I ”Äta med organiska former” fokuserar jag på att designa bestick som är inspirerade av organiska former hittade i naturen. Jag vill i detta projekt designa bestick som utgör en kontrast till den minimalistiska trend vi ser idag. Detta genom att införliva organiska detaljer i de vardagliga besticken som följer den informella bordsdukningen.  Dessa former inspireras av studier i djurs anatomi och olika texturer som återfinns i naturen.  Med lera utforskar jag hur organiskaformer kan tas fram och inkorporeras i besticken. Detta ska resultera i en mer konstnärlig arbetsprocess såväl som haptiskt designade prototyper.

I detta examensarbete har jag genomfört en designprocess och utvecklat en konceptserie hållbara engångsbestick som ger användaren en förhöjd sinnlig matupplevelse. Tidigare har majoriteten av alla engångsbestick varit tillverkade i plast, vilket vi vet är skadligt för miljön. EU har därför infört ett plastdirektiv (Naturvårdsverket, 2022) som förbjuder vissa engångsartiklar i plast för att minska utsläpp, nedskräpning och mikroplaster i naturen. Efter det har en ny marknad skapats där nya mer hållbara bestick tar plats. Dessa produkter saknar förståelse för de krav användarna har, och fokuserar endast på miljövänliga egenskaper. Ätverktyg har följt människans utveckling genom historien (Scott, 2018) och nu behöver de också följa med oss in i en mer hållbar värld. De nya alternativen som ska ersätta plasten har bland annat en sträv och vass yta, instabil konstruktion samt ett formspråk som inte stämmer överens med användarnas preferenser eller det dom är vana vid. Detta har resulterat i en lucka på marknaden. Genom att studera material, barriärer, estetik, ergonomi och användarens upplevelse av dessa bestick har jag kunnat fortsätta utvecklingen av engångsbestick, så att de också kan generera en god matupplevelse utöver dess miljövänliga egenskaper. I projektet har jag utgått ifrån Holmens biobaserade material Inverform, en kartong av flerskiktade färsk- fiber från hållbart skötta skogar. Med hjälp av RISE har jag undersökt materialets egenskaper, genomfört sensoriska tester, formstudier och olika produktionstekniker för att skapa bestick som tar vara på materialets egenskaper för att tillfredsställa användarna. Resultatet är en serie bestick vars formspråk påminner om traditionella bestick av metall, med en konstruktion som ger stablilitet och funktionalitet utifrån materialets attribut. Med hjälp av biobaserade barriärer blandade med naturliga färgämnen kan dessa bestick lämpa sig i flera olika sammanhang, och erbjuder användarna en förhöjd sensorisk matupplevelse med hållbara medel.

I denna kandidatuppsats får ni följa mitt arbete och de olika metoderna jag har använt för att ta fram ett bihotell och en blomhållare som kan fästas på ett 90 mm stuprör på Norra Kopparslagargatan i Gävle. Jag valde att utgå från Norra Kopparslagargatan eftersom det idag inte finns en stor andel grönt på platsen, se figur 4.  En svag grön länk sträcker sig från Sätrakilen genom Esplanaden, där Gävle kommun (2018, s. 42) nämner att det finns ett behov att skapa förstärkningsåtgärder i staden för att bibehålla en levande stad i form av växtlighet och biologisk mångfald. Som Blomkvist & Hallin (2015) tar upp är ett examensarbete menat att presentera ett trovärdigt och välgrundat förslag till en lösning, baserat på en vetenskaplig undersökning. Mitt examensarbete har omfattat ett förslag för att göra urbana miljöer grönare och hjälpa solitärbin hitta mat och boplatser. Pollinatörer har en viktig roll för den globala matförsörjningen eftersom de pollinerar en stor del av världens växter, men håller nu på att bli utrotade på grund av mänsklig aktivitet. Bihotell är människotillverkade boplatser för vildbin och kan vara en potentiell lösning för att motverka deras utrotning (om de designas på rätt sätt) och i stället inkludera dem i den urbana miljön.

