No description available.

Den information som operationssjuksköterskan förmedlar till patienten före, under och efter en elektiv kirurgisk operation kan minska patientens oro och risken för operativa komplikationer. Rätt information kan även minska antalet inställda elektiva kirurgiska ingrepp, förkorta patientens vårdtid samt minska antalet vårdskador och användningen av smärtmedicinering. Ändå är forskningen om vilken information som patienterna önskar i samband med elektiv kirurgi otillräcklig. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om vilken information patienter som skall genomgå elektiv kirurgi har behov av. För att tillmötesgå syftet genomfördes en integrativ litteraturstudie utifrån 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ och kvantitativ metod. Den integrativa litteraturstudien analyserades utifrån kvalitativ metod och strukturerades efter två huvudteman som benämndes heltäckande information samt Personcentrerad information. Resultatet visade att operationsteam och operationssjuksköterskor försökte tillmötesgå patienternas varierade och individuella behov av skriftlig och muntlig information under den preoperativa, operativa och postoperativa perioden i omsorgsvårdsprocessen. Under den preoperativa perioden ville patienterna främst få individualiserade verbala eller skriftliga svar på sina frågor. Under den postoperativa perioden ville patienterna få mer omfattande information än vad som i praktiken gavs. Patienterna ville få en så heltäckande, varierad och individanpassad verbal eller skriftlig information som möjligt. Emellertid förekom skillnader mellan operationsteamets och patienternas önskemål och sätt att tolka information. Patienterna ville få en mer personcentrerad och empatisk förståelse samt fullständig information om operationens långsiktiga resultat. När sådan information inte gavs fullt ut kunde patienterna känna sig otrygga inför operationen och ovissa i egenvården efter operationen. Slutsatsen blev därför att operationssjuksköterskan behöver ge information som tar mer hänsyn till patienternas varierade individuella informationsbehov och mer hänsyn till patienternas behov av psykologisk trygghet före/efter operationen. / The information the surgical nurse communicates to the patient before, during and after an elective surgical operation can reduce the patient's concern and the risk of operative complications. Correct information can also reduce the number of elective surgical procedures canceled, shorten the patient's care time, and reduce the number of medical injuries and the use of pain medication. Nevertheless, there is lacking research on what information patients want in conjunction with elective surgery. The purpose of this study was therefore to compile knowledge about what information patients who are to undergo elective surgery need. To meet the purpose, an integrative literature study was conducted on the basis of 15 scientific articles based on qualitative and quantitative method. The integrative literature study was analyzed using a qualitative method and structured according to two main themes called comprehensive information and person-centered information. The result showed that surgery teams and surgery nurses tried to meet patients' varied and individual needs for written and oral information during the preoperative, operative and postoperative period of the careprocess. During the preoperative period, patients primarily wanted more individualised verbal or written answers to their questions. During the postoperative period, patients wanted more comprehensive information than was provided in practice, and patients wanted as comprehensive, varied and individualized verbal or written information as possible. However, there were differences between the surgical team's and the patients' information preferences, where the patients could want a more person-centered and empathetic understanding as well as complete information about the long-term results of the operation. When such person-centered information was not fully provided, patients could feel insecure before the operation and uncertain in self-care after the operation. The conclusion was therefore that the surgical nurse needs to provide information that takes more account of the patients’ varied individual information needs and more consideration of the patients' sense of psychological security before/after the operation.

