This thesis deals with information practices of first time parents. The term information practice covers topics ranging from the information a parent need and use, the information they actively seek for through to information attained through browsing, monitoring or simply being aware. Four problem areas have been formulated. What information do first time parents need? How do they get hold of information and how do they use it? What factors decide what sources they use? How do the first time parents validate the information they get? The following theoretical framework have been used; Marcia J Bates’ model of information practice and Reijo Savolainen’s Mastery of Life theory. In order to get an overview of what subjects interest first time parents I visited a parent group at a child health centre. Seven parents were later interviewed in semistructured interviews. Childbirth, child care, health issues, economy and child products were the areas parents felt a need for information. I found that most parents preferred personal contacts, and that the nurse at the health centre was an important source, as used of some of the parents, as were books and booklets. They sought out competent sources, while the information itself could vary from scientific to commonplace. Some parents felt that they sometimes get to much information and some felt that they lack reliable information. Sometimes vital information was ascertained by accident.

The purpose of this Master thesis is to examine and describe dog breeders’ information activities. Questions posed in this study are:• What are the information needs of dog breeders?• How does the dog breeder seek and use information?• How can the relationship between serious leisure and information activities be described?The theoretical framework consists of the sociologist Robert A Stebbins’ theory about serious leisure. The study is based on a qualitative methodology. Nine dog breeders of nine different breeds have been interviewed and the interviews have been transcribed and analyzed. The analysis has been conducted with a model for information use and its effects, formulated by Lars Höglund. When analyzing the information sources an additional model has been used; also formulated by Lars Höglund, and Olle Persson. The results show that the main information needs of dog breeders concern health, pedigree, mentality, hunting ability and the history of the breed. Information sources preferred are the Internet and personal contacts. Magazines and books are also used but not as frequently as the other two sources. Another finding is that the breeders do not use the public library as often as they did before the arrival of the Internet. The nine breeders organize their information about their breeding activities in a similar way, using files and folders. The connection between dog breeding as serious leisure and information activities appears to be very strong. The information activities are to be seen as one of the prerequisites for dog breeding. The results also indicate that the Swedish Kennel Club that organizes the breeders plays a very important role as information mediator.

The purpose of this Bachelor’s thesis was to examine the information needs of the international students at the University of Borås. A further aim was to examine the types of information sources the international students was using to satisfy their information needs and the environmental factors keeping them from achieving this. This was done through focus group interviews with international students from four different countries ranging from the ages 20 – 35. The students was studying at masters, bachelor or taking courses as part of the Erasmus Mundus program. The theoretical framework for this thesis is based in Wilson’s theories on information needs and factors influencing needs and information seeking behaviours as well as Daft and Lengel’s theory of information richness. The findings of this thesis were that the international students were well aware of their information needs and were able to choose different sources according to their needs. Most of the international students needs were met with a few exceptions; the education system while well received caused some confusion early on and trouble for at least one international student. Several environmental factors was identified among which the information systems and language proved to be the most problematic for the students. The environmental factors and the problems encountered by the international students can be countered by providing better and more well aimed information before and during their stay.

The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of the context of teachers’ information seeking. Research in the role of the library in a learning perspective is in demand. To reach our aim we investigate what teachers say about their experiences of the user training during their studies and what effect it had on their information seeking as teachers. We interviewed four teachers and analyzed the transcripts of their sayings about their experiences of their information seeking during their education and a teaching profession. The theoretical framework includes information needs, information seeking foundations and communities of practice. The main outcome of the study is that user training made our informants familiar with information seeking and information resources. User training had a positive effect in their professional role, even though it was intended to serve their educational needs. Information seeking is a significant aspect of a teaching profession, and our conclusion is that user training also can be developed to include professional needs.

The purpose of this thesis is to examine young people’s information needs whenthey are deciding on what upper secondary education to choose, why they usedInternet to find the information, and how they experienced their informationseeking. A qualitative study was made using interviews. The study’s respondentsconsisted of young people who are soon to be leaving elementary school, andyoung people who have just started their upper secondary education. Thetheoretical framework that was used to analyse the results of the study consisted oftheories and models regarding information needs and information seeking. Theresults of the study shows that, initially, the Internet does not seem to have asignificant role in the search for information. Rather, it was used at the end of thesearch, when they had decided which course of upper secondary education theywere interested in. The study respondents used schools' websites almostexclusively to find the information needed. They were interested mainly ininformation about the upper secondary program of their choice, and photos of theschool. They were very content in using the Internet to get information beforedeciding on which school to choose. They thought that it was simple to use, andthat it was accessible. It appeared, however, that although they were satisfied withthe Internet as information source they did not always understand the informationthat they found; nor were they interested in more or new information that couldaffect their decisions. / Program: Bibliotekarie

Den palliativa vården innefattar inte bara patienten utan i många fall också de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vården. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehållsanalys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet visar att anhörigas informationsbehov främst består av medicinsk-, omvårdnads- och organisationsinformation. De två viktigaste fynden när det gäller upplevelser av information var att de individuella behoven måste bejakas och att källan till informationen ansågs viktig. Resultatet visar dessutom att god information minskar ovisshet och stress hos anhöriga. Genom att få sitt informationsbehov tillfredsställt skapas förutsättningar till mental förberedelse. Författarna kan utifrån studien se att god information kan kopplas samman med välbefinnande hos anhöriga i den palliativa vården.

