Syftet med studien var att undersöka hur elevers deltagande och inflytande ser ut under idrotten i skolan, ur ett genusperspektiv samt hur eleverna uppfattar sina möjligheter till deltagande och inflytande. För att ta reda på detta genomfördes en fallstudie på en F-6 skola i en år 4 klass. Data samlades in via triangulering då semistrukturerade intervjuer med idrottslärare, parintervjuer med utvalda elever, två kvalitativa observationer samt en enkätundersökning i en helklass ägde rum. Parintervjuerna ägde rum i anslutning till enkäten och observationerna skedde under två idrottslektioner i skolans idrottssal. Resultatet visade att elevernas deltagande i huvudsak var aktivt då idrottsläraren introducerat ett poängsystem i syfte att öka det aktiva deltagandet. Elevernas inflytande skedde enligt eleverna vid elevens val, men även här framkom det att det var bättre att läraren vid vissa tillfällen bestämde för att det inte skulle bli ojämnt. Slutsatsen är att pojkarna hade störst möjlighet till inflytande, som framkom tydligt vid elevens val, och att bollsporter var den aktivitet som dominerade.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten. / Negotiation or professional Identity, Global and Local Constructions of the Teacher Work Space in the Multiprofessional Context of Early Childhood Education

Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Ett särskilt fokus var hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter de möter i den. Metoden som används var kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. Utifrån en sammanställning av intervjuerna gjordes jämförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning både i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia. Resultatet visar att samtliga informanter anser att miljön har stor betydelse för barns lärande. De ansåg att genom inomhusmiljöns utformning får barnen stöd i sin vardag vilket främjar deras lärande och utveckling. Det framgick även att miljöns utformning påverkade verksamheten och pedagogernas arbetssätt.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen är att beskriva pedagogers demokratiska förhållningssätt, med fokus på hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning där kommunikation bygger på delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhållningssätt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. Utgångspunkt tas med hjälp av följande frågeställningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens två förskolor, ett demokratiskt förhållningssätt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förståelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska värden tydligt ska förmedlas men i praktiken råder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder på att pedagogerna är insatta i läroplanens formuleringar men att de saknar förutsättningar för genomförauppdraget fullt ut. Påverkan som stora barngrupper, låg personaltäthet och vistelsemiljö lyfts sombåde potentiella möjligheter och hinder. Pedagogerna uttrycker att kommunikation är av stor vikt och att oplanerade situationer ger större utrymme till ett jämlikt och demokratiskt förhållande vid kommunikation och ett djupare samtal. Förklaringen, att oplanerade möten är mer fria och utan mål och att möten med ett eller ett par barn erbjuder barn ökade möjligheter för delaktighet och inflytande, kan ställas mot möjligheterna att träna respekt, hänsyn och ansvarstagande i samspel med andra. Ett demokratiskt förhållningssätt fordrar att både pedagoger och barn tränar sig i att reflektera tillsammans och effekter av bristande reflektionsmöjligheter, pedagoger emellan, synliggörs i detta arbete. Pedagogerna har höga ambitioner och uttrycker frustration över begränsade möjligheter och förutsättningar för att tillsammans organisera för de visioner som finns.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats. Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan. Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill. Men de beskriver även att lärarna inte lyssnar och det tycker barnen är ”jobbigt”. Vidare framgår det att barnen tycker att det är lärarna som bestämmer i förskolan när det gäller vad man får och inte får göra. Resultatet visar att barnen vill ha lärarens delaktighet i leken. Barnen uttrycker också att de vill ha en tillåtande och snäll lärare. Det framgår att begreppet snäll har olika betydelse för barnen. De ser även läraren som en omvårdnadsperson. De upplever att de inte alltid får göra som de vill exempelvis i valet av olika aktiviteter. Men barnen beskriver att de har inflytande över vem och vad de vill leka med. Vidare har barnen även önskemål kring verksamhetens innehåll.

