<p>Den här rapporten innehåller information om hur jag har gått till väga i mitt examensarbete, som har bestått i att utforma två broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gått tillväga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.</p><p>Bakgrunden till uppgiften är att den befintliga broschyren är, enligt min uppdragsgivare Mona Kärner Eliasson, väldigt jobbig att läsa med svåra facktermer och dåligt utförd layout. De har även tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dåligt skicka och det var även svårt att förstå och hänga med i texterna.</p><p>Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag både utgått från min uppdragsgivares önskemål så väl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fått från böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta på broschyren som redan fanns på plats vid kopparverket, och därefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder på kopparverket. Jag ringde även runt till olika myndigheter för att få mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete. Jag sökte i olika litteraturer för att få mer kunskap om hur man utformar lättlästa och effektiva budskap. Därefter började mitt arbete med att utforma informationsmaterialen. Under arbetets gång gjorde jag tre utprovningar, en på vardera broschyr och en på skyltarna. Därefter skedde förändringar där det behövdes, innan informationsmaterialen var färdiga.</p>

Den här studien är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetet omfattar tio veckor av studier som har resulterat i en rapport samt ett gestaltningsförslag. Fokus i studien har varit på att undersöka vilka funktioner som bör tydliggöras i väntrummet på ungdomshälsan i Uppsala. Efter litteraturstudier och insamling av empirisk data har ett designförslag tagits fram. I designförslaget har väntrumsytan utökats. En ny planlösnings syftar till att skapa förutsättningar för både integritet och öppenhet. Ett färgkoncept i väntrummet bidrar till att ungdomarna lättare kan orientera sig samtidigt som informationen om yrkesgrupperna, på ungdomshälsan, synliggjorts. / This study is a thesis in information design, focusing on spatial design. The thesis includes ten weeks of study, which has resulted in a report and a design proposal. The aim of the thesis has been to study the functions that need to be clearer in the waiting room in the adolescence healthcare center in Uppsala. The design proposal is based on literature studies and the collection of empirical data. In the design proposal the waiting room area in the adolescence healthcare center has been made larger, with a new spatial plan that aims to create opportunities for both privacy and openness. A colour concept makes it both easier for the young people to orientate in the waiting room as well as enhancing visual information about the available professions.

Det här är en studie i hur man utifrån förutsättningarna i en kulturminnesmärktoch blåklassad byggnad kan använda rumslig kommunikation för att främjaorienterbarhet och stödja ett önskat rörelsemönster. Att arbeta med ettkulturminnesmärkt och blåklassat hus innebär snäva ramar och kräver en storförsiktighet och respekt för byggnadens ursprungliga utformning. Arbetet utgårfrån Strindbergsmuseets verksamhet och syftar till att skapa ett bättre flöde utanoönskade stopp, samt att förenkla för museets besökare att hitta till och ibyggnaden.Museets lokaler är små och passagerna smala. Detta gör att det snabbt bildasstopp i rörelseflödet. Vad gäller orienterande skyltning är den ofta svårupptäcktoch svårläst. Inte heller finns ett genomgående formspråk i museets grafiskamaterial.Utifrån teoristudier och inhämtad empiri har ett designförslag tagits fram.Förslaget innefattar rumslig kommunikation i form av både explicitkommunikation så som skyltning, samt implicit kommunikation så som ljus ochformelement. Genom att ta ett helhetsgrepp från entrén fram till utställningarnahar orienterbarheten förbättrats och ett rörelseflöde utan större stoppmöjliggjorts. / This is a study on how spatial communication can be used to promoteorientability and support desired movement patterns, this in relation to thecircumstances in a heritage listed building. Working with a heritage listedbuilding means a narrow frame for the work that requires special care andrespect for the building's original design. The work is based on the Strindberg’smuseums (Strindbersmuseet) goal to create a better flow without unwantedstops that will make it easier for visitors to orientate both to and inside thebuilding.The rooms in Strindberg’s Museum are small with narrow passages in-between.This physical conditions are leading to stops in the flow. In addition to that thecurrent orientation signage is often difficult to detect and to read, and there areno consistency in the current graphic material.Based on both theoretical studies and empirical data, a new design has beendeveloped. The proposal includes spatial communication in the form of bothexplicit communication such as signage, as well as implicit communicationsuch as light and form elements. By taking a holistic approach from theentrance to the exhibitions, the orientability has been improved and there is nowa flow in the movement patterns, without major stops.

