”Att använda intranät som informationskälla” är en studie kring den interna företagskommunikationen som sker via intranätet. Studien har genomförts som en fallstudie på ett företag med en, inom Sverige, geografiskt spridd organisation och kommer att fungera som underlag för ett pågående internt projekt. Visionen för projektet är att skapa ett användarvänligt intranät som säkerställer fallföretagets arbetssätt och leder till långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Intranätet är tänkt att underlätta samarbete mellan personer och avdelningar på geografiskt spridda platser och användas som ledningssystem Den kvantitativa enkätundersökningen omfattade 20 frågor som distribuerades till samtliga 213 medarbetare i Sverige inom fallföretaget i form av en länk till en webbenkät. Länken placerades på intranätet och skickades ut tillsammans med ett följebrev via e-post. De 82 inkommna svaren motsvarar en svarsfrekevens på 38%. Undersökningen var uppbyggd utifrån fem frågekategorier där de respektive frågorna är utformade för att svara på: -Hur användningen av intranätet ser ut i nuläget, -Vad medarbetarna önskar läsa om på intranätet, -Vem som medarbetarna tycker ska publicera information och nyheter, -Hur medarbetarna önskar att innehållet ska presenteras, formatet på information och nyheter samt -När medarbetarna önskar att information och nyheter publiceras. Valda teorier i form av bland annat kommunikationsmodellen och DeLone & McLeanmodellen ställdes i relation till den insamlade empirin för analys och utifrån denna analys har vi dragit följande slutsatser: - En informationskvalitetsmedvetenhet behöver infinna sig hos ledningen – det som publiceras måste vara genomtänkt för att uppnå den eftersträvade effekten. - Ett holistiskt synsätt på den interna kommunikationen krävs – det räcker inte att en viss komponent håller måttet utan standarden måste vara hög på samtliga komponenter för att internkommunikationen ska fungera så som avsikten är.

Many organizations have realized that the growing amount of unstructured text may contain information that can be used for different purposes, such as making decisions. Organizations can by using so-called text mining tools, extract information from text documents. For example within military and intelligence activities it is important to go through reports and look for entities such as names of people, events, and the relationships in-between them when criminal or other interesting activities are being investigated and mapped. This study explores how information quality can be measured and what challenges it involves. It is done on the basis of Wang and Strong (1996) theory about how information quality can be measured. The theory is tested and discussed from empirical material that contains interviews from two case organizations. The study observed two important aspects to take into consideration when measuring information quality: context dependency and source criticism. Context dependency means that the context in which information quality should be measured in must be defined based on the consumer’s needs. Source criticism implies that it is important to take the original source into consideration, and how reliable it is. Further, data quality and information quality is often used interchangeably, which means that organizations needs to decide what they really want to measure. One of the major challenges in developing software for entity extraction is that the system needs to understand the structure of natural language, which is very complicated. / Många organisationer har insett att den växande mängden ostrukturerad text kan innehålla information som kan användas till flera ändamål såsom beslutsfattande. Genom att använda så kallade text-mining verktyg kan organisationer extrahera information från textdokument. Inom till exempel militär verksamhet och underrättelsetjänst är det viktigt att kunna gå igenom rapporter och leta efter exempelvis namn på personer, händelser och relationerna mellan dessa när brottslig eller annan intressant verksamhet undersöks och kartläggs. I studien undersöks hur informationskvalitet kan mätas och vilka utmaningar det medför. Det görs med utgångspunkt i Wang och Strongs (1996) teori om hur informationskvalité kan mätas. Teorin testas och diskuteras utifrån ett empiriskt material som består av intervjuer från två fall-organisationer. Studien uppmärksammar två viktiga aspekter att ta hänsyn till för att mäta informationskvalitét; kontextberoende och källkritik. Kontextberoendet innebär att det sammanhang inom vilket informationskvalitét mäts måste definieras utifrån konsumentens behov. Källkritik innebär att det är viktigt att ta hänsyn informationens ursprungliga källa och hur trovärdig den är. Vidare är det viktigt att organisationer bestämmer om det är data eller informationskvalitét som ska mätas eftersom dessa två begrepp ofta blandas ihop. En av de stora utmaningarna med att utveckla mjukvaror för entitetsextrahering är att systemen ska förstå uppbyggnaden av det naturliga språket, vilket är väldigt komplicerat.

