´ opinions on Läslyftet, a competence development program in reading and language enhancement, and it´s matter for competence development. Thereby possible explanations to the outcome of Läslyftet. Through Illeris theory of learning and Program Theory the study is conducted as a quantitative survey. Result suggests significant statistic correlations between all three of Illeris dimensions of learning and teachers´competence development. Findings are that Läslyftet has created good opportunities for learning, but at the same time teatchers´ competence development outcome differs. Despite the competence development program was a professional learning community, Illeris´dimensions functionality and sensitivity seem to have greater impact on competence development than integration (the dimension that focuses interaction). / I forskning finns stöd för att lärares professionella utveckling och lärande är nyckeln för att utveckla undervisningens kvalitet och därmed i förlängningen höja elevers resultat. Syftet med denna studie är att utifrån lärares uppfattningar om en kompetensutvecklingsinsats inom Läslyftet bidra med kunskap om lärares lärande och utveckling av kompetens genom Läslyftet, samt tänkbara förklaringar till resultatet i den studerade kompetensutvecklingsinsatsen. Utifrån Illeris teori om lärande och programteori genomfördes studien med en kvantitativ ansats och enkät. Resultatet pekar på statistiskt säkerställda samband mellan samtliga av de tre undersökta dimensioner av lärande och utveckling av lärares kompetens. Slutsatser från studien är bland annat att Läslyftet skapat goda förutsättningar för lärare, samtidigt som det i olika grad lett till lärares utveckling av kompetens. Trots att insatsen genomförts som kollegialt lärande verkar innehållet och drivkrafter för lärande spelat större roll för i vilken grad lärare utvecklar sin kompetens och sedan använder sina kunskaper.

Beginning teachers committed to social justice and emancipatory education often experience isolation and discouragement and need communities for intellectual, social, and emotional support as they learn to teach, and sustain their commitments to transformative pedagogy. This qualitative inquiry followed recent graduates who demonstrated personal commitments to a more just world through their lives and their studies and who began their first year as teachers in a variety of settings. Framed within a theory of transformational learning, third space, and Adler’s concepts of social interest and encouragement, the participants and the participant researcher co-created a virtual community to reflect upon and problematize this complex stage of their careers. Guiding this inquiry were the following questions: (a) What are the individual experiences, tensions, and perceptions expressed by social justice educators during their first year of teaching? (b) How does an online community created to develop a support network influence the experiences of these beginning educators during their initial year in the field? Data collection for this individual and multiple case study included autobiographical information, postings, interviews, and extant data from the teachers’ preservice training and the beginning of their first year. Data were inductively and iteratively analyzed. Trustworthiness was established through attention to credibility, transferability, dependability, and confirmability (Lincoln & Guba, 1985). Exploration of the life histories of these women indicated that justice and equity have been their ontological way of being in the world, and that commitment extended through their preservice training and into their first year of teaching. These women approached curriculum in critical ways, problematized simplistic explanations of student apathy, deconstructed the one right answer myth, and worked to democratize education, liberating both their students and themselves. The co-constructed community provided multiple venues for reflection, discussion, collaboration, and support which were used by the participants to meet their unique goals and needs. Participants resolved to continue and expand the community beyond the data collection period so as to remain inspired and focused on issues of justice. Implications for teacher education programs, school districts, and beginning social justice educators themselves were discussed. Possible questions for future research were also explored.

Society, including the education system and labor market, is constantly evolving, placing demands on career counselors to continuously develop their skills and stay up to date with these changes. Previous research has relatively little information on how career counselors in Sweden themselves experience professional development. Hence, the purpose of this study is to explore the experiences of professional development among career counselors in municipal primary and secondary schools. The study adopts a qualitative approach through interviews with six practicing career counselors. To investigate the purpose, two research questions have been formulated: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of themselves and their colleagues on their professional development? And: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of external factors on their professional development? The empirical data has been analyzed using Illeris' formula of competence and Patton and McMahon's STF-model. The analysis reveals that career counselors have a natural or acquired curiosity to learn more things. It was found that career counselors receive the greatest support and can discuss questions about new relevant professional development within their network. The analysis also indicates that career counselors may need more guidance from policymakers regarding their professional development to maintain a high quality. / Samhället, inklusive skola och arbetsmarknad, är i ständig förändring vilket ställer krav på studie- och yrkesvägledare att kompetensutveckla sig och att hålla sig ajour med dessa förändringar. I tidigare forskning finns det relativt lite forskat på hur studie- och yrkesvägledare i Sverige själva upplever kompetensutveckling. Därifrån kommer syftet med denna studie; att utforska vilka upplevelser av kompetensutveckling studie- och yrkesvägledare har inom kommunal grund- och gymnasieskola. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av sex verksamma studie- och yrkesvägledare. För att undersöka syftet har det formulerats två forskningsfrågor; hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att de själva och deras kollegor påverkar deras kompetensutveckling? Samt: Hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att externa faktorer påverkar deras kompetensutveckling? Genom Illeris kompetensformel och Patton och McMahons STF-modell har empirin analyserats. I analysen framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en naturlig eller inlärd nyfikenhet att lära sig fler saker. Det visade sig att studie- och yrkesvägledare har störst stöd och kan bolla frågor kring ny relevant kompetensutveckling via sitt nätverk. Analysen visade även att studie- och yrkesvägledare kan behöva en större styrning från politiker gällande deras kompetensutveckling för att hålla en hög kvalitet.