De flesta som lämnar grundskolan väljer ett gymnasieprogram i fortsättningen. En liten andel av dem väljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever är att belysa den oro som vi yrkeslärare på Gislaveds Gymnasium liksom företagarna känner när det gäller brist på kompetent personal. Signalerna som vi får pekar på att företagen går till mötes en framtid som kan innebära minskad tillgång till utbildad arbetskraft. Svårigheterna att få flera duktiga elever att söka IP återspeglas i bristen på duktiga yrkesutövare inom områden som plåt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken. Vilka faktorer påverkar eleverna vid deras val och varför väljer de bort IP? Min enkätundersökning bland kommunernas nior hade som syfte att försöka få svar på de frågorna. Undersökningen har visat att största anledningen att de inte väljer IP är att de inte vill arbeta inom industrin. Bollen ligger kanske hos företagen.

<p>Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.</p><p>I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ”Projektarbete 100 p” (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a. syftar till att utbilda kompetenta yrkesarbetare för framtiden har jag avgränsat min undersökning kring de industriföretag som har anställt yrkesarbetare (operatörer/montörer) med gymnasiekompetens från industriprogrammet.</p><p>I min undersökning kom jag fram till att det finns tydliga likheter mellan projektarbete som genomförs på industriprogrammet och i industrin, men även tydliga skillnader. Både gymnasieskolor och näringsliv har en idealbild av hur ett projektarbete ska genomföras. Skolprojekten utförs i gymnasieskolorna enligt den bild som kursen ”Projektarbete 100 p” ger. Inom näringslivet stämmer inte verkligheten som våra operatörer är involverade i, med den idealbilden som näringslivsexperter rekommenderar. Jag kom även fram till att projektledarna i industrin inte använder sig av den projektuppbyggnad och utformning som skolan lär sina elever på kursen ”Projektarbete 100 p”. Trots detta ansåg projektledarna att denna kurs är viktig för elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.</p>

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas. I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ”Projektarbete 100 p” (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a. syftar till att utbilda kompetenta yrkesarbetare för framtiden har jag avgränsat min undersökning kring de industriföretag som har anställt yrkesarbetare (operatörer/montörer) med gymnasiekompetens från industriprogrammet. I min undersökning kom jag fram till att det finns tydliga likheter mellan projektarbete som genomförs på industriprogrammet och i industrin, men även tydliga skillnader. Både gymnasieskolor och näringsliv har en idealbild av hur ett projektarbete ska genomföras. Skolprojekten utförs i gymnasieskolorna enligt den bild som kursen ”Projektarbete 100 p” ger. Inom näringslivet stämmer inte verkligheten som våra operatörer är involverade i, med den idealbilden som näringslivsexperter rekommenderar. Jag kom även fram till att projektledarna i industrin inte använder sig av den projektuppbyggnad och utformning som skolan lär sina elever på kursen ”Projektarbete 100 p”. Trots detta ansåg projektledarna att denna kurs är viktig för elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.

Syftet med denna studie har varit att söka förstå centrala aspekter för yrkesämnets didaktik inom gymnasieskolans industriprogram. Detta genom att lyfta fram exempel på situationer där lärarnas erfarenheter från tidigare arbete inom industrin ger stöd till elevernas kunskapsbildning. Tidigare forskning i form av tre olika studier samt en teoretisk utgångspunkt baserad på fyra begrepp – livslångt lärande, kunskap, mästarlära och kompetens fick utgöra en bas för det fortsatta arbetet med studien.Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med två lärare och fem elever, samt observationer av fyra lektionstillfällen. Det insamlade materialet från intervjuerna transkriberades och därefter analyserades data i perspektiv av studiens frågeställningar.I resultatet för studien återfinns beskrivande delar baserade på intervjuer och observationer samt en sammanfattning inklusive slutsatser. Lärarna ger uttryck för vikten av sin industriella yrkeserfarenhet som grund för sitt nuvarande läraryrke. De ger också en bild av olika didaktiska val, exempelvis för hur de motiverar och skapar intresse hos eleverna. Elevernas upplevelser av olika lärandesituationer visar på hur deras kunskapsbildning kan stödjas av lärarens agerande. Två centrala aspekter träder fram i min tolkning av data – vikten av ett varierat agerande hos läraren samt praktiskt arbete. Avslutningsvis följer en diskussion där studiens metod analyseras och resultatet återkopplas till den teoretiska utgångspunkten. I metoddiskussionen förs ett resonemang om valda metoder för datainsamling samt det faktum att ett fåtal informanter deltagit i studien. Diskussionen av studiens resultat förs i tre avsnitt – lärarnas yrkeserfarenhet relaterad till didaktiska val, kunskap och kompetens hos eleverna, samt livslångt lärande. / The purpose with this study has been to try to understand central aspects of didactics for professional subjects within the upper-secondary school industrial program. This has been done by highlighting examples of situations where the teacher’s experience from earlier work within the industry has been used to support the student’s building of knowledge. Three different examples of earlier research, and a theoretical background based on four conceptions – lifelong learning, knowledge, master learning and competence was used as a basis for the continued work with the study. The study is based on qualitative interviews with two teachers and five students together with observations of four classroom sessions. The collected material from the interviews has been transcribed and after that data has been analysed in the perspective of the main questions of the study.In the result section of the study there are different parts that describes the result of the interviews and the observations. There is also a summary including conclusions. The teachers express the importance of their industrial background as a base for their present profession as teachers. They also give examples of different didactical selections made to motivate the students and help them build an interest for the actual subject. The student’s experiences of different learning situations shows how their building of knowledge can be supported by how the teachers act in the classroom. Two central aspects are shown in my interpretation of data – the importance of a variated action from the teacher and practical work. Finally there is a discussion section where the method of the study is analysed, and the result is reconnected to the theoretical basis for the study. In the discussion of the method the selected methods for data collection, and the fact that the number of informants in the study is rather low, is argued about. In the discussion of the study result three parts are included – the teacher’s industrial experiences related to didactical selections, knowledge and competence among the students, and lifelong learning.