Studiens syfte är att undersöka influensers möjlighet att vara ett hjälpande verktyg i det brottsförebyggande arbetet som sker över sociala medier. Relevansen för studiens syfte kan diskuteras utefter det faktum att internetanvändningen är en stor del av svenskars vardag samt har en fortsatt ökning i användandet. För att besvara studiens frågeställningar har studien övergripande använt en kvantitativ metod, med inslag av kvalitativa aspekter, där bland annat webbenkäter användes för att belysa frågeställningarna utifrån allmänhetens perspektiv. Likväl har studien använt ett mailutskick, vilket syftar till att besvara frågeställningarna utifrån influensers perspektiv. Resultatet för studien baseras således på 423 enkätsvar samt svar från en influenser. Således diskuteras studiens resultat övergripande utefter enkätsvaren. Utefter det resultat som studien erhöll kan det diskuteras föreligga en möjlighet för influensers att vara en informationsspridande kanal i det brottsförebyggande arbetet. Detta då resultatet påvisar att respondenterna dels innehar ett förtroende för det influensers belyser likväl som de uppges vara mottagliga för kriminologiskt relevant information som presenteras på sociala medier. Resultatet visar att informationsspridningen fördelaktigen kan ske på plattformar vilka är videoanpassade, som exempelvis Instagram, Tiktok och Youtube. Likväl finns det ett stort intresse från allmänheten att influensers sprider information genom att dela myndigheters inlägg samt diskutera ämnet genom korrekt kunskap med källhänvisning. Avslutningsvis kan således influensers anses vara en bistående kraft inom det brottsförebyggande arbetet som sker över sociala medier, om detta görs utefter vissa premisser. / The aim of the study is to examine the possibility of influencers to be a helping hand in the area of crime prevention that takes place over the internet. The study's relevance can be discussed based on the fact that internet use is a large part of Swedes' everyday life and has a continued increase in use. To answer the study's purpose, the study overall used a quantitative method with elements of qualitative aspects. Web surveys were used to shed light on the issues from the public's perspective. Additionally, the study used e-mail interviews which aimed to answer the questions from the perspective of influences. The results for the study are based on 423 questionnaire responses, as well as one influencer. Thus, the results of the study are discussed overall according to the survey results. Based on the results obtained by the study, influencers' possibilities to be an information-disseminating channel in crime prevention work can be discussed. This result is based on respondents reporting a partial trust in what influencers illuminate, as well as they report being receptive to criminologically relevant information that is presented on social media. The results show that the dissemination of information can advantageously take place on platforms that are video-adapted, such as Instagram, Tiktok and Youtube. Furthermore, there is also reported a great interest in influencers spreading information by sharing the authorities' posts and discussing the subject through correct knowledge with correct references. In conclusion, influencers can thus be considered as an assisting force in the crime prevention work that cuts across social media, if this is done according to certain premises.

Bakgrund Digitaliseringen har kommit långt och samhället behöver anpassa sig efter dess utveckling. Idagsläget finns det olika typer av reklam som framhävs på olika sätt. På 1990-talet användes provokativ marknadsföring på ett annat sätt i jämförelse med dagsläget. På sociala medier har det blivit alltmer lättare att sprida information, därav har den provokativ marknadsföringen enstörre effekt. Syfte Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse av unga vuxnas attityd till provocerande marknadsföring på sociala medier. Metod Studien har utförts utifrån en kvalitativ ansats, 15 respondenter har intervjuats uppdelat i 4 gruppintervjuer. Med det insamlade data från intervjuerna samt i det teoretiska materialitet, har en analys kunnat utföras. Resultat Studien visade att många av respondenterna har blivit utsatta för provokativ marknadsföring, attityd gentemot denna typ av marknadsstrategi var mycket varierande. Marknadsföring generellt på sociala medier har respondenterna funnit en irritation, och med de provokativa marknadsföringen resulterade i att respondenterna fann ännu mer irritation. Respondenterna har fått ett förstående till varför små företag väljer att använda denna typ av marknadsföringsstrategi men de stora företagen som använder denna typ av marknadsföring förstår de sig inte på. Slutsats Studien kom fram till att respondenterna ansåg att denna marknadsföringsstrategi kan vara kontroversiell och provocerande beroende på vem det är som ser reklamen. Unga vuxna anser att provokativ marknadsföring är acceptabelt om de inte överskrider dess etiska aspekter. / Background Digitization has come a long way and society needs to adapt to its development. Currently, there are different types of advertising that are highlighted in different ways. In the 1990s, provocative marketing was used in a different way compared to the current situation. On social media, it has become increasingly easier to spread information, hence the provocative marketing has a greater effect. Purpose The aim of this study is to provide an increased understanding of young adult's attitudes towards provocative marketing on social media. Methodology The study has been carried out based on a qualitative approach, 15 respondents have been interviewed divided into 4 group interviews. With the collected data from the interviews as well as in the theoretical materiality, an analysis has been able to be carried out. Results The study showed that many of the respondents have been exposed to provocative marketing, attitudes towards this type of marketing strategy were very variable. Marketing in general on social media has been found irritating by the respondents, and with the provocative marketing resulted in the respondents finding even more irritation. The respondents have gained an understanding of why small companies choose to use this type of marketing strategy, but they do not understand the large companies that use this type of marketing. Conclusion The study concluded that respondents felt that this marketing strategy could be controversial and provocative depending on who is viewing the ad. Young adults consider provocative marketing to be acceptable as long as they do not overstep its ethical aspects.