Bakgrund: Patienter på kirurgisk vårdavdelning uttrycker ett stort informationsbehov vid utskrivning och upplever att väsentlig information saknas. Enligt patientlagen har patienter rätt till individanpassad information och delaktighet i sin vård. Högt flöde av patienter på kirurgiska vårdavdelningar och förkortade vårdtider kan medföra att patienter behöver klara av många delar av sin egenvård i hemmet efter en operation Syfte: Att undersöka hur patienter som skrivits ut från kirurgisk vårdavdelning upplever att deras informationsbehov har tillgodosetts för att klara av den första tiden i hemmet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med ett bekvämlighetsurval. Åtta patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning inkluderades. Intervjuerna analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Det framkom tre teman som beskriver patienternas upplevelser av hur deras informationsbehov blev tillgodosett. Patienterna beskrev upplevelser av oro och rädsla på grund av bristande information om kroppens återhämtning efter kirurgi. En kunskapsbrist hos patienter efter utskrivning bidrog till upplevelser av osäkerhet kring egenvård. Anpassad information och möjlighet att ställa frågor ansågs vara viktigt. Slutsats: Trots att patienter på kirurgisk vårdavdelning upplever att de får välanpassad och användbar information inför hemgång är det inte tillräckligt för att de ska känna sig trygga i hemmet. Avsaknad av viktig information och kunskap skapade känslor av oro och rädsla. Det är viktigt att utforma utskrivningssamtalet med fokus på patientdelaktighet och patientens individuella behov. Här finns ett område för specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård med sin kompetens att förbättra. / Background: Patients treated in surgical wards require self-care information at discharge. They demand information that suits their needs and express a lack of essential information. Swedish regulation states that patients have the right to get individualized information and to be able to participate in their care. Due to the large volume of patients in surgical wards and shortened length of stay, patients may be required to handle more aspects of self-care at home. Aim: The aim is to understand how surgical patients feel their information needs have been met, in order for them to confidently take care of themselves after discharge. Method: Qualitative interview study with a convenience sample of eight patients treated in surgical wards, analyzed using systematic text condensation. Findings: Three themes emerged which explained how patients felt their information needs were met. Patients describe a sense of anxiety and fear at home due to lack of information concerning recovery after surgery. A lack of knowledge after discharge led to insecurities related to self-care. Adapted information and possibilities to ask questions were perceived as important. Conclusion: Patients treated in surgical wards perceive discharge information as well-adapted and useful. However, it is perceived as not being extensive enough. A lack of essential information, coupled with a lack of knowledge led to feelings of anxiety and fear. With these results in mind, it is important to individualize the information given to patients at discharge, and to improve the patient participation during this process. This is an area that registered nurses, specialized in surgical care, have potential to improve.

This thesis aims to answer the following questions: What type of vocabulary is used in the humanities? What does this implicate when it comes to indexing in the humanities? How do humanities scholars seek information and what type of information do they need? What consequences does this have when it comes to the development of humanities databases? How is the MLA International Bibliography organized? How does its indexing system – CIFT – work? How does the MLA International Bibliography correspond with the needs of the humanities scholar? The study shows that the type of vocabulary used in the humanities differs significantly from that used in the sciences. Therefore, information retrieval is often said to be problematic in the humanities when compared to the sciences. This is, however, not completely true. If consideration is taken to the different type of vocabulary used in the humanities, subject access proves to be more straightforward than has been generally recognized. The study also shows that humanities scholars have slightly other information needs than scientists. For example, they use different types of publications in their research. On a whole, the MLA International Bibliography corresponds well with the different needs of humanities scholars. The vocabulary used in its thesaurus is based on the type of vocabulary actually used by them. The database also includes references to various publication types. Even so, the MLA International Bibliography could do with a few improvements in order to enhance its value to the research community. The inclusion of abstracts, more references to internationally published material and improved currency when it comes to time lapse between primary source and online version are areas that needs to be improved. / Uppsatsnivå: D

This thesis was built on a practical work for LM Ericsson Data AB and deals with how toexamine an information need for a limited department within the corporation using aqualitative interview method.The thesis deals with how to search for requested information on the Internet and the WorldWide Web (WWW). It contains a model and a method for evaluation of search engines onthe World Wide Web, and 16 search engines which primarily indexes the World Wide Webare being evaluated.

