Syftet med detta arbete är att få en ökad förståelse för hur barnen uppfattar samlingen samt få en inblick i hur delaktiga barnen är i samlingen och på vilket sätt pedagogen gör dem delaktiga. Samlingen är en aktivitet som sker varje dag på många förskolor och är idag utformad på många olika sätt. Vår fundering har därför varit hur barnen uppfattar samlingen, är den för dem meningsfull och lustfylld? Eller sker samlingen på grund av att traditionen lever kvar? För att få svar på detta har vi valt att fokusera på barnens perspektiv och vad barnen uppfattar om samlingen. Begreppen delaktighet och inflytande är, tillsammans med barns perspektiv, våra teoretiska utgångspunkter. För att få en förståelse för detta valde vi att genomföra fyra barnintervjuer och tre observationer på en förskola i Mellansverige. Det material vi fick in genom våra barnintervjuer och våra observationer ligger till grund för det resultat vi fick fram. Resultatet visar att barnen och pedagogerna visar glädje då det blir dags för samling. Utifrån observationerna kan vi se att pedagogerna gör barnen delaktiga och ger dem inflytande, men i barnintervjuerna framkommer att barnen önskar mer delaktighet och inflytande under samlingen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter förskollärare och lärare i förskoleklassen har av barns övergång från förskola till förskoleklass. Åtta intervjuer, med fyra förskollärare respekterive fyra lärare i förskoleklassen, genomfördes i en stad i mellersta Sverige. Resultatet visar att det finns fler likheter än skillnader när det gällerde uppfattningar och erfarenheter förskollärare respektive lärare i förskoleklassen har om barns övergång från förskola till förskoleklass. Både förskollärare och lärare i förskoleklassen anser att trygghet är den absolut viktigaste faktorn för att det ska bli en bra övergång från förskola till förskoleklass. Även närheten mellan förskola och förskoleklass ansågs som en viktig faktor för att underlätta för barns övergång. Tiden verkade som en begränsande faktor, vilket försvårade övergången. Undersökningen visar också att det sker en liten eller ingen samverkan alls mellan de olika verksamhetsformerna. Förskollärarna uppfattar att de har ett begränsat inflytande när det gäller övergångsplanen då de varken har varit med och reviderat den eller varit med på utvärderingen av själva övergångsprocessen. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Denna empiriska studie syftar att analysera hur medborgarna upplever sitt deltagande och inflytande i jämförelse med hur arbetet för medborgerligt deltagande och inflytande ser ut i en detaljplaneprocess. Analysen utgår från de sista stegen inom beslutsfattande och förverkligande av planprocessen där medborgerlig dialog är närvarande, det vill säga samråd, utställning och överklagande. Dessutom hur medborgarna integreras i planeringen, vilka rättigheter och skyldigheter medborgarna och kommunen har gentemot varandra och vad aktörernas olika maktpositioner har för betydelse för deltagandet och inflytandet. Det empiriska materialet grundas på intervjuer av planchefen i Ekerö kommun och hyresgästförening som berörs av planområdet. Studien visar på att det finns vissa tveksamheter hos medborgarna beträffande deras skyldigheter och rättigheter gentemot kommunen och hur skyldigheter och rättigheter ser ut enligt lag. Kommunens planeringsprocess följer vad som anges i PBL, vilket går i linje med den rationella planeringens ståndpunkter. Trots detta finns ett visst missnöje hos medborgarna angående deras inflytelseförmåga i planeringen. En möjlig lösning till detta är att verka för ett ökat medborgerligt deltagande i form av exempelvis kommunikativ planering. Emellertid skulle detta eventuellt kunna innebära en ytterligare fördröjning av den rådande överklagandeprocessen som redan i dagens form enligt regeringen är alltför utdragen.

No description available.

Studien har sin utgångspunkt i mellanchefers uppfattning av medarbetarnas delaktighet i en organisation med samverkansavtal. I en kommun i södra Sverige genomfördes en sammanslagning av två mindre förvaltningar till en enda stor förvaltning. Därmed skrevs också nya lokala kollektivavtal mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivaren. Bakgrunden till samverkansavtalet är att ge medarbetarna rätt till ökat inflytande över sin arbetssituation. Detta förusätter att organisationen har en fungerande intern kommunikation, där information förmedlas effektivt genom hela organisationskedjan. En kvalitativ forskningsstrategi, som gick ut på att genomföra lågt standardiserade intervjuer med sex mellanchefer i organisationen, utmynnade i undersökningens empiriska material. Resultatet problematiserades därefter utifrån Latours översättningsmodell och Senges modell för lärande organisationer. En slutsats för studien är att de chefer som ser samverkansavtalet som en möjlighet att utveckla organisationen och som arbetar aktivt med samverkansfrågor, utifrån avtalets syfte och riktlinjer, har större möjlighet att motivera sina anställda till att bli mer delaktiga.