Svenskarnas konsumtion av inredning och möbler har ökat lavinartat de senaste åren. Från 2009 till 2019 ökade konsumtionen av möbler och hushållsartiklar, i Sverige, med 47 procent, vilket gör det till den mest expansiva konsumtionskategorin enligt Naturskyddsföreningen. En anledning till detta är den ökade takt trender avlöser varandra. Färger och stilar blir snabbt omoderna och möbler som går sönder snabbt eller är svåra att reparera ökar ruljangsen i svenska hem. För att minska utsläppen av växthusgaser och nå FNs klimatmål måste vi sluta producera ”slit-och-slängprodukter”, köpa mer begagnat, inreda efter säsong och ha ett större konsekvenstänk i våra val av material. Ett sätt att minska ens egna klimatpåverkan är att köpa produkter som har producerats lokalt. Detta minskar både koldioxidutsläpp då varorna fraktas kortare sträckor, samt gynnar landets ekonomi då fler jobb kan stanna inom landet. I ett land som Sverige där tillverknings-branschen är den största branschen i landet, sett till antalet anställda, enligt Tillväxtverket, bör fler objekt kunna produceras på ett mindre avstånd. Vi kan även påverka vårt köpbeteende genom att köpa färre objekt så att mindre objekt är i omsättning. Ett sätt att genomföra detta på är att designa produkter med fler an-vändningsområden och på så vis öka tiden ett objekt används i hemmet.  Ett objekt som har mycket tid utan användning i våra hem är kökspallen. Ett objekt som endast tas fram när vi behöver något från högsta hyllan eller när en lagar mat med barn men som annars står gömd i ett hörn eller undanskuffad i en garderob. Detta projekt utforskar hur kökspallen kan få en större roll i våra hem genom att utöka användningen och ge den en mer central plats i köket. Pallen formges efter princi-pen att den ska serietillverkas och produceras i närområdet. / The consumption of interior design and furniture by Swedes has increased dramatically in recent years. From 2009 to 2019, the consumption of furniture and household goods in Sweden increased by 47 per cent, making it the most expansive consumption category according to the Swedish Society for Nature Conservation. One reason for this is the increasing pace of trends. Colours and styles quickly go out of fashion, and furniture that breaks down quickly or is difficult to repair adds to the clutter in Swedish homes. To reduce greenhouse gas emissions and meet the UN's climate goals, we need to stop producing 'wear and tear' products, buy more second-hand, decorate according to the season and be more consistent in our choice of materials. One way to reduce your own climate impact is to buy products that have been produced locally. This both reduces carbon dioxide emissions as the goods are transported shorter distances, and benefits the country's economy as more jobs can stay in the country. In a country like Sweden where the manufacturing industry is the largest industry in the country in terms of number of employees, according to the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, more items should be able to be produced at a shorter distance. We can also influence our buying behaviour by buying fewer items so that fewer items are in circulation. One way to do this is to design products with more uses, thus increasing the time an object is used in the home.  An object that spends a lot of time unused in our homes is the kitchen stool. An object that is only brought out when we need something from the top shelf or when cooking with children but is otherwise hidden in a corner or tucked away in a wardrobe. This project explores how the kitchen stool can have a greater role in our homes by expanding its use and giving it a more central place in the kitchen. The stool is designed according to the principle that it should be serialised and produced in the local area. Translated with www.DeepL.com/Translator (free version)

Mötesplatsen är en utforskande designuppsats som behandlar ämnena möten, kommunikation och återhämtning på arbetsplatsen. Vi gör en litterär undersökning där vi tittar på forskning gjord av Rachel och Stephen Kaplan, Gary W. Evans och Janetta Mitchell McCoy med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur skapas en plats för vila och återhämtning? Hur skapas en plats för naturliga möten och kommunikation? Hur skapas en samlingspunkt för att lära känna varandra? För att få ytterligare utgångspunkter utför vi även enkätundersökningar och intervjuar tre arkitekter. Baserad på en kreativ process resulterar undersökningen i ett inredningskoncept och en möbel utformad för en planerad mötesplats inför samlokaliseringen av en nybildad koncern. / The meeting place is an investigative design essay which covers the subjects meeting, communication and recovery at the workplace. A literary investigation is made where we study research by Rachel and Stephen Kaplan, Gary W. Evans och Janetta Mitchell McCoy based on the questions: How could a restorative space be designed? How could a meeting place and a place for communication be designed? How could a meeting place to get to know each other be designed? To broaden our investigation we are carrying out surveys and interviewing three architects by profession. Based on a creative process the investigation results in an interior design concept together with a furniture designed for a planned meeting place for a recently united concern.

