<p>Syftet med studien var att beskriva det fria bildskapande för barn mellan ett till tre år på två förskoleavdelningar samt synliggöra hur pedagoger såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Syftet var även att skapa förståelse för hur pedagogens förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Metoderna som användes var observation och intervju. Verksamheterna observerades med stöd av observationsschema och i form av <em>kritiska händelser</em>. Under datainsamlingen intervjuades pedagoger med hjälp av förutbestämda intervjufrågor. Resultatet visade på att barn mellan ett till tre år hade möjlighet till fritt bildskapande men under en begränsad tid under dagen och med ett fåtal material som var tillgängliga. Pedagogerna visade upp en medveten syn kring sitt förhållningssätt, inomhusmiljöns utformning och en vilja att utveckla verksamheten. Slutligen konstaterade vi att inomhusmiljön och pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens bildskapande.   </p>

<p>Den 1 juli 2008 tog Sveriges riksdag beslut om att ändra reglerna i lagen om allmän sjukförsäkring. De nya reglerna innebar att den sjukskrivne blir utförsäkrad efter 365 dagars sjukskrivning. Efter 90 dagars sjukskrivning anses den sjukskrivne bli långtidssjukskriven. Att bedöma rätten till sjukpenning sker via den så kallade rehabiliteringskedjan. Om sjukskrivningen inträffat före den 1 juli 2008 börjar dessa regler gälla den 1 januari 2009 för de långtidssjukskrivna. Vid den tidpunkten befinner de sig redan på dag 180 i rehabiliteringskedjan. De myndigheter som arbetar och har ansvar att tillföra stöd och resurser till de långtidssjukskrivna är Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur de långtidssjukskrivna själva upplever de stöd – och hjälpinsatser de får för att återgå till arbetslivet. Utöver detta syftar studien till vilken betydelse vägledning tillskrivs ha i detta sammanhang. Studien har undersökt utifrån två perspektiv, i det ena läggs fokus på de långtidssjukskrivnas upplevelser och i det andra studeras Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens resurser och möjligheter för de långtidssjukskrivna.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p>En kvalitativ studie med abduktiv ansats har genomförts. Resultatet bygger på sex semistrukturerade intervjuer, (fyra med långtidssjukskrivna och en intervju med vardera myndigheten) som bland annat visar att det råder olika uppfattningar mellan de långtidssjukskrivna och myndighetsrepresentanterna om hur <em>inflytandet</em> och <em>delaktigheten</em> framstår för de långtidssjukskrivna. De långtidssjukskrivna i studien menar, att de inte har inflytande över vad som sker med dem. Samtidigt anser myndighetsrepresentanterna att de arbetar utifrån den enskildes behov och önskemål.</p>

<p>Abstact</p><p>Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen.</p><p>Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv.</p><p>Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: ”På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan?”</p><p>Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att ”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem”(Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan.</p><p>Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter.</p><p>Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan.</p><p>Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.</p>

<p>Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.</p><p>   Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan. Det visade sig även att föräldrar anser sig som både engagerade och delaktiga i sitt barns lärande och utveckling. Det framkommer dessutom att föräldrarna menar att det även är eleven som gynnas av samarbete mellan hem och skola.  Föräldrarna ser mest fördelar med ett nära samarbete mellan hem och skola men det finns några nackdelar som de lyfte fram.</p>

Abstact Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen. Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv. Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: ”På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan?” Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att ”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem”(Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan. Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter. Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan. Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.

Syftet med studien var att beskriva det fria bildskapande för barn mellan ett till tre år på två förskoleavdelningar samt synliggöra hur pedagoger såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Syftet var även att skapa förståelse för hur pedagogens förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Metoderna som användes var observation och intervju. Verksamheterna observerades med stöd av observationsschema och i form av kritiska händelser. Under datainsamlingen intervjuades pedagoger med hjälp av förutbestämda intervjufrågor. Resultatet visade på att barn mellan ett till tre år hade möjlighet till fritt bildskapande men under en begränsad tid under dagen och med ett fåtal material som var tillgängliga. Pedagogerna visade upp en medveten syn kring sitt förhållningssätt, inomhusmiljöns utformning och en vilja att utveckla verksamheten. Slutligen konstaterade vi att inomhusmiljön och pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens bildskapande.