Den här rapporten innehåller information om hur jag har gått till väga i mitt examensarbete, som har bestått i att utforma två broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gått tillväga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet. Bakgrunden till uppgiften är att den befintliga broschyren är, enligt min uppdragsgivare Mona Kärner Eliasson, väldigt jobbig att läsa med svåra facktermer och dåligt utförd layout. De har även tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dåligt skicka och det var även svårt att förstå och hänga med i texterna. Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag både utgått från min uppdragsgivares önskemål så väl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fått från böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta på broschyren som redan fanns på plats vid kopparverket, och därefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder på kopparverket. Jag ringde även runt till olika myndigheter för att få mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete. Jag sökte i olika litteraturer för att få mer kunskap om hur man utformar lättlästa och effektiva budskap. Därefter började mitt arbete med att utforma informationsmaterialen. Under arbetets gång gjorde jag tre utprovningar, en på vardera broschyr och en på skyltarna. Därefter skedde förändringar där det behövdes, innan informationsmaterialen var färdiga.

Detta examensarbete undersöker balansen mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utställning som bygger på hands on-pedagogik. Arbetet har utgått från utställningen Människokroppen vid Tom Tits Experiment i Södertälje. Utställningen som byggdes 1997, har utformats med en tanke om att skyltar skapar hinder och en motvillighet om att skylta om "rätt sätt". Utställningsytan har idag komprimerats och experimenten har grupperats i två avdelningar. I samband med denna förändring har skyltningen i utställningen kommit att ses över. Detta eftersom föräldrar och andra vuxna besökare utryckt en önskan om mer information. Behovet av information har delats in i skyltar för enskilda experiment och skyltar för utställningens tema. Hur denna efterfrågan kan mötas utan ett gå emot den pedagogik och estetik som Tom Tits tror på är den centrala punkten för arbetet. Lösningen har utgått från en tes om att det går att samla informationen vid en punkt för att minimera antalet skyltar i utställningen. Genom metoder såsom litteraturstudier, kvalitativa intervjuer, enkätundersökning och rumsanalys har en förståelse för problemets komplexitet skapats. Vilken i stor utsträckning handlar om kontrasterna mellan barns nyfikenhet och den kontrollerande vuxenvärlden. Den designlösning som tagits fram, resulterade i tre (istället för en) punkter där fokus har lagts på att etablera utställningens tema och uppmuntra till interaktivitet. Det har även funnits en strävan efter enhetlighet och flexibilitet då problemet inte är koncentrerat till den aktuella utställningen och informationsförmedlingen i hela huset saknar en röd tråd. Varpå hänsyn har tagits till Tom Tits visuella profil och den estetik som ses som karaktäristisk för verksamheten. Studierna kretsar därmed till stor del kring Tom Tits, men förhoppningen är att arbetet intresserar flera aktörer, varpå en strävan efter generella riktlinjer för informationsförmedlingen har funnits. / This is a study about the balance between freedom and structure in the information design of an exhibition based on hands-on education. Work is focused on the exhibition The Human Body at Tom Tits Experiment in Södertälje. The exhibition, which was built in 1997, was designed with the idea that signs create barriers and a reluctance to advertise about the "right way". The exhibition space has now been compressed and experiments have been grouped into two sections. In connection with this change, the signs in the exhibition come to be reviewed. This is because parents and other adult visitors expressed a desire for more information. The need for information is divided into labels for individual experiments and signage for the exhibition's theme. How this demand can be met without going against the pedagogy and aesthetics that Tom Tits believe is the central point of the work. The solution was based on the thesis that it is possible to gather information at one point to minimize the number of signs in the exhibition. Through methods as qualitative interviews, questionnaire survey and spatial analysis have an understanding of the complexity of the problem created. Which largely deals with the contrasts between the child's curiosity and the controlling adult world. The design solution that has been developed, resulting in three (instead of one) points where the focus has been on establishing the exhibition's theme and encourage interactivity. There has also been a quest for uniformity and flexibility, then the problem is not found to the current exhibition and information design throughout the house lacks a common thread. Whereupon consideration has been given to Tom Tits visual profile and the aesthetic that is seen as characteristic of the business. Studies circuits thus largely about Tom Tits, but it is hoped that the work interests a number of players, then a pursuit of general guidelines for the transmission of information have existed.