”Förskollärare ska ansvara för att alla barn får reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Skolverket, 2016:12). Så står det skrivet i förskolans läroplan, vilket alla svenska förskolor är ålagda att följa. Men hur det praktiskt ska ske är upp till varje förskola och förskollärares tolkning. Vi valde därför att undersöka hur förskollärare arbetar för att möjliggöra att alla barn får inflytande i verksamheten. Som metod för att samla in data användes kvalitativa intervjuer, för att kunna utröna mönster, skillnader och likheter mellan de intervjuades problematisering av ämnesområdet. Totalt intervjuades fyra aktiva förskollärare. Förskollärarna i studien lyfter en ganska samlad bild över vilka förutsättningar som behövs för att möjliggöra att alla barn får inflytande i förskolan. Svårigheterna som förskollärarna påtalar skiljer sig desto mer. Alla förskollärare konstaterar att graden av inflytande kan skilja sig mellan barn, men att förskollärarna är medvetna om denna problematik och arbetar för att alla barn ska ges möjlighet att få inflytande i verksamheten.

Syftet med studien är att beskriva elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande, delaktighet och lärande i sin utbildning på gymnasiets yrkesintroduktion, men också bilda en uppfattning om vilka elever som går denna inriktning. Studien består av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tretton elever från olika skolor och yrkesinriktningar. Studien bygger på fyra frågeställningar: ·         Hur upplever yrkesintroduktionseleven sitt inflytande på utbildningen? ·         Hur beskriver eleven sin delaktighet i utformandet av de individuella studieplanerna? ·         Hur beskriver eleven sitt eget lärande kopplat till valt yrkesområde? Mål/visioner? ·         Hur ser elevens förutsättningar ut på yrkesintroduktion? Resultatet visar att de elever som går på yrkesintroduktionen har olika funktionella svårigheter och en svår skoltid bakom sig. Det mest påfallande i studien var att elva elever av tretton inte visste innebörden av inflytande och delaktighet. Ingen av eleverna hade suttit ner med pedagoger och planerat sin utbildning efter deras behov utan det var styrt efter organisation. Endast en elev av tretton visste vad den individuella studieplanen var för något och hade varit delaktig i den. Elva elever hade inte en aning om den individuella studieplanen och vilka kurser de läste eller hur de låg till i de olika ämnena. Elevens mål med utbildningen var olika men övervägande var att de ville ut och börja arbeta. Studien visar också att eleverna skulle vilja ha inflytande i undervisningen i olika moment och beslut som omfattar deras APL/praktik.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelseför demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingaroch lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnensom vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även destyrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet ochinflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om,och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn ochpedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen attbestämma om inte stämde så väl överens. För barnen var det i leken de helst ville bestämma,men endast ett fåtal av pedagogerna tog upp leken som den viktigaste aspekten för barnenatt bestämma om. Vi kom också fram till att hur pedagoger tänker kring barns inflytandei förskolan ser mycket olika ut.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen att bestämma om inte stämde så väl överens. För barnen var det i leken de helst ville bestämma, men endast ett fåtal av pedagogerna tog upp leken som den viktigaste aspekten för barnen att bestämma om. Vi kom också fram till att hur pedagoger tänker kring barns inflytande i förskolan ser mycket olika ut.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur elevers deltagande och inflytande ser ut under idrotten i skolan, ur ett genusperspektiv samt hur eleverna uppfattar sina möjligheter till deltagande och inflytande. För att ta reda på detta genomfördes en fallstudie på en F-6 skola i en år 4 klass. Data samlades in via triangulering då semistrukturerade intervjuer med idrottslärare, parintervjuer med utvalda elever, två kvalitativa observationer samt en enkätundersökning i en helklass ägde rum. Parintervjuerna ägde rum i anslutning till enkäten och observationerna skedde under två idrottslektioner i skolans idrottssal. Resultatet visade att elevernas deltagande i huvudsak var aktivt då idrottsläraren introducerat ett poängsystem i syfte att öka det aktiva deltagandet. Elevernas inflytande skedde enligt eleverna vid elevens val, men även här framkom det att det var bättre att läraren vid vissa tillfällen bestämde för att det inte skulle bli ojämnt. Slutsatsen är att pojkarna hade störst möjlighet till inflytande, som framkom tydligt vid elevens val, och att bollsporter var den aktivitet som dominerade.</p>