Den 1 juli 2008 tog Sveriges riksdag beslut om att ändra reglerna i lagen om allmän sjukförsäkring. De nya reglerna innebar att den sjukskrivne blir utförsäkrad efter 365 dagars sjukskrivning. Efter 90 dagars sjukskrivning anses den sjukskrivne bli långtidssjukskriven. Att bedöma rätten till sjukpenning sker via den så kallade rehabiliteringskedjan. Om sjukskrivningen inträffat före den 1 juli 2008 börjar dessa regler gälla den 1 januari 2009 för de långtidssjukskrivna. Vid den tidpunkten befinner de sig redan på dag 180 i rehabiliteringskedjan. De myndigheter som arbetar och har ansvar att tillföra stöd och resurser till de långtidssjukskrivna är Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.   Syftet med studien är att undersöka hur de långtidssjukskrivna själva upplever de stöd – och hjälpinsatser de får för att återgå till arbetslivet. Utöver detta syftar studien till vilken betydelse vägledning tillskrivs ha i detta sammanhang. Studien har undersökt utifrån två perspektiv, i det ena läggs fokus på de långtidssjukskrivnas upplevelser och i det andra studeras Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens resurser och möjligheter för de långtidssjukskrivna.   En kvalitativ studie med abduktiv ansats har genomförts. Resultatet bygger på sex semistrukturerade intervjuer, (fyra med långtidssjukskrivna och en intervju med vardera myndigheten) som bland annat visar att det råder olika uppfattningar mellan de långtidssjukskrivna och myndighetsrepresentanterna om hur inflytandet och delaktigheten framstår för de långtidssjukskrivna. De långtidssjukskrivna i studien menar, att de inte har inflytande över vad som sker med dem. Samtidigt anser myndighetsrepresentanterna att de arbetar utifrån den enskildes behov och önskemål.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten. Några barns resonemang visade att de skulle vilja ha mer inflytande medan andra barn tyckte att det var bra som det var nu. Det de främst ville ha inflytande över var rutinerna i klassen till exempel över skrivböcker, klädval och leksituationer. I studien har vi kommit fram till att barn inte har så stort inflytande över sin vardag i förskoleklassen som de skulle önska.

No description available.

Preschools are nowadays a big part of almost every childhood in Swedish society and the relationships that are built there are important for the child and the child’s future integration in the world of knowledge and education. The preschool teachers are therefore the first persons the child links to beyond the parent. That’s why the relations between the parent and the preschool teacher are an important and interesting aspect in the cooperation between them. This is an issue that has not been brought up for discussion at the teachers program at Södertörns university, even though it appears that this topic is important for the best interest, for the child, since parents and the teachers are in a constant cooperation.             The aim of this study was to find out in what way four preschool teachers work with cooperation between themselves and the parents that they meet in there preschools. The study has been done in two different types of preschools, one preschool is a parent cooperative and the other one is a preschool run by the community board. This study will raise the question; in what way the relation and the cooperation between the preschool teacher and the parent are important and how the parental influence work out in their respective preschool organization. To fulfill the purpose of the study, I did four interviews which included two preschool teachers from a parent cooperative and two preschool teachers from the community board preschool. The primary theoretical basis was George H Meads (1863-1931) and Herbert Blumers (1900-1987) theory about interactions, Meads theories about communication and awareness is underlying Blumers symbolic interactionism. The results showed that the four preschool teachers thought very much alike on the topic around the relationships and the cooperation between them. In the interviews with the four preschool teachers did we talk about the importance of a good communication and necessity to be aware of diversity in the parental group and the way they approach each other. One of the conclusions I have made in this study is that to get a good cooperation between the teacher and the parent, you need as a preschool teacher, to be aware of the other person’s desires and expectations regarding the child. Good communication leads to a good exchange between the two parts, which is building their cooperation.