År 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar. De senaste åren har därför den palliativa sjukvården utvecklats allt mer. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsättningar till bästa möjliga vård och livskvalitet när sjukdomen inte längre är botbar. Syftet med den här studien var att med ett närstående perspektiv belysa upplevelsen av att vara närstående till cancerpatienter i palliativ vård. Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar och en avhandling lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest analys. Ur analysen framkom fem huvudkategorier; Informationens betydelse, Kommunikationens betydelse för de närståendes delaktighet, Att hantera den nya situationen, De närståendes sårbarhet och behov av skydd och Att se framåt. I resultatet framkom att de närstående upplevde informationsbehovet som något viktigt för att de skulle kunna känna sig delaktiga i vården. De uppgav även att stödet de inhämtat från hälso- och sjukvårdspersonalen i många fall varit otillräckligt. De närstående var i behov av såväl emotionellt som informativt stöd. Lidandet hos de närstående ökade i takt med att sjukvårdspersonalen inte gav dem det stöd som de behövde. Resultatet kan öka hälso- och sjukvårdspersonalens medvetenhet för vikten av de närstående i vården av palliativt sjuka.

<p>År 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar. De senaste åren har därför den palliativa sjukvården utvecklats allt mer. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsättningar till bästa möjliga vård och livskvalitet när sjukdomen inte längre är botbar. Syftet med den här studien var att med ett närstående perspektiv belysa upplevelsen av att vara närstående till cancerpatienter i palliativ vård. Metoden för studien var en kvalitativ litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar och en avhandling lästes, granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest analys. Ur analysen framkom fem huvudkategorier; Informationens betydelse, Kommunikationens betydelse för de närståendes delaktighet, Att hantera den nya situationen, De närståendes sårbarhet och behov av skydd och Att se framåt. I resultatet framkom att de närstående upplevde informationsbehovet som något viktigt för att de skulle kunna känna sig delaktiga i vården. De uppgav även att stödet de inhämtat från hälso- och sjukvårdspersonalen i många fall varit otillräckligt. De närstående var i behov av såväl emotionellt som informativt stöd. Lidandet hos de närstående ökade i takt med att sjukvårdspersonalen inte gav dem det stöd som de behövde. Resultatet kan öka hälso- och sjukvårdspersonalens medvetenhet för vikten av de närstående i vården av palliativt sjuka.</p>

Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen. I ett led att ta fram en lösning på den upplevda problematiken valde vi att utveckla en prototyp av ett system för att visa en möjlig lösning på det upplevda problemet. För att skapa prototypen har ett antal metodiker använts inom systemutveckling bland annat då prototyping men även bland annat UML har använts. Prototyperna blev utvecklade ifrån ett användarcentrerat perspektiv då dessa var de vi hade bäst kontakt med. Vi utvecklade utkast till prototyper och varje ny version var lite bättre, med mer omfattande funktionalitet än dess föregångare. Prototyperna utvecklades i C# vilket var för oss ett nytt språk och prototyping underlättade också att lära sig detta språk för oss. Vi har med den utvecklade prototypen visat en funktionell lösning på problemet som undersöktes. Prototypen är inte helt komplett men implementerar den mesta funktionaliteten, och vi anser att denna prototyp är ett bra exempel på en lösning för företag som upplever lokala problem med system som faller utanför det generella systemets ramar, men skulle kunna lösa det observerade problemet.

This essay answers the question: How can a manufacturing business fulfill the information demand in the processes; purchasing, production, warehousing, order and delivery? The question has been answered through different kind of studies, such as literature, documents, Internet search, interviews and observations. The essay is written from a hermeneutic point of view and by using qualitative research. The result has been validated by two different manufacturing businesses. A simple information logistic model is the result of a comparison made between theory and empery. The aim of the model is to describe how a manufacturing business can fulfill the information demand by using different methods. The model is divided into five vertical parts; information quantity, communication, method, process and activity. The model is not horizontally limited; the users can chose what is relevant for them. For example a user can choose to study only one process. The model gives example of common information carriers, which are used to gather the information needed. It displays between whom the information is exchanged. The model focuses on the commu-nication between the business and its customers and suppliers. The model also gives suggestions on methods, which are usable to fulfill information demand, and the importance of integration between processes using five common processes and their activities. / Den här kandidatuppsatsen besvarar frågan: Hur ska ett tillverkande företag tillgodose informationsbehoven i processerna; inköp, tillverkning, lager, order och leverans? Tillvägagångssättet för att besvara frågan har varit litteraturstudier, dokumentstudier, informationssökning på Internet, intervjuer och observationer. Kandidatuppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Resultatet har sedan validerats av två olika tillverkande företag. Jämförelse mellan empiri och teori har resulterat i en informationslogistisk modell vilken syftar till att enkelt beskriva hur ett tillverkande företag med hjälp av olika metoder kan tillgodose informationsbehov. Modellen består av fem vertikala delar; informationsmängd, kommunikation, metod, process och aktivitet. Modellen är inte horisontellt begränsad, utan användarna kan själva välja vad som är relevant för dem. Exempelvis kan en användare välja att studera endast en process och dess tillhörande delar. Modellen ger exempel på vanligt förekommande informationsbärare som används för att samla den information vilken behövs. Den visar också mellan vilka aktörer informationsutbytet sker. Modellen fokuserar på kommunikationen mellan företaget, dess kunder och leverantörer. Modellen ger även förslag på användbara metoder för att tillgodose informationsbehoven och vikten av integration mellan processerna utifrån fem vanligt förekommande processer och dess aktiviteter i tillverkande företag.