Bakgrund Diabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst. Metod Arbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är Lazarus och Folkmans teori. Resultat Det finns ett behov av såväl mer information som kunskap hos alla de grupper som undersökts. Skillnader dem emellan kunde urskiljas. De grupper som rankat informations- och kunskapsbehovet högst är kvinnor och personer som haft diabetes typ 2 i mer än 11 år. Män rankar vikten av information lägre och anser sig i större utsträckning ha den kunskap de behöver. Frågor där information av patienterna anses vara mycket viktigt rör medicinska frågor. Kunskap kring hur sociala frågor ska hanteras värderades lägst. Diskussion Informationssökning är ett sätt att hantera den situation som uppstår när en människa drabbas av sjukdom. Hur varierar behovet mellan olika demografiska variabler som kön, ålder, utbildning, HbA1c, och duration? Hur värderar patienterna sin kunskap? Inom vilka områden finns informationsbehov och kunskapsluckor? / Background Type 2 diabetes is one of the fastest growing diseases in Sweden and the rest of the world. In type 2 diabetes self-care is an important part of the treatment and knowledge is needed to manage that. The nursing profession comprises to provide patients with information and knowledge - this is done through patient education. Several studies describe how information and knowledge is perceived by patients and the most suitable methods to pass information and knowledge on. However there is a lack of tools that measures patients existing knowledge and how they value information. Aim The aim of this study is to investigate how need for information and knowledge in diabetes type 2 varies by gender, HbA1c, age, education and duration, and to identify questions where the need for information and knowledge is the highest and the lowest. Methods The study is based on a quantitative survey designed by The Toronto Informational Needs Questionnaire - Breast Cancer and is analyzed using the data from 86 patients. Questions from this survey have been processed in a software called Statistical Package for the Social Sciences and the result is presented as descriptive statistics. The theoretical starting point for the study is the Lazarus and Folkman`s theory. Results There is a need for more information as well as knowledge in all of the groups studied. Differences between the groups were discerned and the groups that ranked the needs for information and knowledge highest were women and people who have had diabetes type2 for more than 11 years. Men rank the importance of information lower and they consider themselves to a greater extent having the necessary information. Questions where information is considered very important concern medical issues. Knowledge of how social issues would be handled; were ranked as the lowest. Discussions Searching for information is one way to handle the situation that arises when one gets ill. How requirements vary among different demographic groups, such as gender, age education, HbA1c and duration? How do patients evaluate their knowledge, and in which areas do gaps in information and knowledge exist?

Syfte: Bristerna på informationsöverföringen mellan de olika faserna i en byggnads livscykel har en negativ inverkan på förvaltningen. På grund av de komplexa informationsmängderna bör förvaltningen specificera vilken information de vill få levererad från projekteringen. Den negativa inverkan kan minskas med hjälp av BIM, då BIM underlättar samverkan mellan olika discipliner. Därför är målet med denna undersökning att underlätta implementeringen av BIM inom den offentliga tekniska fastighetsförvaltningen på landstingsnivå, och följande frågeställningar ställs: (1) Hur ser processen kring tillsyn och skötsel ut inom teknisk fastighetsförvaltning på landstingsnivå? (2) Vilken information behövs i anknytning till denna process, för att en teknisk fastighetsförvaltning skall kunna genomföras effektivt? (3) Hur kan man med BIM tillhandahålla denna information? (4) Hur bör man gå tillväga för att lyckas med implementeringen av BIM inom fastighetsförvaltning?  Metod: Angreppssättet för undersökningen är en fallstudie, med en teknikavdelning inom en offentlig fastighetsförvaltning i ett landsting, som studerat fall. Samtliga frågeställningar bygger på varandra: datainsamling och analys har skett i växelverkan. Frågeställningarna besvaras till största del av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer, men även observationer och dokumentanalyser har genomförts.  Resultat: Den första frågeställningens resultat visar på att processen tillsyn och skötsel är komplex och innefattar många olika discipliner. Processen innehåller en administrativ del där åtgärder och intervall kopplas till installationer i fastighetsförvaltningssystemet. Vidare innefattar processen att åtgärderna utförs av driftpersonalen, och om problem uppstår skapas beslutspunkter där teknikförvaltare och driftingenjörer konsulteras för att lösa problemet.  