Ur ett samhällsperspektiv är revision en viktig funktion där syftet är att kvalitetssäkra ekonomisk information samt skapa trygghet gentemot allmänheten. Digitaliseringens framväxt har skapat goda förutsättningar för att få fram relevant information där ett samspel mellan parterna är avgörande i säkerställandet. Studiens problemformulering lyder, på vilka sätt kan rotationsreglerna påverka revisorernas möjlighet att bedöma och hur bidrar revisorer till utveckling av informationskvaliteten. Syftet är att skapa förståelse om hur informationskvalitet har påverkats efter införandet av rotationsreglerna, samt hur revisorerna bidrar till att utveckla och upprätthålla god kvalitet. Den teoretiska- och praktiska referensramen baseras på tidigare forskning och litteratur om informationskvalitet samt relationerna mellan parterna och revisionsprocessen. Undersökningen har genomförts genom fyra telefonintervjuer samt av tre strukturerade intervjuer med skriftliga svar vars innehåll är identiska och bygger på den teoretiska samt praktiska referensramen. Slutligen kopplades den empiriska delen samman med den teoretiska och praktiska vilket resulterade i en klar analys och utförlig slutsats.   Studien bevisar att det inte föreligger nämnvärda skillnader i informationskvaliteten efter rotationsreglernas införande men däremot påvisas bedömningen av kvaliteten bero på hur väl kommunikationen fungerar. Genom att upprätthålla en god kommunikation och samspel mellan parterna säkerställer detta en god kvalitet. Ytterligare faktorer där bedömningen samt upprätthållandet av kvaliteten uppnås är genom noggrann planering där vikten ligger på att prioritera uppdragen korrekt. Vidare förbättras även kvaliteten på informationen genom revisorernas individuella utveckling där kontinuerliga internutbildningar ges. Förståelsen kring reglerna är av stor vikt för att upprätthålla en god informationskvalitet eftersom det bygger på att ha vetskapen om hur och varför processen ska genomföras. I samband med detta skapar det förutsättningar till att utföra en utförlig och noggrann bedömning och granskning av revisionen. / The purpose of this thesis is to give insight on the effects of the quality of information due to the initiation of rotation rules. Furthermore, it also presents accountants contribution in developing and maintaining a good quality of information. The theoretical as well as practical framework is based on previous research and literature on information quality, the relations between parties and the audit process. The study shows that the initiation of rotation rules have made no difference in terms of information quality. However, to maintain high quality of information good communication between parties is of essence. The maintenance of information quality requires proper planning, prioritizing of assignments and development generated by continuous education. Furthermore, understanding of current rules is essential in maintaining good information quality and implementing a thorough assessment of the audit.

I Sverige påverkar industrin miljön och människor varje dag. I samhället idag finns det aktiviteter och händelser som påverkar varandra och alla människor. Kraven och förväntningar ökar på organisationer genom att de ska kunna bidra till ett hållbart samhälle med väl fungerande verksamheter och affärsmodeller. Kommunikation är en vital del av organisationen och den berör alla genom hela organisationen. Informationskvalitet och informationshantering ska uppfylla vissa krav då de ger förutsättningar till det bäst tänkbara beslutsfattande. Syftet med studien är att ta fram åtgärdsförslag om effektiv hantering av information kan leda till minskade störningar i materialflödet och minska nuvarande kostnader i form av omarbete.

The current state of our web is one where users can create and distribute information freely and without constraining limitations of knowledge. It’s as easy as making a Facebook status update or sending out a Tweet to make contributions to the web and we’re all doing it. Web-Giants like Facebook and Google deinate the web because they have such massive user amounts and therfore they control the information their users see. This is a problem because we’re hidden from the entire information amount that is the web in the 21st century. Today we limit ourself unknowingly by using these sites who implements a personalization approach which tries to show us the information it thinks we want to see. The next generation of the web seeks to open up the web to computers that makes it easier for them to understand and analyse the information on the web. Then they can help us by giving more relevant answers to the questions we ask them and show us what we actually want to see. This papers focus is in how these questions affect the daily life of the digital natives 2.0. What is their views on a web-based life now and in the future. We then go on to use these islands of information to render forth a list of demands one should be able to ask of a web-application in the future we know as Web 3.0.