Abstract This report is conducted to gain an insight in the Swedish furniture industry since the early 1900s and its current state. At a time when we are becoming more and more aware of that we are living in an unsustainable society of consumption and quickly puts an end to the earth’s resources, can we continue in this direction and will it be profitable from an economic-, social- and sustainability perspective? In my examproject i have investigated these questions and are proposing a way to keep production localy with local sustainable materials in a near future. New powerful digital pruduction tools and tecniques, and research and inventions in the material feilds, are rewriting the global pruduction map. By visiting a variety of production facilities for furniture and through a series of interviews of people connected to the industry, I have gained a deeper understanding and insight into the Swedish furniture industry and the future changes it faces. I have also read relevant literature and analyzed the chair as an object and the ergonomic conditions of sitting. In my report I want to showcase the importance of tradition and knowledge in furniture making, and bring this into a future sustainable production industry. Additive manufacturing, or 3D printing as it is also called, allows the designer to design both the inside and outside of an object and give it unique features. This enables many of the traditional physical conditions of production technology to be re-examined. My design proposal is a 3D printed chair designed by using Biomimicry and looking at the wasp. The wasp is chewing wood fibre and mixing it with saliva and then spits the mixture out in thin stripes and layer by layer building its nest, much in the same way as a 3D printer. As material i have proposed a filament based on nanocellulose witch is 100% biodegradible and because of its mechanical properties that are very similar to kevlar will allow physical freedom to the design.

Arbetets övergripande syfte har varit att kartlägga ­företagsinkubatorn Movexums kundresa, lokalisera eventuella problem och hitta ­­­­­­­­­­­förbättringsmöjligheter. En företagsinkubator hjälper entreprenörer och idébärare med att göra sina innovativa idéer att bli framgångsrika ­produkter och tjänster. Data samlades först in genom research för att sedan fyllas på med data genom observationer av det dagliga arbetet på Movexum och vid ­tillfällen där kontakt med kund sker, till exempel vid coachmöten, en kunds första intervju eller en av deras främsta tjänster, Boost Chamber. Även intervjuer med både personal på Movexum och med sju av deras kunder genomfördes, plus kortare samtal med nyblivna medlemmar i Boost Chamber. I det stora hela upplever kunderna sin resa hos Movexum väldigt positivt. Jag möttes av stor nöjdhet från dem, framförallt gällande personalen på Movexum och det bemötande och engagemang de ger kunderna. Men efter att ha analyserat den inkomna datan lade jag märke till att det rådde lite problem, förvirring och oklarheter gällande ­­­­informationen från Movexum. Exempelvis kunde kunderna uppleva svårigheter att veta om aktiviteter och information var relevant för just dem, men ­också att ­information ibland kom med för kort varsel. Dessutom rådde det ­­oklarheter hos kunderna om vad vissa tjänster faktiskt innebär för dem. Resultaten av detta blev tre förslag på verktyg. Det första är själva ­­­­kartläggningen av kundresan. En visuell kartläggning som på ett ­tydligt sätt förklarar den resa kunden gör från det att en idé föds till att man blir ­utskriven från inkubatorn som alumniföretag. Det andra ­verktyget blev beteendetyper. Ett verktyg med syftet att öka förståelsen för ­kunden och dess upplevelser under resan. Det sista verktyget blev en ­introduktionsguide. Tillsammans skapar de tre förslagen ett förbättrat ­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­samarbete och underlättar arbetet för både Movexum och kunderna.

Materialet sly står i centrum i mitt examensprojekt. Som student på Konstfack och i min framtida yrkespraktik har frågor om cirkulär ekonomi och cirkulär design varit närvarande. Det är avgörande för att påverka samtiden och framtiden mot en mer hållbar framtid. Sly är en resurs, ett material som både finns lokalt, regionalt och nationellt. Jag har arbetat med ett material från naturen som av tradition har betraktas ha ett lågt ekonomiskt värde. Syftet var att se om materialet kan förädlas och användas som råvara i produktutveckling och produktdesign. Vidare arbetar jag i en ämnesfråga där begrepp som cirkulär design och biologisk, social och ekologisk hållbarhet är centrala. Projektet rör sig i ämnesfält som bioekonomi, cirkulär design och frågor om lokal produktion.