Resultatet på frågeställning 2 visar på ett stort behov av informationsmängder. Den information som behövs av flest personer är; placering, installationens komponenter och fabrikat/leverantör. Det är viktigt att poängtera att även om viss information inte behövs av lika många personer, innebär det inte att informationen är av mindre värde.  Vidare visar resultatet på frågeställning 3 att informationsmängderna som framkommit i frågeställning 2 kan tillhandahållas med BIM genom att koppla informationen till objekt via property sets, databaser eller portaler.  Resultatet på frågeställning 4 visar tillvägagångssättet vid implementering av BIM i förvaltning; processkartläggning, informationsanalys och koppling av informationen.  Konsekvenser: Studien visar att det finns goda möjligheter att använda BIM för att tillhandahålla den information som behövs inom en offentlig fastighetsförvaltning. Vid implementering är det viktigt att kartlägga processer och informationsbehov som finns i organisationen. Implementeringen bör ske i anknytning till ny- eller ombyggnation.  Begränsningar: Studien beaktar endast tillsyn och skötsel inom teknisk fastighetsförvaltning och undersöker varken ekonomiska eller tekniska aspekter. Resultatet anses generellt giltigt, men ett än mer komplett resultat kan erhållas vid en större undersökning av förvaltningsorganisationen samt med fler intervjurespondenter. / Purpose: The shortcomings of information transfer between the different building phases has a negative impact on facility management (FM). Because of the complex information needs it is important that the FM specifies which information they want delivered from the design and construction phases. The negative impact can be reduced with BIM because of its ability to ease communication between the disciplines. Therefore, the aim of the thesis is to ease the implementation of BIM within the technical FM of the public sector, and following questions are asked: (1) What does the process of operation and maintenance in a technical department of FM in a public sector look like? (2) Which information is needed in this process, to effectively accomplish the FM activities? (3) How can you, with BIM, provide this information? (4) How should you do to succeed with the implementation of BIM in FM?  Method: The approach of the thesis is a case study, studying the technical department of a public FM. All questions are based on each other, which means that the data collection and the analysis have been done in interaction. Mostly, the questions have been answered by literature studies and interviews, but observations and document analysis has also been done.  Findings: The result of the first question shows that the process of operation and maintenance is complex and includes many different disciplines. The process includes an administrative part where actions and intervals are connected to the installations in the FM system. The process also includes that the maintenance personnel performs the actions, and if problems occur, the technical manager and the operating engineer are being consulted for a solution.  The result of question 2 shows a big need of different information. The information needed by the most people are; placement, the installation’s component and manufacturer/supplier. Although some information might not be needed by a lot of people, it is important to point out that the information does not have lower value.  The result of the third question shows that the information that emerged from question 2 could be provided with BIM by connecting the information to an object through property sets, databases or portals.  The result of the fourth question shows the way to implement BIM in FM; process mapping, information analysis and connect the information.  Implications: The study shows that there are good opportunities to use BIM to provide relevant information needed by the FM. It is important to analyse the processes and information needs within the organisation. The implementation should be done in connection to a new construction or a reconstruction.  Limitations: The study only observes operation and maintenance within the technical department of FM and does not investigate either economical nor technical aspects. The result is considered to be generally valid, however, a more complete result can be achieved with a bigger research of the FM organisation and several interview respondents.