Numera lever vi i ett krissamhälle där vi nästan varje dag nås av budskap från olika typer av kriser. När en organisation drabbas av en kris är det viktigt att tänka på vilken kommunikation man använder för att nå ut med sitt budskap. Uppsatsens syfte var att undersöka hur en organisation använder sig av olika försvarsstrategier och retoriska appeller i sin kriskommunikation. Organisationen som valdes ut var flygbolaget Norwegian och deras hantering av den 11 dagar långa flygstrejken under mars 2015. Eftersom att sociala medier numera blivit en viktig del av kriskommunikation har jag valt att använda mig av Facebookinlägg för att jämföra med pressmeddelanden. Uppsatsens hade tre frågeställningar: Kan Norwegians kriskommunikation kopplas till ”Image repair theory” ? Hur använder Norwegian sig av ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation? Hur skiljer sig detta på Facebook och i pressmeddelanden? Resultaten visade att Norwegian använde sig av flera strategier från Image repair theory. Detta gjorde bland annat genom att minska händelsens anstötlighet, bortförklaringar, förnekande och projicering. Den strategi som användes mest var att minska händelsens anstötlighet och den som användes minst var bortförklaring. Resultaten visade också att Norwegian på olika sätt använde sig av retorikens ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation. Norwegian försökte bland annat att stärka sitt ethos genom att använda en god ton, visa välvilja samt använda sig av goda handlingar. De försökte också många gånger att väcka känslor genom att visa medlidande och empati. Detta visade sig vara ett sätt för Norwegian att använda sig av pathos i texterna. Norwegian använde sig också av logos där man ofta använde sig av fakta och argument som handlade om strejken. Mängden text varierade på de båda medierna. Facebookinläggen var ofta en kort del från pressmeddelanden och innehöll inte lika mycket information.

This study employs qualitative research methods to identify crisis communication strategies utilized by Tom Brady and the New England Patriots during the cheating scandal, Deflategate. Informed by Benoit’s image repair theory, this case study analyzes 14 statements made or released in response to developments throughout the scandal. The findings support the theory of image repair in that transparency in communication and public relations are important aspects in the world of professional sports as offenders work to deter or repair any damage to their reputation in the midst of a scandal. In addition to providing a unique perspective on image repair strategies, this study also offers a foundation for additional research.

I februari 2020 utmanade SAS den nationalistiska uppfattningen om vad som verkligen var skandinaviskt genom en reklamfilm. Den här filmen möttes av kritik där flera av kritikerna kritiserade utifrån ett nationalistiskt perspektiv. Detta ledde till att SAS påbörjade en kriskommunikationsprocess där man från deras kommunikation kan utläsa främst tre strategier från Benoits Image repair theory. SAS nekade till anklagelserna, de försökte att sänka trovärdigheten hos kritikerna och de ändrade om sin kampanj. Likt tidigare forskning är slutsatsen i den här studien att SAS agerat otydligt i sin kommunikation vilket grundar sig i att de använt sig av för olika strategier som säger emot varandra. Denna situation kan liknas vid en dialog mellan SAS och respondenter. Vad den här dialogen slutar i är två sidor som vill förmedla en bild om vad som är skandinaviskt, en diskussion som delat många i Skandinavien.

No description available.

Problemformulering och syfte Personliga varumärken blir en allt vanligare företeelse, men var händer när ett personlig varumärke står inför en krissituation? Syftet med studien är att tillföra nya kunskaper till området genom att undersöka hur ett personligt varumärkes narrativ i rörlig bild kan användas i hanteringen av en förtroendekrissituation. Metod och material Materialet som analyserades var dokumentärserien My Flip Side om Isabella Löwegrips tid efter en förtroendekris. Studien utfördes genom en narrativ analys med analysverktyget aktantmodellen. Ett frågeschema togs fram utifrån aktantmodellen och frågeställningar. Huvudresultat I den narrativa analysen av materialet har ett resultat sammanställts där det går att konstatera hur Löwengrip strävar mot två tydliga mål genom två olika sidor av sig själv. Den specifika förtroendekrisens existens har cirkulerat i dokumentärserien och påverkat de olika sidorna hos Löwengrip på olika sätt vilket skapar ett narrativ som börjar med en polerad Isabella Löwengrip som under seriens gång visar en alltmer sårbar sida. Löwengrip besvarar krisen genom att beskylla media, barndomstrauman och genom att presentera en ny version av sig själv. Den nya sidan delas dock med den Löwengrip som allmänheten tidigare känner. Dessa två sidor brottas om kampen att nå sina mål där budskapen framkommer i olika former.

The purpose of this thesis is to study crisis communication through the organization The Ellen Show and with the crisis they underwent used as a case study. Communication is studied through the company that distributes the program, the producers and the host. To carry out the study, three different questions are used. These questions revolve around response strategies, legitimacy and rhetorical means used by the actors. The main theory used in the study is image repair theory by William Benoit. To support and deepen our analysis based on image repair theory, the concepts of legitimacy by Max Weber as well as rhetorical means were applied. The method used in this study is a qualitative research method and to analyze the collected material a directed content analysis was applied. The material was collected digitally and consists of statements taken from digital magazines. In addition, two videos were collected. The result showed that each actor tries to protect legitimacy in different ways, mainly by focusing on DeGenere´s legitimacy and by proxy also the organization´s. The actors also use different response strategies which varied between the actros. Over-represented in the rhetorical means were the use of different dramatic, emotional and moral-based arguments when trying to influence recipients. The study can be seen as helpful for both organizations that are going through a crisis and those that for preventive purposes plan to acquire knowledge about the subject.