<p>Denna rapport behandlar examensarbete utfört för industridesignföretaget Cate & Nelson Design. Företaget ligger i Eskilstuna och jobbar i huvudsakligen med möbeldesign och inredningsprodukter. Projektgruppensuppgift har varit att ta fram en ny möbel för företaget och arbetet har omfattat utveckling av hela produkten från idé till prototyp.</p>

Evar är ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under våren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och ägare av Idesign i Stockholm. Handledare på Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor. Idesign är en designbyrå med kontor på Långholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket. Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag på koncept till cykelbelysning för ökad användning och tillförlitlighet mot dagens användning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stå för utvecklingen av en belysning åt Silva. Silva har specialiserat sig på pannlampor i många år och ser en möjlighet att nå en ny marknad av cykelbelysning med samarbetet, vilket föranledde detta examensarbete och en utvecklingsprocess mot Idesign i första hand. Projektets första del gick ut på att undersöka vad som brister med dagens cykelbelysning och varför den inte används i så stor utsträckning. Undersökningen gjordes i form av enkäter och diskussioner på svenska forum på internet. En stor del av projektet innebar att jämföra varför användningen ser annorlunda ut och används oftare i Danmark och även Tyskland. Tyskland har ett detaljerat typgodkännande av cykelbelysning i trafikförordningen som behövde tydas. Med hjälp av den insamlade informationen påbörjades en utveckling av ett koncept till en belysning med idégenerering och kravspecifikation som sedan skulle utvärderas med matriser. Med ett mål och tanke om att den den skall andas enkelhet och tilltala en person som pendlar på cykel. Av de tre koncept som presenterades för Idesign valdes ett koncept ut för vidare bearbetning som utvecklades till ett slutligt förslag och beskrivning på en cykelbelysning. Det förslag som utvecklades innebär att lampan fram blir batteridriven som meddelar med en batteriindikator när den bör laddas, direkt i ett eluttag. Med ett enkelt handgrepp ansluts den i ett fäste på cykeln som i sin tur är ett spänne som monteras fast steglöst på cykeln med en rem. Det innebär att den kan monteras på vilken cykel som helst. Medan lampan bak är tänkt att alltid sitta på, ha samma typ av montering och ha automatisk på- och avslagning via en ljus- och rörelsedetektor. Den har fortfarande en batteriindikator för att se när batterier bör bytas. Både fram och baklampan är utrustade med LED-belysning. / Evar is a project degree of 22,5 ECTS credits individually carried out by André Runling during the spring of 2012 at Karlstad University, for a bachelor degree in Innovation technique and Design engineering. The assigner for this project is Johan Larsvall, industrial designer and owner of Idesign in Stockholm. Academic supervisor at Karlstad University has been Lennart Wihk, industrial designer and university lecturer. Examiner has been Fredrik Thuvander, professor and university lecturer. Idesign is a design agency with office on Longholmen in central of Stockholm and is assigned by different companies in different sectors such as, Silva Sweden AB and Trafikverket. Idesign got the task from Trafikverket to make suggestions to concepts of bike lights that increase the use and reliability compared to todays use. The project was initiated by Trafikverket while Idesign were responsible of developing a bike light to Silva. Silva has specialised themselves in head lamps for many years and have seen an opportunity to reach a new market with the collaboration, which resulted in this degree project and development primary to Idesign. The projects first part was to study what is inadequate in today's lighting and why it is not used as much as it should. The study was conducted with a poll and discussions on Swedish forums on the internet. A large part of the project was to compare why the usage looks different and is used more often in Denmark, and also Germany. Germany has a detailed approval of bicycle lights in their traffic regulations which was needed to be interpreted. Using the information gathered, a development of concepts started to a bicycle light that exudes simplicity and appeal to a commuting cyclist, with the idea generation method and product specification which was evaluated in a matrix. Of three concepts that were presented to Idesign, one concept was selected for further processing which developed into a final proposal and description of a bicycle light. The final solution means that the head lamp is powered by a battery, and notifies with a battery indicator when it needs charging, directly into a electrical outlet. With a simple single-hand grip it’s connected in the bracket and, in its turn a buckle, which is mounted steplessly on the bicycle by a strap. It means it can be mounted on any bicycle. While the rear light is supposed to always sit on, have the same type of installation and have an automatic on and off switch via a light and motion detector. It still has a battery indicator to se when batteries should be replaced. Both the front and the rear light is equipped with LED for lighting.