Studies show that instruction manuals are rarely read, and Volvo CE often finds the manual in the bookshelf at the office at customer visits. The instruction books are thus far from the users. How will information reach users? In this study I have worked with Volvo CE, Eskilstuna based on the question "How can information about how best driving economy be achieved and be designed to motivate drivers of wheel loaders to drive fuel efficiently?". Based on literature studies, interviews, analyzes and hearings, a prototype with accompanying concepts has been developed for Volvo CE for continued development. The prototype consists of a design where three factors that affect fuel efficient driving have been selected and constructed. The elements are text and image-based and then placed in an ECO OPERATOR program in the Volvo CE Co-pilot. Volvo CE already works with information via Co-pilot, which is a display located in the wheel loaders cab. Conclusions are that human centered design where the user is put in focus can be used to generate fuel efficient driving information adapted for wheel loaders.

Rumsliga sammankoppling är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. I detta arbete studeras hur visuell och fysisk kontakt kan skapas och länka samman ett grannskapstorgs olika delar och på så sätt understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde mellan dessa delar.   Arbetet utgår ifrån Kärrtorpsplan i Stockholm där problematiken består i otydliga entréer och bristande visuell och fysisk kontakt mellan Kärrtorpsplans olika delar som försvårar orienterbarheten på platsen. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som länkar samman Kärrtorpsplans olika delar till en sammanhängande plats för att understödja möjligheten till att lättare hitta och orientera sig på platsen. Förslaget har tagits fram som kompletterande design till det nya gestaltningsförslag för Kärrtorpsplan som utarbetats av Stockholms stad tillsammans med Nyréns arkitekter.   Utifrån teorier och insamlad empiri ifrån notationer av rörelsemönster, observationer och platsanalys visar resultatet på att torgets utformning har ett bra cirkulationsmönster men att platsen präglas av starka barriärer och bristfällig wayshowing i form av skyltar och rumsliga element, som försvårar orienterbarheten och försämrar den visuella och fysiska kontakten mellan Kärrtorpsplans olika delar. Detta visar tydligt på att placeringen och formen av informationsartefakter och rumsliga element påverkar hur människor rör sig och orienterar sig i en viss miljö.    Vid vägledning och planeringen av miljöer är det viktigt att uppmärksamma besökaren på den information hen behöver, vilket enligt teorier kan ske med hjälp av pop – out – effekter och kontraster i syfte att främja orienterbarheten. Ett sammanhängande formspråk och pop-out effekt har bidragit till att Kärrtorpsplans olika delar och entréer har blivit tydligare och bidragit till att den visuella och fysiska kontakten har förstärkts. Ur ett hållbarhetsperspektiv och strävan efter att förstärka, lyfta fram och knyta samman Kärrtorpsplans femtiotals karaktär har form, färg och materialval varit en stor del av framtagandet av gestaltningsförslaget. / Spatial connection is a study in information design with orientation to-wards spatial design. This study elaborates how the visiual and physical contact can create and tie together a neighborhood town square`s different parts and in such a way support orientability and create a good flow between these parts. The study eminates from Kärrtorpsplan in Stockholm Stad where the complex of  problems consist of unclear entries and a lack of visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts, which complicates the orientation on the spot. The purpose with this study is to develop a designed proposal, which links Kärrtorpsplan`s different parts to a homogene place and to simplify orientation in the square. This project is a complement  to the new design proposal for Kärrtorpsplan, which originated from Stockholm Stad, in collaboration with the architecs at  Nyréns architects. Based on theories and gathered empirical data from notations of movement pattern, observations and analyses at the location, the result shows, that the design of the square has a good cirkulation pattern, but the place is characterized with different barriers and inadequate wayshowing and in the shape of signs and spatial design, which reduces the orientability and worsen the visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts. This clearly indicates that the place and form of the information artefacts and spatial design affect how people move and orientate in a certain environment. By guiding and planning an environment, it is important to make the visitor pay attention to the information he/she needs, which according to theories can be pop-out effects and contrasts, in order to improve orientability. A collective type of artform and  pop-out effect have contributed to the effect that Kärrtorpsplan´s different parts and entries have become more distinct and that the visual and physical contact have strengthen. From a sustainability perspective and a strive to strengthen, emphazise and string together Kärrtorpsplan´s character of the fifties, form, colour and material have been a big part of the design proposal.