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Stockholm Gas AB säljer i huvudsak två olika produkter. Den ena är stadsgas och den andra är fordonsgas. Båda produkterna skall på sikt i huvudsak ha biogas som råvara. I dagsläget är det dock så att stadsgasen till största delen består av naturgas blandad med luft.Stockholm Gas AB har genomgått stora förändringar och står inför nya. År 2011 togs ett stort steg i Stockholm Gas klimat- och miljöriktiga utveckling. Den tidigare stadsgasen baserad på lättbensin ersattes med en stadsgaskvalité bestående av naturgas och/eller biogas blandad med luft. Utöver denna förändring har Stockholm Gas också utvecklat sin roll som leverantör av biogas som fordonsbränsle. Nya rörnät för leverans av biogas är under uppbyggnad för att knyta ihop biogasens produktionsplatser med olika tankställen. Genom att Stockholm Gas AB är ett relativt ungt företag i kombination med de stora förändringar som nämns ovan anser sig Stockholm Gas AB ha ett behov av att utveckla sin kommunikation gentemot sina kunder. Denna studie är ett led i utvecklingen av kommunikationen.Studiens övergripande syfte är att ge Stockholm Gas AB ett underlag för att utveckla och förbättra sin kommunikation med sina olika kundsegment vad det gäller såväl informationskanaler som informationsinnehåll rörande Stockholm Gas AB:s båda produkter samt råvaran biogas. Strävan är att rapporten skall kunna fungera som ett underlag och en vägledning för Stockholm Gas AB vid framtagande av informationsmaterial rörande sina båda produkter och råvaran biogas, samt hjälpa Stockholm Gas AB:s marknadsavdelning att bättre kunna kommunicera med Stockholm Gas AB:s kunder. Det centrala i studien är att ta reda på vilken typ av information som Stockholm Gas AB:s kunder är intresserade av och vilka informationskanaler som föredras och jämföra detta med de uppfattningar som de anställda på Stockholm Gas AB har. Kunderna har i studien delats in i fyra segment. Dessa segment är fordonsgasstorkunder (främst taxibolag), fordonsgasprivatkunder, stadsgasstorkunder (främst krögare) och stadsgasprivatkunder. Studien utfördes genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda på Stockholm Gas AB och med vart och ett av kundsegmenten. Intervjusvaren på varje fråga har kategoriserats och utifrån detta har slutsatser dragits och ett resultat utformats. Ett resultat presenteras för vart och ett av kundsegmenten i form av venndiagram samt i en mer diskuterande resultatdel. / Stockholm Gas AB sells essentially two different products. One is the town gas and the other vehicle gas. Both products will eventually have substantially the biogas as a feedstock. In the current situation though, the city gas consists mainly of natural gas mixed with air. Stockholm Gas AB has undergone major changes and facing new ones. The year 2011 marked a major step in Stockholm Gas climate and environmentally friendly development. The former town gas is based on light petroleum was replaced with a town gas quality consisting of natural gas and / or biogas is mixed with air. In addition to this change, the Stockholm Gas also developed its role as a supplier of biogas as vehicle fuel. New mains for the supply of biogas are under construction to link up biogas production locations with different filling stations. Stockholm Gas AB being a relatively young company, combined with the significant changes mentioned above, Stockholm Gas AB have a need to develop their communication to their customers. This study is a part of that development of communication. The study's overall purpose is to provide Stockholm Gas AB with a basis to develop and improve its communications with its various customer segments in terms of both information channels and the information contents regarding Stockholm Gas AB's both products and the raw material biogas. The aim is that the report should serve as a basis and a guide to Stockholm Gas AB in the preparation of information material relating to its products and raw material biogas, as well as helping Stockholm Gas AB's marketing department to better communicate with the Stockholm Gas AB's customers. Central to this study is to determine what type of information that Stockholm Gas AB's customers are interested in and their channels of choice, and compare this with the views of the staff at Stockholm Gas AB. The customers have in the study been divided into four segments. These segments are vehicle gas key accounts, (mainly taxi companies), vehicle gas private customers, town gas key accounts (primarily chefs) and town gas private customers. The study was conducted through qualitative interviews with employees at the Stockholm Gas AB, and with each of the customer segments. Interview responses to each question have been categorized and from this conclusions have been drawn and results been designed. A result is presented for each of the segments in the form of a Venn diagrams, and in a more deliberative part of the result.