Detta är ett examensarbete inom Industriell Ekonomi, inriktning arbetsorganisation och ledarskap som rör sig om att undersöka och analysera CE-märkningsprocessen för företag inom automationsbranschen. Avsikten med examensarbetet att föreslå relevanta metoder och verktyg för att effektivisera processen och att eliminera slöseri och minimera kvarstående arbete för slutförandet av CE-märkningen hos kunden. För att kunna uppfylla avsikten med examensarbetet så har tre frågeställningar tagits fram. För att besvara frågeställningarna har datainsamling gjorts som har bestått av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitativ metod utfördes i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka respondenternas åsikter om processen och identifiera problem. Kvantitativ  metod  utfördes  i  form  av  vetenskapliga  artiklar,  dokumentationer  och litteraturstudie för att samla in data i form av relevanta teorier och undersöka interna dokument från företaget. Resultaten av studien visar att CE-märkningsprocessen består av flera steg som är beroende av varandra. LEAN-förbättringsmetoder och verktyg kan tillämpas i processen för att uppnå effektivitet. Dessutom kan delaktighet och involvering från projektgruppens medlemmar bidra till en förbättring av informationsflödet och bättre informationskvalitet som utbyts under processen. Detta arbete bidrar teoretiskt genom att tillämpa LEAN-filosofin på CE-märkningsprocessen och praktiskt genom att föreslå metoder för att effektivisera processen och minska kvarstående arbete vid CE-märkning hos kunden. Det unika med denna studie är tillämpningen av LEAN- filosofin på CE-märkningsprocessen inom automationsbranschen, vilket öppnar upp nya möjligheter för förbättringar och ökad effektivitet inom området. / In order to fulfill the intention of the thesis, three questions have been developed. To answer these questions, data collection has been done which has consisted of a combination of qualitative and quantitative methods. Qualitative method was carried out in the form of semi- structured interviews to investigate respondents' views on the process and identify problems. Quantitative method was carried out in the form of scientific articles, documentation and literature study to collect data in the form of relevant theories and examine internal documents from the company. The results of the study show that the CE marking process is made up of several interdependent steps. LEAN tools and methods can be applied in the process to achieve efficiency. In addition, the participation and involvement of project team members can contribute to an improvement in the flow of information and better quality of information exchanged during the process. This work contributes theoretically by applying the LEAN philosophy to the CE marking process and practically by suggesting methods to make the process more effective and minimize the remaining work for CE marking at the customer. What is unique about this study is the application of the LEAN philosophy to the CE marking process in the automation industry, which opens new opportunities for improvements and increased efficiency in the field.

Behovet av högkvalitativ information är något som finns i alla organisationer. Tack vare teknikutvecklingen kan information flöda allt fortare, och genom alltfler kanaler. Informationsmängden har idag blivit så pass omfattande att vi människor många gånger har svårt att hantera informationen på ett effektivt sätt, vilket i sin tur kan leda till upplevt informationsöverflöd. Denna studies syfte var att undersöka hur aspekter av informationsöverflöd upplevs i perspektiv av informationskvalitet och belysa dessa utifrån distans- och kontorsarbete.   Wang & Strong (1996) har tagit fram en modell för att mäta informationskvalitet. Informationskvalitet är ett komplext begrepp och kan enligt författarna (1996) brytas ner i fyra aspekter vilka är tillförlitlighet, relevant, tillgänglighet och representativ information. Deras modell över informationskvalitet har varit denna studies utgångspunkt för analys av resultatet.  Undersökningen genomfördes enligt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom fem stycken semi-strukturerade individuella telefonintervjuer. Studiens deltagande informanter arbetar alla både på distans och på kontor.     Studiens resultat visar att det främst är bristen på relevant information som bidrar till upplevt informationsöverflöd. Eppler & Mengis (2004) presenterar fem stycken orsaker till informationsöverflöd, vilka är information, IT, arbetsuppgift och tid, individ samt organisation. Resultatet visar att bristen på relevant information bidrar till alla dessa fem orsaker. Informationsöverflöd upplevs som något mer märkbar på kontor där även den fysiska muntliga kommunikationen kan bidra till för mycket information. Inför genomförandet av denna studie var det inte förväntat att distansarbete kan väljas för att minska informationsöverflöd. Resultatet visar dock att informanterna många gånger väljer distansarbete för att kunna koppla bort sig från digitala och fysiska informationskanaler. Detta upplevs särskilt effektivt då mer komplexa arbetsuppgifter ska utföras.    Slutsatser som kan dras från den genomförda studien är att öppna kontorslandskap kan bidra med mer irrelevant information som en följd av den fysiska muntliga kommunikationen. Även kan slutsatsen dras att informationskvalitet och informationsöverflöd är två nära relaterade begrepp, men att bristen på informationskvalitet är det som bidrar med informationsöverflöd. I de fall när informationen i sig inte uppfyller kvalitetsaspekterna kan detta bidra till att individer upplever informationsöverflöd. / The amount of information has increased as a result of the technological development and it has become common to perceive information overload. This area is researched in office environments, however, we found no research in telecommuting. Low quality of information has been found through previous research as being one of the main reasons why we are experiencing information overload. In previous research, students were able to conclude that there was no research on the office and telecommuting experienced information overload. This study's problem is based on a scientific problem, were the students intended to examine how work in offices are perceived compared to teleworking in aspects of information quality and information overload. To illustrate the problem a qualitative method was selected. The study is based on semi-structured telephone interviews with five participating informants. This study's found that office environments contributed with more irrelevant information because of verbal communication. The students also came to the conclusion that the concepts of information quality and information overload are related to each other, but information quality is the overlying concept. Lack of information quality contributes to experienced information overload.