HR-området har på senare år genomgått en förändring som inneburit en ökad strategisk och värdeskapande roll, vilket ökar betydelsen av HR:s plats i ledningsarbete. Samtidigt som detta skett har vikten av fler kvinnor i ledningsarbete och styrelser blivit ett allt mer omdiskuterat ämne i dagens samhälle och i media. Då HR är en kvinnodominerad profession innebär deras plats i ledningar för det mesta att en kvinnlig chef träder in i en oftast mansdominerad ledningsgrupp. Detta tar HR och kvinnorna ett steg närmare makten. Men hur stort inflytande har dessa kvinnor i ledningen egentligen? Syftet med denna studie har varit att undersöka ledningsplatsens betydelse för upplevt inflytande i organisationen. Studien har undersökt ifall kvinnliga HR-chefer anser att en plats iorganisationens ledning är en förutsättning för inflytande, samt hur eventuella könsmaktsordningar påverkar deras upplevelse av den egna auktoriteten i ledningen. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga HR-chefer inom arbetslivets olika sektorer. För att få förståelse för de kvinnliga HR-chefernas inflytande i ledningsgruppenanvänds teorier kring makt och könsmaktsordningar som teoretisk begreppsram. Studiens resultat visar att ledningsarbete upplevs som en viktig förutsättning för möjligheten till inflytande i organisationen. Resultatet visar att ledningsarbetet underlättar för att lära känna verksamheten och skapa interna relationer, vilket även det beskrivs som viktiga förutsättningar för inflytande enligt studiens respondenter. De anger även att VD:ns stöd är viktigt för att förmedla HR:arbetets betydelse. Studien visar att könsmaktsordningar inom ledningsgruppen kan försvåra möjligheten till inflytande och utgöra ett hinder för de kvinnliga HR-cheferna. Övriga hinder som identifierats är begränsad ekonomi och en generell HR-omognad inom organisationen.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare ser på samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation i förskolan. Bakgrunden till studien är att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste åren fått en central betydelse i läroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i lärsituationen variera. Därför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka: -       Hur ser förskollärare på begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till läroplanen för förskolan? -       Hur uttrycker förskollärare att de arbetar med och strävar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation? I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring ämnet. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet samlades in genom personliga intervjuer som byggde på ett semistrukturerat upplägg. I resultatet blev det tydligt att förskollärarna definierade begreppen barns delaktighet och inflytande som att inte bara vara närvarande utan barnen skulle få komma till tals och påverka upplägget. Dessa definitioner genomsyrade arbetet med barnen där olika faktorer som förskollärarens barnsyn, makt och barngruppens storlek påverkade barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur? Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering. Faktorer som kan begränsa barns möjligheter till inflytande och delaktighet är brist på personal, stora barngrupper, tid och ekonomi. Barns inflytande och delaktighet kan antingen begränsas eller villkoras om deras intressen kolliderar med de regler och normer som råder på förskolan.

Syftet  med studien är att undersöka hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande  i  förskolan  samt  att  granska  likheter  och  skillnader  med förskollärares  perspektiv  på  detsamma.  Förskollärarnas  perspektiv  speglas genom resultatet av en tidigare pilotstudie och i föreliggande studie behandlas barns  perspektiv.  Studien  har  en  kvalitativ  ansats  och  utgår  från  intervjuer. Barndomssociologin  utgör  den  teoretiska  utgångspunkten  för  studien. Resultatet visar att förskollärare anser att barn ska ges möjlighet att  påverka i förskolan. Samtidigt visar det sig att rutiner och regler i förskolan kan begränsa detta.  Resultatet  visar  även  att barn  upplever  det  som  roligt  att  vara  med  och bestämma  i  förskolan  och  att  de  tycker  att  det  känns  bra  att  bli  lyssnade  till. Detta  är  dock  något  som  inte  alltid  sker  i  förskolan.  Då  barn  bemöts  med nyfikenhet och som viktiga informanter ses möjligheter för barn och vuxna att utvecklas  tillsammans.  På  detta  sätt  kan  barn  bli  mer  delaktiga  i  förskolans verksamhet.

Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.    Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan. Det visade sig även att föräldrar anser sig som både engagerade och delaktiga i sitt barns lärande och utveckling. Det framkommer dessutom att föräldrarna menar att det även är eleven som gynnas av samarbete mellan hem och skola.  Föräldrarna ser mest fördelar med ett nära samarbete mellan hem och skola men det finns några nackdelar som de lyfte fram.