Introduction Digital databases and libraries have for the last 20 years become ubiquitous tools in the philological study of ancient texts. While these databases provide easy access to texts, critical information is often lacking. One example of that is information regarding conjectures and conjectural emendations in the texts. A number of projects in recent years have aimed to collect conjectures in a digital format and present them online, but none have so far been aimed at Ancient Greek philology. To further develop this area of research it is the aim of this thesis to illustrate how conjectures on Ancient Greek literature can be collected and presented in a digital context to fulfil the information needs of philologists. Method Semi structured interviews were conducted with philologists at Uppsala University, University of Oslo and Oxford University. The interviews were tape recorded and the transcripts of the interviews formed the data for analysis. Analysis Qualitative analyses were carried out on the data. To analyse the information needs of the philologists, theoretical approaches found in hermeneutics and information scientific research on the interaction of library professionals and philologists were used. Results It was found that the information needs of philologists varied depending on their professional orientations, e.g. if they were focused on textual criticism, reception studies, ancient or medieval philology. In the interviews it became clear that the use of digital tools varied somewhat between the philologists. The interviews also showed that there are a number of active projects aimed at producing digital critical editions. University and other research libraries are generally where information on proposed conjectures can be found. Conclusion Generally the philologists expressed a need for easier access to the reasonings behind conjectures. Searching for such information is time consuming because it has not been recorded with the same scholarly rigor as other kinds of information. The establishment and online publication of bibliographic records is a first step to amend this need. Current open-source projects aimed at producing digital critical editions can form the basis for further developments in the field. Since research libraries are where information on conjectures can be found, they play an important role in making this information accessible. Further interaction between philology scholars and library professionals is encouraged in order to identify where information can be found and how it can be digitized and made accessible. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Aim: The work is about construction companies in Sweden that use BIM in their operations. The goal is to study different engineers within these companies and focus on what they require in their everyday work. With the help of the respondents'experiences and needs, an analysis can be made, and suggestions given about how BIM can be implemented without major problems. Method: The report is based on information taken from interviews aimed at supervisors,project managers and contracting engineers spread between four different construction companies. A literature study has been done to create a basis for the interviews that were conducted with all respondents. Result: Information needs vary depending on the respondent. Most people want accurate information, as much information as possible, visualization of the informationand a way to coordinate this. BIM is seen as a solution to information needs, but there are several obstacles with implementation such as lack of training, that it is a large investment and time-consuming to implement. Some of the respondents believe that a full BIM model should be sought after, while others are content to use BIM as a complement to their current working methods. Analysis: Most information needs can be met with BIM. The respondents generally see several advantages of BIM. They do not seem to understand how it should be implemented, which may indicate a lack of knowledge about what BIM is. The level of knowledge around the use of BIM needs to be increased. Discussion: In order to fully implement BIM, new routines need to be created and this can be done through training or recruiting a new role that works specifically with BIM.This person can delegate digitization within a company and thus contribute to an easier implementation of BIM. This is something that previous studies support as an idea. / Syfte: Arbetet handlar om byggentreprenadsföretag i Sverige som använder BIM i sinverksamhet. Målet är att studera olika ingenjörer inom dessa företag och fokusera påvilka informationsbehov de har i deras vardagliga arbete. Med hjälp av respondenternaserfarenheter och behov kan en analys göras och förslag tas fram på hur BIM kanimplementeras utan stora problem. Metod: Rapporten bygger på information tagen från intervjuer som riktas tillarbetsledare, projektledare och entreprenadingenjörer utsprida mellan fyra olikabyggentreprenadföretag. Litteraturstudie har gjorts för att skapa grund för intervjuernasom utfördes med alla respondenter. Resultat: Beroende på respondent varierar informationsbehov. De flesta vill ha noggrann information, så mycket information som möjligt, visualisering avinformationen samt ett sätt att samordna detta. BIM ses som en lösning påinformationsbehoven men det uppstår flera hinder med implementeringen såsom bristpå utbildning, att det är en stor investering och tidskrävande att implementera. Några av respondenterna anser att en fullständig BIM modell borde vara eftertraktad medan andra är nöjda att använda BIM som komplement till deras nuvarande arbetsmetoder. Analys: De flesta informationsbehov går att bemöta med BIM. Respondenterna ser generellt flera fördelar med BIM. De verkar inte förstå hur det ska implementeras, något som kan tyda på brist på kunskap kring vad BIM är. Kunskapsnivån kring användning av BIM behöver ökas. Diskussion: För att implementera BIM helt behöver nya rutiner skapas och detta kanske genom utbildning eller rekrytering av en ny roll som jobbar just med BIM. Denna person kan delegera digitaliseringen inom ett företag och på så sätt bidra till en lättare implementering av BIM. Detta är något som tidigare studier stödjer som en idé.