Bakgrund: Modig Machine Tool AB står inför en tillväxtresa där implementeringen av “Lean” blev relevant för att skapa den organisation som krävs för att bemöta en förväntad ökad efterfrågan på deras produkter. Över tid har “Lean” utvecklats från att enbart vara ett sätt för att organisera produktionen till att numera inkludera hela organisationen, däribland de administrativa stödprocesserna. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad kunskap kring hur ekonomiavdelningen behöver anpassa sig vid införandet av “Lean” i Modig Machine Tool AB. Metod: Studien är en enfallsstudie där konsult, redovisningschef och medarbetare på ekonomiavdelningen har intervjuats. Intervjuerna har tagit formen av att vara semistrukturerade med anledning av den kvalitativa forskningsansatsen. Vidare framgår en motivering till den teoretiska materialinsamlingen med anledning av att skapa en djup förståelse till fenomenet att implementera “Lean”. Slutsats: Studien identifierar att ekonomiavdelningen behöver anpassa sig till implementeringen av “Lean” genom ökad kommunikation, att vara en del av att skapa en samlad personalstyrka och flexibel och snabb i sitt arbetssätt för att bemöta framtida ökad efterfrågan. Således konkluderar arbetet att ekonomiavdelningen är i behov av att utveckla åtgärder kopplade till avdelningsöverskridande kommunikation, en informationsplan, ena sig bakom en stark möteskultur, samt att anamma en lärande kultur. / Background and problem: Modig Machine Tool AB is embarking on a growth journey where the implementation of “Lean” has become relevant to create the organization required to meet the expected increased demand for their products. Over time, “Lean” has evolved from being solely a way to organize production to now encompassing the entire organization, including administrative support processes. Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge about how the finance department needs to adapt to the implementation of “Lean” in Modig Machine Tool AB. Method: The study is a single-case study where a consultant, accounting manager, and employees in the finance department were interviewed. The interviews were semi-structured due to the qualitative research approach. Furthermore, a justification for the theoretical data collection is provided in order to gain a deep understanding of the phenomenon of implementing “Lean”. Conclusion: The study identifies that the finance department needs to adapt to the implementation of “Lean” through increased communication, being part of creating a cohesive workforce, and being flexible and agile in their work approach to meet future increased demand. Thus, this paper concludes that the finance department needs to develop measures linked to cross-functional communication, an information plan, unite behind a strong meeting culture, and to embrace a learning culture.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid. Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut. Det är därför av väsentlig betydelse att kvaliteten hos beslutsunderlagen håller en tillfredställande god kvalitet för att undanröja risken att managers inte tar otillfredsställande beslut som sedan innebär onödiga kostnader för företaget. Dessutom möjliggör en tillfredställande god kvalitet hos informationen som beslutsunderlagen baseras på att företagets managers kan ta beslut som leder till att de kan agera mot förändringar som sker i den omgivande företagskontexten. Att förbättra kvaliteten hos den information som ligger till grund för beslutsunderlagen behöver därmed vara något som företag prioriterar så att informationen håller en tillfredställande god kvalitet. Kvalitetsledningsfilosofin total quality management (TQM) har i denna studie används för att ta reda på hur informationskvaliteten hos beslutsunderlagen som tas fram via business performance management kan förbättras. Total quality management tar ett verksamhetsövergripande grepp om hur kvaliteten kan förbättras inom företag. Företag prioriterar ofta inte att förbättra kvaliteten hos den information som de har till sitt förfogande för att ta beslut utan utgår ofta från att informationen är korrekt och om den inte är det så har något fundamentalt fel inträffat. Det leder till att företag ofta i de projekt som de utför förbiser vilken kvalitet informationen har utan använder sina resurser till andra arbetsuppgifter. För att kunna förbättra informationskvaliteten hos beslutsunderlagen behöver kvalitetsförbättringar bli ett prioriterat område inom företag. Företag har större möjlighet att uppnå en tillfredställande god kvalitet hos beslutsunderlagen om företagsledningen tillsätter en kvalitetsansvarig. Den person som blir kvalitetsansvarig tar tag i de stridigheter som behövs för att få tillgång till de nödvändiga resurserna. Denna person stödjer även de projektgrupper som arbetar med att förbättra informationskvaliteten. Det förutsätter att den kvalitetsansvarige har mandat att ta de nödvändiga