Denna studie har syftat till att nå ökad kunskap om hur myndigheter kan utveckla sin kriskommunikation med barn i åldern 12-13 år, utifrån ett barnrättsperspektiv. Webbplatsen Lilla Krisinfo har utgjort ett exempel för studien. Studiens teoretiska perspektiv har bestått av inkodning- och avkodningsmodellen, användning- och gratifikationsteorin, förväntning-bekräftelseteorin samt retorik, vilka har sammanförts i en egen teoretisk modell. Metoderna som användes var retorisk analys av webbplatsen och fokusgruppsintervjuer med barn. Genom att undersöka barns informationsbehov och informationssökningsstrategier gällande kriser samt deras uppfattning av Lilla Krisinfos webbplats har studien kunnat nå ökad kunskap för att besvara syftet. De huvudsakliga resultaten innefattar att myndigheter bör betona krisers relevans för barn, skapa trygghet men samtidigt inte undanhålla information, anpassa sitt språk efter olika nivåer och sträva efter att vara och upplevas trovärdiga. / This study has aimed to reach further knowledge about how authorities can develop their crisis communication with children aged 12-13, based on a children's rights perspective. The website Lilla Krisinfo has been an example for the study. The study's theoretical perspective has consisted of the encoding and decoding model, the uses and gratification theory, the expectation-confirmation theory and rhetoric, which were brought together in a theoretical model. The methods used were rhetorical analysis of the website and focus group interviews with children. By investigating children's needs of information and strategies for searching information regarding crises as well as their perception of Lilla Krisinfo's website, the study has been able to achieve further knowledge to answer to the study’s purpose. The main results include that authorities should accentuate the relevance of a crisis for children, create a feeling of security but at the same time not withhold information, adapt the language to different levels and strive to be perceived as credible.

Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och källkritik på Internet i samband med studier. Syftet med studien är att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och källkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter används av båda könen bland högskolestudenter och gymnasieelever. Undersökningen är en både kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger på enkätfrågor och öppna frågor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrågor. Teoretisk referensram består av litteratur och vetenskapliga artiklar som ger teoretiskt stöd åt ett operationaliseringsschema och ger grund åt hela studien. Studien begränsas till högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen som går medieinriktade studier, oberoende av årskursnivå. Ett oväntat resultat som studien visade är, att både högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen tittar mest på sina träffar ”Till mitten pålistan”. I studien upptäcktes att högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen har kunskap om källkritik, men det stora problemet hos båda grupperna är ”Tidsbrist” och ”Har inte lust”, så att de undviker granska källor på Internet. Högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen är medvetna om konsekvenserna som kan uppstå om de inte kritisk granskar källor på Internet. Det sökmönster som högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen använder är att de först söker med bred sökning och sedan med smal sökning. Deras val av sökverktyg är ”Google” och de söker mest med sökord.