Research has shown that technical information is often not read by its target group. This can mean that users are unaware of crucial information included in a handbook or manual. Lack of information can cause, for example, inappropriate usage of products. Research has presented several source preference criteria that individuals define when they choose a preferred information source. My goal is to design technical information that derives from these criteria. The question to answer is: How can information for a computer-based rendering software be designed to derive from the situation and information needs of the target group, and from the criteria individuals define when they elect an information source? This study is a collaboration with Company X in Västerås. The aim is to design an artifact that supports the employees of the company during a work procedure in the rendering software Lattice 3D Studio. Based on empirical data and a theoretical framework, I have designed information that derives from the situation and information needs of the target group, as well as from the criteria individuals define when they elect an information source. I have designed an instruction for a rendering software, with step-by-step instructions based on work procedures shown in empirical studies. From this work I conclude that good knowledge of the target group can give a better understanding of what information the target group needs and wants. By designing a sequence of steps based on work procedures documented during empirical methods, the target group can be assisted in their work procedure. By implementing information design principles, user friendly information is created. Based on the theoretical framework and methods, the instruction is designed to meet the criteria individuals have when they elect an information source. / Studier visar att teknikinformation ofta inte blir läst av användarna. Detta kan innebära att viktig information i exempelvis manualer inte når fram till användarna, vilket i sin tur kan orsaka felaktig användning av produkt. Forskning har redovisat ett antal kriterier som individer ställer när de väljer informationskälla. I denna studie avser jag att utforma teknikinformation som tar hänsyn till dessa kriterier. Frågan som jag ställer mig är: Hur kan man utforma ett informationsmaterial för ett datorbaserat bildrenderingsprogram som tar hänsyn till målgruppens förutsättningar och informationsbehov, samt de kriterier som individer ställer på en informationskälla för att den ska bli vald? Studien är utförd som ett samarbete med Företaget X i Västerås. Syftet är att jag ska utforma ett gestaltningsförslag som stödjer företagets medarbetare under en arbetsprocess i bildrenderingsprogrammet Lattice 3D Studio. Utifrån empiriska studier och ett teoretiskt ramverk har jag gestaltat ett informationsmaterial som utgår från målgruppens perspektiv: målgruppens förutsättningar, informationsbehov samt de kriterier som individer ställer när de väljer informationskälla. Jag har utformat en instruktion för bildrenderingsprogrammet, med steg-för-steg-instruktioner baserat på de arbetsmoment som framkommit genom empiriska studier. Slutsatser från arbetet är att en god kunskap om målgruppen kan leda till en bättre förståelse för vad målgruppen behöver och vill ha för information. Genom att utforma sekventiella steg baserade på dokumenterade arbetsmoment, erbjuds målgruppen stöd i deras vardagliga arbetsprocess. Med hjälp av informationsdesignsprinciper blir informationen användbar. Utifrån insamlad teori och empiri är instruktionen utformad för att uppfylla de kriterier individer ställer på en informationskälla för att den ska bli vald.

<p>Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och källkritik på Internet i samband med studier. Syftet med studien är att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och källkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter används av båda könen bland högskolestudenter och gymnasieelever. Undersökningen är en både kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger på enkätfrågor och öppna frågor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrågor. Teoretisk referensram består av litteratur och vetenskapliga artiklar som ger teoretiskt stöd åt ett operationaliseringsschema och ger grund åt hela studien. Studien begränsas till högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen som går medieinriktade studier, oberoende av årskursnivå. Ett oväntat resultat som studien visade är, att både högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen tittar mest på sina träffar ”Till mitten pålistan”. I studien upptäcktes att högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen har kunskap om källkritik, men det stora problemet hos båda grupperna är ”Tidsbrist” och ”Har inte lust”, så att de undviker granska källor på Internet. Högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen är medvetna om konsekvenserna som kan uppstå om de inte kritisk granskar källor på Internet. Det sökmönster som högskolestudenter och gymnasieelever av båda könen använder är att de först söker med bred sökning och sedan med smal sökning. Deras val av sökverktyg är ”Google” och de söker mest med sökord.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden och numer även i utvecklingsländerna. Då patienterna är i behov av korrekt information för att lära sig att hantera och leva med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information från vården. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ två har av information från vården.  Metod: En litteraturstudie som är baserad på tidigare forskning om diabetes typ två och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som är anpassad till dem som unika individer och som är lätt att förstå och hantera, då de behöver verktyg för sin egenvård. Fyra teman som framkom: Svårigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader på information från läkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhållande till Orems teori kring egenvård. Då patienterna ofta har svårt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt. Detta blir allt viktigare då diabetes typ två är en sjukdom som kryper allt lägre ner i åldrarna och det därmed är något man ska leva länge med. / Background: Diabetes type 2 is one of the largest forms of lifestyle disease in the developed countries, but in later years, also in development countries. Patients are in need of accurate information to learn how to manage and live with the disease. Therefore it is important that nurses have knowledge of how patients perceive information from health care.  Aim: The aim of the present study was to investigate what experiences patients with diabetes type two has regarding information from health care. Method: A literature study based on previous research regarding diabetes type two and information to patients. Twelve scientific articles with qualitative approach was analysed with text analysis. Result: The results show that the patients call for information that is tailored to them as unique individuals and that is easy to understand and adapt to, as they need tools for their self-care. Four themes emerged: Difficulties to accept and adapt to information, Information adapted to cope with daily life, Differences in information from the physician and the nurse and Accessible information. Discussion: The results are discussed in relation to Orem theory of self-care. Since patients often have difficulty adjusting to their disease, they need support in terms of information to be able to live as normal a life as possible. This becomes increasingly important, as diabetes type two is a disease that younger and younger ages, and it is therefore something they have to live a long time with.