SAMMANFATTNING Bakgrund De allt kortare vårdtiderna inom sjukvården ställer höga krav på patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas informationsbehov inte alltid överensstämmer med mängden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges är otillräcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har många fördelar, då den leder till såväl ökad trygghet som bättre förutsättningar i det postoperativa förloppet.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vårdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi.   Design Studien var en enkätstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter.   Resultat Resultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade läst den skriftliga informationen de fick. De hade också uppfattat att informationen var lättillgänglig. Majoriteten tyckte att den totala mängden information var tillräcklig. Vidare svarade majoriteten att de hade fått tillräcklig information om smärtlindring under vårdtiden. Hälften av respondenterna angav att de hade fått tillräcklig information om hur de kunde förebygga komplikationer. Ungefär hälften uppgav att de inte hade fått tillräcklig information om sårvård.   Slutsats Av resultatet drogs slutsatsen att patientinformationen som ges på de två enheterna verkar vara lättförståelig och tillräckligt omfattande, dock finns utrymme för förbättring, framförallt inom området komplikationer och sårvård. / ABSTRACT Background The shorter length of stay in hospitals place greater demands on the patient information that is given pre- and postoperative. Research shows that the amount of given information does not match with the patients’ informational needs. Patients often experience the given information as inconclusive and irrelevant. Good pre- and postoperative information has many benefits. It leads both to an increased sense of security and to better postoperative outcomes.   Purpose The purpose of the current study was to explore how surgical patients at a dermatology outpatient facility and an acute care urological surgery ward perceived the pre- and postoperative information in connection with the surgery.   Design The study was a quantitative survey and included 30 participants.   Findings The results showed that the majority of the patients stated that they had read the written pre- and postoperative information that they had received. They had also perceived the information as easily available. The majority of the patients reported that the total amount of the information was sufficient. Furthermore, the majority also replied that they had received sufficient information about relieving their pain during the hospital stay. Half of the subjects stated that they had received enough information about how to prevent complications. Half of the subjects claimed that they had not received enough information about wound care.   Conclusions Based on the results, it could be concluded that the patient information that was given at the two clinics appears to be easily understood and sufficiently extensive, though there is room for improvement, especially within the area of complications and wound care.

Bakgrund: Urinblåsecancer är den elfte vanligaste cancerformen globalt. Sjukdomen angriper urinblåsans slemhinna och kan växa in i muskellager. Vid muskelinvasiv cancer genomgår patienten cystektomi, och erhåller urostomi. Patients egenvårdsförmåga är av stor betydelse efter operationen. Vårdpersonalen behöver därför arbeta personcentrerat för att stödja patienten att klara sin egenvård. Informationen som ges behöver anpassas för optimal individualisering, så att patienten förstår och blir delaktig.  Syfte: Undersöka upplevelser av informationsbehov hos patienter med urinblåsecancer som genomgår cystektomi.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med tematisk syntetisering.  Resultat: Resultatet baseras på 14 peer-review och kvalitetsgranskade originalartiklar och presenteras utifrån fyra analytiska teman: Dimensioner av information, känslomässig berg-och dalbana genom sjukdomsförloppet, den förändrade kroppen och egenvårdensbetydelse till ett fortsatt liv. Resultatet visar att patienternas informationsbehov i det perioperativa förloppet inte blir uppfyllt. De upplevde alltför sparsam information om sexuellt- och psykologiskt stöd. Utökad information om fysisk aktivitet efterfrågades även information som underlättade att patienten fördes framåt i sin process för att förstå sitt nya jag saknades.  Konklusion: Information är nödvändigt, men behöver anpassas och personcenteras utifrån patientens önskemål och behov. Om informationsbehoven inte tillgodoses kan detta bidra till missförstånd och otrygghet vilket behöver fångas upp i omvårdnaden. / Background: Worldwide, bladder cancer is the eleventh most common cancer. Tumors that invade the detrusor muscle are referred to as muscle-invasive bladder cancer and are treated with radical cystectomy, the patient gets an urostomy. Self-care is significant after the surgery. The care provider needs a person-centered approach to facilitate self-care. Optimal information needs to be individualized. This will help the patient to understand and become involved.  Aim: To investigate experiences of information needs in patients with bladder cancer undergoing cystectomy. Method: Qualitative literature study with a thematic synthesis. Results: In the result fourteen peer-reviewed and quality-reviewed original articles are included. The review highlighted that patient experienced unmet information needs. Patients also experienced receiving too much information in a limited time. This led to difficulties to understand and process the information. Patients also experienced limited information about sexual and psychological support and requested more information about physical activity. Conclusion: Information is essential but needs to be adapted and based on person-centered care principles related to the patients’ needs and wishes. Unmet needs impacts patients’ life and are associated with misunderstandings and insecurity which need to be considered in nursing.

