<p>Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt</p><p>ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland</p><p>flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens</p><p>frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att</p><p>energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika</p><p>påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har</p><p>sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de</p><p>data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland</p><p>bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att</p><p>fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar</p><p>borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer</p><p>som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i</p><p>teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg</p><p>för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och</p><p>drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från</p><p>enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt</p><p>positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i</p><p>Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och</p><p>motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland</p><p>föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas</p><p>i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och</p><p>en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra</p><p>situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och</p><p>engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller</p><p>om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men</p><p>ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.</p>

Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.

Denna studie behandlar huruvida en fastighetsmäklares lagstadgade skyldigheter står i relation till en människas ekonomiska, moraliska- och etiska incitament. Ett rekvisit i 23 § Fastighetsmäklarlagen är att ett bindande köp måste kommit till stånd för att mäklaren ska vara berättigad sin provision. Enligt samma lag är mäklaren skyldig att införa återgångsklausuler som villkorar köpet om det behövs i den enskilda situationen samt rådge och upplysa om sådant som är av väsentlig betydelse för köpet. Om en återgångsklausul görs gällande är köpet inte längre bindande och därmed förlorar mäklaren sin rätt till provision. Med hjälp av rättsvetenskaplig och rättsekonomisk metod har vi kunnat fastställa att fastighetsmäklaren, till följd av lagen, är skyldig att agera på ett sätt som strider mot dennes ekonomiska, men även andra, incitament. Däremot finns det även lagstadgade skyldigheter som en mäklare vill följa för att säkra sin rätt till provision. Kravet på att ett bindande köp ska ha kommit till stånd innebär att en mäklare kan utföra tjänsten till perfektion men ändå bli utan ersättning. Därmed vore den ultimata lösningen, sett från mäklarens perspektiv, att kravet på att ett bindande köp ska ha kommit till stånd i 23 § tas bort. / This study examines whether a real estate agent's statutory obligations are aligned with a real estate agent’s economic, moral and ethical incentives. A prerequisite in 23 § of the Estate Agent Act (2011:666) is that a binding purchase must be established in order for the broker to be entitled his commission. According to the same law, the broker is obliged to introduce contingency clauses that make the purchase conditional if they are needed and advise and inform on matters that are essential for the purchase. If the buyer exercises their right to withdraw from the purchase, the real estate agent will not be entitled to their commission.By means of the legal-scientific and legal-economic method, we have been able to establish that the real estate agent, as a result of the law, is obliged to act in a way that is contrary to his economic, but also other, incentives. However, there are also statutory obligations that a broker wants to follow in order to secure their right to commission.The requirement for a binding purchase to have come about means that a broker can perform the service to perfection but still be without compensation. Thus, from the perspective of the broker, the ultimate solution would be to remove the requirement for a binding purchase to come into effect in 23 §.

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt.   Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete. Icke-finansiell belöning är ersättning vilket inte medför direkta kostnader för en organisation. Det kan ske i form av utbildning eller beröm från chefen.   Studien har genomförts på så vis att de empiriska material som frambringats ska förklara om och i så fall vilka belöningssystem som motiverar organisationen att arbete i både en utforskande och bearbetande kapacitet för att uppnå Organizational Ambidexterity. Detta för att uppnå konkurrensfördelar på marknaden.   Teorin stödjer sig på att finansiella belöningar leder till en mer bearbetande kapacitet och icke-finansiella belöningar framkallar en mer utforskande kapacitet. De empiriska material som samlats in stödjer inte detta resonemang till fullo då det visat sig att finansiella belöningar inte används i en större utsträckning och att det inte heller leder till en mer bearbetande kapacitet. Emellertid användes de icke-finansiella belöningarna i en större utsträckning och har till viss del påvisat att det inverkar över organisationens förmåga att arbeta i en utforskande kapacitet. / Organizational Ambidexterity is a relatively new concept and few studies have been done on the subject. Previous studies have focused on how leadership develops Organizational Ambidexterity. Previous investigations have also done research into how its components, exploration and exploitation, can co-exist in an organization where the two components compete for the same resources. To turn your gaze away from the leaders’ role in organizations and how they affect Organizational Ambidexterity, this study has focused on the reward systems influence on Organizational Ambidexterity with the banking organizations as an object.   Reward systems are present in both financial and non-financial terms. Financial rewards are transactions of financial compensation for work performed. Non-financial rewards are compensation which does not involve direct costs to an organization. It may take the form of training or appreciation from the boss.   This study was conducted in such a way that the empirical material that has emerged will explain if and how the reward systems motivate the organization to work in both an exploration and exploitation capacity to achieve Organizational Ambidexterity. This is done in order achieve competitive advantages in the market.   The theory relies on that financial rewards will lead to more exploitative capacity and non-financial rewards elicit more exploratory capability. The empirical material collected does not support this argument in full, since it was found that financial rewards are not used to a greater extent and that financial rewards does not lead to a more exploitative capacity. However, the use of non-financial rewards to a greater extent has partially demonstrated an impact on the organizations ability to work in an exploratory capacity.

The purpose of this study is to analyze how university students, who are not members of a political party, experiencing existing selective and collective incentives for involvement in a political party. Furthermore, the study will highlight incentives which could help the political parties to increase their membership. The study is based on seven interviews and the respondents were selected after conducting a survey of students’ political involvement. The interviews were analyzed through the theory of selective and collective incentives.  The study shows that the incentives, both selective and collective, for involvement in a political party in general are weak and that the costs in terms of time, money and education are seen as too high. The respondents have a range of suggestions to increase party involvement, including increased party information, better education, increased financial incentives and a more active membership recruitment. The respondents also highlight some collective incentives such as an increased ideological focus and a greater focus on the political party´s own politics. The collective incentives are harder to achieve though they might be most vital for increased involvement. A common feeling amongst the respondents is that they are inclined to become involved in politics if they feel a change is vital for society.