En tilltagande globalisering inom redovisning har bidragit till att internationella redovisningsprinciper och regler befinner sig i en harmoniseringsprocess. Bokföringsnämndens K-projekt pekar på att Sverige är del av denna process. Börsnoterade företag inom EU är tvingade att upprätta den finansiella rapporteringen enligt IFRS, men för svenska onoterade företag finns valmöjligheten att tillämpa de svenska reglerna. Argumenten för frivilligt antagande av IFRS bygger på ökad kvalitet, transparens och jämförbarhet i de finansiella rapporterna, vilket ska öka användbarheten för intressenterna. År 2012 inledde IASB ett arbete avseende revidering av den befintliga föreställningsramen, vilken beräknas vara färdigställd under år 2017. Den reviderade föreställningsramen lyfter fram betydelsen av tre primära intressenter, vilka utgörs av investerare, långivare och andra kreditgivare.Syftet med studien är att utreda hur svenska onoterade moderbolags val av att anta IFRS frivilligt, i stället för att tillämpa K3, påverkar de finansiella rapporterna och de primära intressenterna utifrån ett informationsbehovsperspektiv. Detta illustreras med fyra stycken hypotetiska typfall. För att uppnå syftet undersöks vilka skillnader som föreligger vid redovisningen enligt IFRS och K3 avseende finansiella instrument, goodwill vid rörelseförvärv, FoU-kostnader samt förvaltningsfastigheter med fokus på upplysningar. Metoden som tillämpas i studien är en deskriptiv analys med en abduktiv ansats inom ramen för kvalitativ forskning.Resultaten av studien visar på att det föreligger stora skillnader mellan IFRS och K3, vilket får effekten att företag som redovisar enligt IFRS framstår som mer lönsamma och mindre riskfyllda. Ett frivilligt antagande av IFRS bidrar till mer användbar information i de finansiella rapporterna samt att dessa bättre speglar företaget ekonomiska verklighet. Sammantaget framstår redovisningen enligt IFRS som mer attraktiv i förhållande till K3, utifrån de primära intressenternas informationsbehov. / Due to expanding globalization of accounting, the international accounting principles and regulations are currently in a process of harmonization. The K-project of the Swedish accounting authority Bokföringsnämnden, indicates that Sweden is a part of this process. According to EU-regulation listed companies are obligated to prepare financial statements in accordance with IFRS since 2005, but for unlisted Swedish companies there is an option of applying local Swedish regulations. The arguments in favor of a voluntary adoption of IFRS rest on promises of improved quality, transparency and comparability of financial statements, which further will increase its usefulness to stakeholders. In 2012, the IASB initiated a project regarding a revised Conceptual Framework, which is expected to be completed during 2017. The revised Conceptual Framework highlights the importance of three primary stakeholders, consisting of investors, lenders and other creditors.The objective of this study is to examine how unlisted Swedish parent companies’ choice of adopting IFRS voluntarily, instead of applying K3, affects the financial reports and primary stakeholders based on an information need perspective. This is illustrated by four hypothetical scenarios. In order to achieve the objective of this study, the existing differences of reporting under IFRS and K3 regarding financial instruments, goodwill in business combinations, R&amp;D expenses and investment properties focusing on disclosures, are examined. The method used in the study is a descriptive analysis with an abductive approach within the frames of qualitative research.The findings indicate that there are major differences between IFRS and K3, which results in companies reporting according to IFRS appear to be more profitable and less of a risk. A voluntary adoption of IFRS contributes to more useful information in the financial statements and a better reflection of the company's financial reality. Overall, financial reporting according to IFRS appears more favorable than reporting under K3, based on the information need of the primary stakeholder.This paper is written in Swedish.