Skogen är en väsentlig del i Sveriges ekonomi och står för 10% av den totala varuexporten. Utöver att skogen bidrar finansiellt är det en resurs som påverkas starkt av klimatförändringar. Skogen kan ses som en obegränsad resurs om den hanteras rätt och därför är hållbarhetsredovisningen av särskild vikt för bolagen inom branschen. Förutom att varorna kan ersätta fossila material bidrar den även med att absorbera koldioxid. Om avverkningen inte sker hållbart försvinner dessa effekter och skadar istället klimatet. Skogsindustrin har en rad olika intressenter eftersom den påverkar klimatet i en sådan hög utsträckning. Den är en känslig och komplex bransch som generellt har ett lågt förtroende från konsumenter. Det leder till att företagen har ett stort ansvar att tillgodose intressenternas informationsbehov i deras hållbarhetsredovisning. Det är en komplex uppgift att uppnå balans mellan olika intressenters efterfrågan eftersom skogen påverkar både individer och samhället i stort. Däremot är det intressant att undersöka hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats över tid och om samhällsdebatten kring klimatet har bidragit med ett ökat fokus på miljön. Studiens syfte är att skapa förståelse för vad svenska börsnoterade skogsbolag rapporterar i hållbarhetsredovisningen och hur denna redovisning tillgodoser olika intressentgruppers informationsbehov. Det här för att bidra med kunskap om hur skogsbolagen prioriterar sina intressenters informationsbehov. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys och utgår från en deduktiv ansats. Tidigare forskning används som stöd för att kategorisera skogsbolagens hållbarhetsredovisningar. Genom det här bidra det till nya kunskaper om hur utvecklingen av rapporteringen ser ut inom branschen. Det globala ramverket Global Reporting Initiative används som referensram för kodningen tillsammans med tidigare forskning. Den kvalitativa innehållsanalysen sker genom att undersöka fyra börsnoterade skogsbolags hållbarhetsredovisningar för år 2011 och 2020. Studien undersöker utvecklingen med tio års intervall för att förändringen utläses tydligare över längre perioder. Studiens resultat visar på att det ökade intresset inom hållbarhet har skapat en förändring i skogsbolagens hållbarhetsredovisning. Resultatet framför hur kategorin miljöansvar har ökat kraftigt inom hållbarhetsredovisningen för de inkluderade företagen i studien. Utöver det här har studien visat på att både primära och sekundära intressenters informationsbehov tillgodoses, men att det också finns delar i hållbarhetsredovisningen som inte uppfyller deras efterfrågan. Resultaten visar på hur det finns en brist på ekonomiskt ansvar i hållbarhetsredovisningen inom skogsindustrin. Därför har studien funnit att informationsbehovet av miljörapportering är viktigare för de flesta intressenter. Studiens resultat ger dessutom stöd åt tidigare forskning som belyst att den etiska och positiva grenen av intressentteorin bör behandlas parallellt för att ge en rättvis bild av verkligheten Studiens slutsats är att hållbarhetsredovisningen hos de svenska börsnoterade företagen visade på att utvecklingen utifrån GRIs sex kategorier främst bestod av en ökning av kategorin miljöansvar. Det visade också att både år 2011 och år 2020 var fördelningen relativt ojämn då ekonomiskt ansvar har få observationer medans miljöansvar dominerar samtliga bolag båda åren. När rapporteringen presenteras enligt triple bottom line så är det en jämnare fördelning mellan miljöansvar och socialt ansvar. Däremot dras slutsatsen att information om miljön har utvecklats mest positivt enligt triple bottom line rapporteringen med. / Forests are an essential part of the Swedish economy and account for 10% of total exports of goods. In addition to contributing financially, forests are a resource that is strongly affected by climate change. Forests can be seen as an unlimited resource if managed properly and therefore sustainability reporting is of particular importance for companies in the sector. As well as being a substitute for fossil materials, it also helps to absorb carbon dioxide. If harvesting is not done sustainably, these effects disappear and instead damage the climate. The forest industry has a range of stakeholders because it has such a large impact on the climate. It is a sensitive and complex industry with generally low consumer confidence. As a result, companies have a major responsibility to meet the information needs of stakeholders in their sustainability reporting. Achieving a balance between different stakeholder demands is a complex task as forests affect both individuals and society at large. However, it is interesting to examine how sustainability reporting has evolved over time and whether the social debate on climate has contributed to an increased focus on the environment.  The aim of the study is to gain an understanding of what Swedish listed forest companies report in their sustainability reports and how these reports meet the information needs of different stakeholder groups. This is to contribute knowledge on how forest companies prioritize the information needs of their stakeholders. The study method is a qualitative content analysis and is based on a deductive approach. Previous research is used to support the categorisation of forest companies' sustainability reports. Through this, it contributes to new knowledge about the development of reporting in the industry. The Global Reporting Initiative global framework is used as a frame of reference for the coding along with previous research. The qualitative content analysis is conducted by examining the sustainability reports of four listed forestry companies for the years 2011 and 2020. The study examines trends at ten-year intervals so that change is more clearly inferred over longer periods.  