No description available.

Avsikten med denna studie har varit att studera problematiken som har uppstått i och med det växande fenomenet finansiella influensers och dess koppling till marknadsmanipulation. Med en explosiv ökning inom aktiehandeln på dagens finansmarknader är det många beslut som inte längre kan definieras med enbart klassisk finansiell teori. Det växande och mer irrationella fenomenet finansiella influensers ses som en potentiell källa till denna utveckling. Med hjälp av ett postmodernt ramverk ämnar studien undersöka och analysera effekten detta fenomen har på investeringsbeslut samt undersöka hur Marknadsmissbrukslagen påverkar dessa influensers. Detta då marknadsmanipulation i tidigare studier visat sig kunna ha en koppling till finansiella influensers ageranden. Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt med postmodern inriktning, i syfte att studera en av flera möjliga beskrivningar av verkligheten. För bästa möjliga resultat använder studien en triangulering av data vilket innebär dels en tematisk innehålls-analys utav nio semistrukturerade intervjuer där åtta av respondenterna utgörs av finansengagerade småsparare och där den nionde är yrkesmässig expert på området, dels en kvalitativ innehållsanalys av en dokumentstudie för att inkorporera förståelse kring studiens problematik som den tas upp i andra samhällsdiskurser. Studien visar hur människor uppfattar att finansiella influensers har stor påverkan på dagens finansiella beslut och att detta fenomen har stor potential att orsaka marknadsmanipulation genom uppmaningar till följarna. Resultaten visar på att en postmodern syn på fenomenet kan öka förståelsen för dess existens, detta genom att inte endast irrationell eller rationell teori lyckas självständigt beskriva företeelsen. En viss samexistens av teorierna anses därmed behövas och svaren visar också på en potentiell koppling till rationaliteten bakom att göra till synes irrationella finansbeslut i dagens marknader. Ett tecken på hur finans är hyperrealistiskt, d.v.s. ett fenomen som givits en ny kontext skiljd från dess ursprungliga mening. Hyperrealism medför också att finans kan ses som postmodernt. Den reglering som är ämnad att kontrollera dessa marknadsmanipulationer, dvs. Marknadsmissbrukslagen, visar sig lida av otydlighet och potentiell godtycklighet. Studien visar på hur denna uppfattning från flera marknadsaktörer grundar sig i övertygelser om potentiellt subjektiva domar baserade på kriterier som inte lätt förstås av vare sig småsparare eller av större marknadsaktörer. Regleringens otydlighet markerar dess frånkoppling från lagens logiska grund och förståelsen för Marknadsmissbrukslagen kan öka genom att se på den som en godtycklig spelregel. Denna aspekt målar också upp en bild utav hyperrealism utifrån att regleringen praktiskt kan tänkas agera som en spelregel för finansmarknaden men i dagens samhälle används som lag. Studien visar därmed ett ytterligare bevis för hur finans uppfattas som postmodernt. / The purpose of this study has been to examine the problems that have arisen as a result of the growing phenomenon that is financial influencers and its’ connection to market manipulation. With a rapid increase of stock trading in today’s financial markets, there are many decisions in themselves that can no longer be defined solely by classic financial theory. The growing and more irrational phenomenon of financial influencers is seen as one potential source of this development. Using a postmodern framework, the study intends to investigate and analyze the effects this phenomenon has on investment decisions and also examine how the Swedish Market Abuse Act (Marknadsmissbrukslagen) affect these influencers. This is done because market manipulation has shown to have a potential connection to the actions of financial influencers. The study applies a qualitative approach with a postmodern focus, in order to examine one of several possible descriptions of reality. To attain the best results possible this study implemented triangulation of data, which included a themed content analysis based on nine semi structured interviews where eight respondents were ordinary investors and the nineth respondent were a professional in this particular work field. The study also constitutes a qualitative content analysis of a document study in order to incorporate a deeper understanding for the study’s problematization as it is mentioned in the social discourse. The study shows how people perceive that financial influencers have a great affect on today’s financial decisions and that this phenomenon has substantial potential to cause market manipulation through urgings to followers. The results show that a postmodern view of the phenomenon can increase the understanding of its existence, this is done through showing that neither rational nor irrational finance theories can on their own fully explain the phenomenon. A certain coexistence of these theories is thus considered necessary. The study also shows a potential connection to the rationality behind making seemingly irrational financial decisions in today’s markets. A sign showing how finance is hyper-realistic, i.e., a phenomenon that given a new context separated from its original meaning. Hyperrealism also means that finance can be seen as postmodern. The regulation that intends to control these market manipulations, i.e. The Swedish Market Abuse Act, turns out to suffer from ambiguity and potential arbitrariness. The study shows how this perception by several market participants is planted on beliefs about potentially subjective judgements based on criteria that are not easily understood by ordinary investors nor larger market participants. The ambiguity of the regulation points out its disconnection from the logical foundation of law and the understanding of the Swedish Market Abuse Act therefore might increase by interpreting this law as an arbitrary game rule. This specific aspect also paints a hyperrealistic picture, as the regulation is practically understood as a game rule in financial markets, but in today’s markets it functions as a law. Thus, our study presents further evidence how finance is perceived as postmodern.