This thesis aims to investigate Swedish PR practitioners’ assessments of and proposed response strategies to the cancellation case of Swedish social media influencer Margaux Dietz. Multiple organisations cancelled their collaborations with Dietz in November 2022 following a criticized video scandal. Furthermore, the thesis aims to examine Swedish PR practitioners’ reasoning of risk in their work with influencer marketing, considering a present “cancel culture”. Two research questions are posed: RQ1: How do Swedish PR practitioners reflect on the cancellation of Swedish social media influencer Margaux Dietz in November 2022, and how would they have handled the situation? RQ2: In what ways do Swedish PR practitioners reflect on the risks of working with influencer marketing in relation to cancel culture? With a sample of nine participants, semi structured interviews were conducted with PR practitioners active in Stockholm, Sweden. The interviews were first analysed through a qualitative content analysis, and thereafter a theoretical framework, consisting of the notion cancel culture as defined by Clark (2020) and Ng (2020), as well as Benoit’s (2015) Image Repair Theory, was applied. Findings suggested that there were five themes present in the interviewees’ responses, (1) Risks of Influencer Marketing, (2) Cancel Culture as Positive, (3) Cancel Culture as Negative, (4) Managing Being Cancelled and (5) Uncertainty. The main conclusions indicated that there was a general uncertainty in practitioners concerning their opinions of the Dietz case. Interviewees both expressed an understanding for and questioned the organisations’ actions in the case, however most would consider cancelling collaborations during similar circumstances themselves due to a need to protect their brands. There was a common reasoning that cancel culture could be limiting and even harmful, and interviewees perceived risks in their work with influencer marketing relating to a loss of control, the human factor and cancel culture.

Abstract In January 2020 the TV-program, Uppdrag granskning, was aired on channel SVT in Sweden and it was about the company Arla and their animal husbandry. Today's consumers place higher demands on food and which products they choose to buy, which shows that more and more people are making more conscious choices. The purpose of this study is to see how Arla handles their communication during a crisis on social media in the aftermath of the TV-program airing. Within the theoretical framework, situational crisis communication, image repair theory and crisis communication will be presented for this study. There are different types of qualitative content analysis and this study intends to start from a targeted qualitative content analysis. The critical rhetorical analysis will be based on ethos, logos and pathos in this study, which will be a complement to the other selected method.  The result from Arlas's crisis communication is supported by the predefined questions that were based on critical rhetorical analysis and Image repair theory. Furthermore, it is possible to interpret the results using a thematic division based on the appendices with an approach from the study's question. The conclusion is that Arla has used several different strategies in its crisis communication. It can be discerned both in their response comments on Facebook, but also in their press release and Facebook posts. However, the recurrence of certain responses implies a reliance on specific phrases to deflect responsibility.

The study examines the crisis communication of football personality Luis Rubiales in relation to the media-covered scandal that occurred during the 2023 Women's World Cup when the Spanish women's national team emerged victorious. During the medal ceremony, Luis Rubiales, the then-president of the Spanish Football Federation, took hold of player Jennifer Hermoso's head and kissed her on the mouth. Later, Hermoso revealed that the kiss was non-consensual, leading to a media frenzy surrounding Rubiales' actions. The purpose of the study is to examine how a person with significant power in the football world utilizes crisis communication to rebuild their reputation. The study employs a qualitative content analysis and draws on the Image Repair Theory and aspects of Foucault's theory of power. The analysis focuses on a transcription of Rubiales' speech during a 2023 press conference, translated from Spanish to Swedish and transcribed. The study's results show that Rubiales employs several defense strategies in his crisis communication and often leverages his position of power to insert himself into another existing discourse advantageous to him. The analysis reveals that the strategies of excuse, downplaying the offensiveness of the event, and denial are present in the text, in various ways and to varying degrees. Rubiales attempts to rebuild his reputation in various ways, as evidenced by interpretations of how different strategies can be applied to his speech. By applying Foucault's theories on discourses, the analysis also demonstrates that Rubiales shifts from the current discourse and inserts himself into other discourses to cast the event in a favorable light. This reshaping of the discourse occurs frequently in the speech, influencing the construction of truth in the event.

Problemformulering och syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka Nent Groups förtroende ur ett postkris kommunikativt perspektiv i och med nylanseringen avParadise samt förutsättningarna för det nya formatet utifrån tidigare tittare av Paradise Hotel. Denna studie är intressant ur ett vetenskapligt och samhällsperspektiv då det inte gjorts många studier på denna kris och det är intressant att undersöka detta då Nent group gjort stora åtgärder efter krisen vilket är vetenskapligt intressant och viktigt ur ett post-kriskommunikativt perspektiv. Det är även intressant ur ett samhällsperspektiv då det blev en stor kritikstorm mot Nent group på sociala medier på grund av de sexuella ofredanden som uppstod. Vi har även tagit hjälp utav den potentiella publiken med fokusgrupper för att få deras attityder kring händelsen och för att analysera förutsättningarna för den nya programskissen. Allt detta har gjorts med grund i gestaltningsteorin, kriskommunikation, image repair theory och reputation theory. Metod och material: Vår empiri har vi fått genom att ha haft kvalitativa intervjuer i form avfokusgrupper. Vi har haft tre fokusgrupper och respondenternas svar har sedan analyserats utifrån teman och sedan kopplats till vårt teoretiska ramverk. Resultat: Vårt huvudresultat visar på att Nent group skött krisen bra enligt teorierna och utifrån respondenternas attityder så är förutsättningarna positiva för det nya programmet även om det finns tveksamheter inom fokusgrupperna om det faktiskt kommer bli någonförändring.