The results of the study show that the increased interest in sustainability has created a change in the sustainability reporting of forestry companies. The results highlight how the category of environmental responsibility has increased significantly within the sustainability reporting of the companies included in the study. In addition to this, the study has shown that the information needs of both primary and secondary stakeholders are being met, but that there are also elements in the sustainability report that do not meet their demand. The results show how there is a lack of financial accountability in the sustainability reporting of the forest industry. Therefore, the study has found that the information needs of environmental reporting are more important for most stakeholders. Moreover, the results of the study support previous research that highlighted that the ethical and positive branches of the stakeholder theory should be treated in parallel to provide a fair picture of the reality  The study concludes that the sustainability reporting of Swedish listed companies showed that the development based on the six GRI categories consisted mainly of an increase in the category of environmental responsibility. It also showed that in both 2011 and 2020 the distribution was relatively uneven, with financial responsibility having few observations while environmental responsibility dominating all companies in both years. When the reporting is presented according to the triple bottom line, there is a more even distribution between environmental and social responsibility. However, it is concluded that information on the environment has developed most positively according to the triple bottom line reporting.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden: Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut. Informationen inom kategorin visuell information (bilder, foton, skisser, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används som visuell inspiration; B) den används för att mer direkt guida vid skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin audio-visuell information (videor från hemsidor främst Youtube) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden A) den används för visuell inspiration; B) den används för attmer direkt guida vid utformnings- och konstruktionsprocessen; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; och/eller D) den används för att mer allmänt förstå projektets kontext. Informationen inom kategorin taktil/skapande information (beröra och uppleva,att skissa och skissen, att modellera och modellen, etc.) kan delas in i fem huvudsakliga användningsområden: A) den används för att nå en personlig förståelse av en form, yta ellerliknande hos den egna designen; B) den används för att mer direkt guida vid vidare skissning, modellering och liknande konstnärliga praktiker; C) den används för att illustrera någonting i själva projektpresentationen; D) den används för att testa designens genomförbarhet; och/eller E) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner. Informationen inom kategorin interpersonell information (intervjuer, observationer, handledning, etc.) kan delas in i fyra huvudsakliga användningsområden: A) den används för att designern bättre skall kunna identifiera sig med sina tänkta användare; B) den används för att finna ut vilka problemområden som finns kring ett projekt; C) den används för att nå och förstå en användargrupps reaktioner; och/eller D) den används för att få andra perspektiv på designen. Personell information (tidigare erfarenheter) används, i de olika projektbeskrivningarna, som inspiration för designlösningar att forska vidare kring. Allt som allt handlar det om 14 olika användningsområden där ett fåtal överlappar flera olika av informationskategorierna. Hur dessa överlappningar sker syns tydligare i Illustration 2 (sida 29). En kronologisk modell över vilka faser ett projekt vanligtvis gick igenom konstruerades utifrån projektbeskrivningarna (faserna illustreras i Illustration 1, sida 28, och i Illustration 2 åskådliggörs vilka av de nämnda användningsområdena och informationskategorierna som är tydligast knutna till varje fas). De huvudsakliga frågeställningar som i varje projektfas krävde svar fick beteckna fasernas olika informationsbehov: Forskningsfasens informationsbehov: Vilka är de tänkta användarna? Hur agerar dessa? Vilken är den tänkta tekniken? Hur interagerar de tänkta användarna med den tänkta tekniken? Skissningsfasens informationsbehov: Vilka är problemområdena? Hur kan de olika problemområdena lösas designmässigt? Utvärderingsfasens informationsbehov: Är de tänkta designlösningarna realistiska? Hur reagerar användare och/eller kollegor på designlösningarna? Vilka lösningar förtjänar att fokuseras på för vidare arbete? Designfasens informationsbehov: Hur kan den valda designlösningen vidareutvecklas? Hur kan designlösningen utformas grafiskt? Vilken grafisk lösning fungerar bäst? Polereringsfasens informationsbehov: Hur skall designprojektet presenteras? Vilket material skall användas för att bäst åskådliggöra designprocessen? Slutsatserna av analysen angiven ovan är att informationssystem och informationsresurser riktade mot projektarbetande designstudenter både måste se till att de olika informationsformerna finns representerade i informationsrepertoaren samt att denna information klarar att tillfredställa projektfasernas informationsbehov. I denna process är samverkan och god kommunikation mellande parter som ingår i det övergripande informationssystemet av hög vikt. Informationen tillhandahållen genom informationssystem och informationsresurser måste även vara kontinuerligt uppdaterad och lättillgänglig. En diskussion kring hur biblioteken kan spela en roll för designstudenter avslutar uppsatsen och här läggs fokus på biblioteket som förmedlare av främst textuell, visuell och personell information. Biblioteken har traditionellt varit en plats för främst texter och i viss mån bilder, men kan även spela en viktig roll som en plats för inspiration och nya möten.