This is a study in information design with a focus on spatial design. The study examines how theories in wayfinding and wayshowing, can facilitate orientability in an environment with a multipurpose, and highlight the connection between the outside and inside of an entrance. The site under investigation is the entrance to Karlsgatan 2 Kulturhus in Västerås, which is in a development phase to renew its lobby. The primary target audience for the study is first-time visitors and the secondary target audience is staff and participants within a development group that works with the ongoing development work of the entrance and lobby. The purpose of the study is to facilitate orientability and make the entrance / lobby more accessible to the first-time visitor, as during the development work, ambiguities regarding the directions on the site have been noted. In the study, relevant theories for the area as well as methods such as site analysis, qualitative interviews, navigation tests and a workshop were used to produce a design proposal that is presented in a digital 3D model. The results of the work are summarized in a final discussion and clarifies, based on principles in wayfinding and wayshowing, how one can use color and form to create a navigation system that not only guides the visitor but also contributes to the expression and identity of the activities offered in the multipurpose environment. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker hur teorier inom wayfinding och wayshowing, kan underlätta orienterbarheten i en miljö där flera olika verksamheter verkar, samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré. Platsen som undersöks är entrén på Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås som befinner sig i en utvecklingsfas för att förnya sitt entrétorg. Den primära målgruppen för studien är förstagångsbesökare och den sekundära målgruppen är personal samt deltagare inom en fokus-/ utvecklingsgrupp som arbetar med det pågående utvecklingsarbetet av entrétorget. Syftet med examensarbetet är att underlätta orienterbarheten och göra entrén/entrétorget mer tillgängligt för förstagångsbesökaren, då det under utvecklingsarbetet uppmärksammats otydligheter gällande vägvisningen på platsen.  I studien har relevanta teorier för området samt metoder som platsanalys, kvalitativa intervjuer, navigeringstest och workshop ihop med fokusgrupp använts för att ta fram ett gestaltningsförslag som presenteras i form av en digital 3D-modell. Resultatet av arbetet sammanfattas i en slutdiskussion och påvisar hur man utifrån principer inom wayfinding och wayshowing kan använda sig av färg och form för att skapa ett navigeringssystem som inte bara vägleder besökaren utan också bidrar till verksamheternas uttryck och identitet.

Detta examensarbete är en studie i hur ett multifunktionellt behandlingsrum kan utformas. I behandlingsrummet ska det finnas möjligheter att utföra ett flertal olika aktiviteter, och det ska vara smidigt att skifta mellan dessa. Målsättningen har varit att skapa goda förutsättningar för att utföra rehabiliteringsaktiviteter, genom att underlätta terapeuternas arbete men också kundernas möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen.   Arbetet har utgått från ett FMT- behandlingscenters lokaler i Eskilstuna. De har bland annat efterfrågat en gestaltning som hjälper till att reducera ljud, och optimera ljusförhållanden.   Studien har baserats på teorier om färg, ljus, akustik, ergonomi, designprinciper och gestaltlagar. I arbetet har följande metoder utförts: intervju, platsanalys, observation och introspektion. Behandlingsrummet har blivit mer avskalat i och med den avskärmning som blivit nyckeln i denna flexibla lösning. / This is a study on how to design multi-functional treatment rooms. In this case the particular treatment room must support the possibility to perform a variety of activities, and it should be easy to switch between those. The goal is to provide favorable conditions to carry out rehabilitation, by facilitating the therapists' work, but also the customers’ ability to benefit from the treatment. This work has developed out of a FMT treatment centers premises in Eskilstuna. The request was a design that could help to reduce noise and optimize lighting conditions, this has also been the main focus for the choice of spatial elements that are included in the design. The study is based on the theories on color, light, acoustics, ergonomics, design principles and gestalt psychology. Methods in use were: interview, site analysis, observation and introspection. The treatment room has become more uncluttered thanks to the foreclosure that became a key in the new a key in this flexible design.

This is a study in how rooms with several activities within health and well-being can be designed using the 5S-methodology to facilitate the structure and order. The purpose of the study is to create structured and organized environment that highlights activities and functions. The study is a collaboration with Munktell Exercise &amp; Health, a health- and fitness company in Eskilstuna with plans to develop the business with a new mindfulnessarea. Information has been gathered by methods like qualitative interviews, site analysis and analysis of referenceobjects. The premises along with previous examples of 5S-methodology and the requirements and wishes of mindfulness practice showed that there is a need for structure and organization in environments with multiple tasks and users. Theories about cognitive theory, visual balance, immerssion, affordance, signifiers and 5S-methodology shown examples of how people are affected by their environment. For example, the experience of a room and interpretation of the functions can be controlled in terms of organization and spatial attributes. In the current situation there are empty rooms available for the new part to take place and the realization of it. The result of the study is a designproposal from a human-centered design approach, combined with the 5S-methodology, where the 5S-methodology may be of interest to other training activities or organizations in the health sector in need of structure and organization. The designproposal is designed on the basis of the collected empirical data with the aim of preventing confusion and facilitate the users on the site with user-customized solutions and clarity of the rooms features. / Det här arbetet är en studie i hur rum med flera aktiviter inom hälsa och välmående kan utformas med hjälp av 5S-metoden för att underlätta för struktur och ordning. Syftet med studien är att skapa strukturerad och organiserad miljö som tydliggör aktiviteter och funktioner. Arbetet sker i samarbete med Munktell Träning &amp; Hälsa, ett friskvårdsföretag i Eskilstuna som planerar att utveckla sin verksamhet med en ny mindfulnessdel. Med metoder som kvalitativa intervjuer, platsanalys och analys av referensobjekt har informations samlats kring de aktuella lokalerna, tidigare exempel av 5S-metoden samt krav och önskemål inom mindfulnessutövning som visat att det finns ett behov av struktur och organisering i miljöer med flera aktiviteter och användare. Utifrån gestalt- och schemateorier, visuell balans, immerssion, affordance och signifiers samt 5S-metoden visas exempel på hur människan påverkas av sin omgivning. Exempelvis hur upplevelsen av ett rum och tolkningen av funktioner kan styras i form av organisering och rumsliga attribut. I dagsläget finns tomma lokaler till förfogande för den nya delen och det planeras en ombyggnation i samband med förverkligandet av det. Arbetet mynnar ut i ett gestaltningsförslag från ett human centered design-perspektiv i kombination med 5S-metoden, där främst 5S-metoden kan vara av intresse för andra träningsverksamheter eller organisationer inom hälsosektorn som är i behov av strukturering och organisering. Gestaltningsförslaget är formgivet utifrån den insamlade empirin med syftet att förebygga oreda och underlätta för användarna på platsen med användaranpassade lösningar och tydlighet av rummens funktioner.