Skapande och användande av byggnadsinformationsmodeller (BIM) har fått ökat intresse från byggbranschen på grund av dess förmåga att lagra och hantera information. Med detta ökade intresse har även nya användningsområden utvecklats, bland annat tillämpning inom fastighetsförvaltning. Detta ställer dock krav på att informationen är strukturerad, vilket har hanterats genom utveckling av flertalet internationella standarder och nationellt anpassade klassifikationssystem, bland annat CoClass i Sverige. Tidigare presenterad litteratur visar att fastighetsförvaltning kan effektiviseras då förvaltningspersonal har informationsbehov som måste uppfyllas och att en tillämpning av BIM i fastighetsförvaltning kan möta dessa behov. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka informationsbehov och nuvarande arbetsprocesser hos förvaltningspersonal för att förstå hur ett strukturerat BIManvändande kan stödja förvaltningspersonal och vad CoClass kan bidra med vid en sådan tillämpning. Denna studie har genomförts som en fallstudie hos det statligt ägda företaget Specialfastigheter Sverige AB där empiri insamlats primärt genom semistrukturerade intervjuer för att sedan jämföras med befintlig litteratur och teori inom ämnet. Den insamlade empirin analyserades med en tematisk analys som utgjorde grund för examensarbetets slutsatser. Dessa slutsatser visar att förvaltningspersonal verksam inom offentlig fastighetsförvaltning har informationsbehov som kan delas i grupper för lokalisering, tidsmässiga egenskaper och tillvägagångssätt vilka sedan kan levereras på olika nivåer och jämförs med en generisk lista över information för fastighetsägare. Vad gäller stöd från ett strukturerat BIM-användande kunde tidigare potentiella fördelar exemplifieras och möjliga processer för informationshantering mot det identifierade behovet presenteras. Vidare har CoClass i ett BIM-användande en stor möjlighet till gemensamt språk och entydig struktur på flera nivåer för byggbranschen men det finns tydliga hinder för ett utökat användande, bland annat brist på programvarustöd och svårkvantifierade värden kopplat till användning. / The creation and use of building information models (BIM) has received increased interest from the construction industry due to its ability to store and manage information. With this increased interest, new application areas have been developed, including application in facility management. However, this requires that the information is structured, which has been handled through development of several international standards and nationally adapted classification systems, including CoClass in Sweden. Previously presented literature shows that facility management can be streamlined since operation and management personnel have information needs that must be fulfilled and that an application of BIM in facility management can meet these needs. The purpose of this thesis is therefore to investigate the information needs and current working processes of operation and management personnel to understand how a structured use of BIM can support operation and management personnel and what CoClass can contribute with to such an application. This study has been conducted as a case study at the public facility owners Specialfastigheter Sverige AB where empirical data was collected primarily through semistructured interviews and compared with existing literature and theory within the subject. The collected empirical data was then analyzed with a thematic analysis which formed the foundation for the conclusions of this study. These conclusions show that operation and management personnel active in public facility management have information needs that can be divided into groups of location, timely properties and approach which can be delivered at different levels and was compared with a generic list of information for property owners. Regarding the support from a structured use of BIM, previous potential benefits could be exemplified and possible processes for information management against the identified need was presented. Furthermore, within an application of BIM in public facility management, the use of CoClass creates a possibility for common language and unambiguous structure at several levels for the construction industry, but there are clear obstacles for increased use, including a lack of software support and different values which are difficult to quantify linked to the use.