besluten för att kunna förbättra kvaliteten hos beslutsunderlagen. / During the century of 1990 come Kaplan and Norton with the balance scorecard philosophy. The purpose of this philosophy is to encourage managers to not only take consideration in financial measurements, but also to use both financial and non-financial measurement to manage companies. This concept with balanced scorecard have developed since it's beginning and in the beginning of the 21st century the third version of balanced scorecard developed with advanced technology which established the concept business performance management. This means that the information that the reports builds on have both financial and non-financial measurement which are collected from a central database in the company´s overall business performance management system. One reason to why business performance management ties balanced scorecard with advanced technology is to give managers possibilities to get a common version of reality, this means a common mental picture of how the company performs. Besides the advanced technology render possibilities that give managers, regardless if the decision has been taken at strategic, tactic or operative level, access to information that basic data for decision-making is based on in right time. The information that basic data for decision-making is based on must have a satisfied good quality to enable managers to take correct and optimal decision. It is therefore important that the quality of basic data for decision-making holds a satisfied good quality to remove the risk that managers is taking non-satisfactory decisions that means unnecessary costs for the company. Besides enable a satisfied good quality of the information, which basic data for decision-making is based on, so that managers at companies can take decision that leads them to take action against changes around the company's context. To improve the information quality that basic data for decision-making is based on should be something that companies prioritize so that information holds a satisfied good quality. The quality management philosophy total quality management (TQM) has in this study been used to investigate how information quality in basic data for decision-making can be improved. Total quality management gives a company an overall view of how the quality can be improved in the company. The companies not often prioritize improvement of the information quality that they have to their disposal for taking decision, instead they often assume that information is correct and if it is not there it has occurred a fundamental mistake. This leads to that the companies often in their projects overlook witch quality the information has and use their resources to others working tasks.  Too improve the information quality at basic data for decision-making needs quality improvement be a prioritized area within the companies. Companies have more possibilities to reach a satisfied good quality at the basic data for decision-making if the company management adds a person that is responsible for the quality. The person that will be responsible for the quality takes the necessary fights to get access to the necessary resources. This person even supports the project groups that work with improvement of information quality. To have responsibility for the quality this person has mandate to take the necessary decisions to improve the quality of the basic data for decision-making.

<p>Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid.</p><p>Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut. Det är därför av väsentlig betydelse att kvaliteten hos beslutsunderlagen håller en tillfredställande god kvalitet för att undanröja risken att managers inte tar otillfredsställande beslut som sedan innebär onödiga kostnader för företaget. Dessutom möjliggör en tillfredställande god kvalitet hos informationen som beslutsunderlagen baseras på att företagets managers kan ta beslut som leder till att de kan agera mot förändringar som sker i den omgivande företagskontexten. Att förbättra kvaliteten hos den information som ligger till grund för beslutsunderlagen behöver därmed vara något som företag prioriterar så att informationen håller en tillfredställande god kvalitet. Kvalitetsledningsfilosofin total quality management (TQM) har i denna studie används för att ta reda på hur informationskvaliteten hos beslutsunderlagen som tas fram via business performance management kan förbättras. Total quality management tar ett verksamhetsövergripande grepp om hur kvaliteten kan förbättras inom företag.</p><p>Företag prioriterar ofta inte att förbättra kvaliteten hos den information som de har till sitt förfogande för att ta beslut utan utgår ofta från att informationen är korrekt och om den inte är det så har något fundamentalt fel inträffat. Det leder till att företag ofta i de projekt som de utför förbiser vilken kvalitet informationen har utan använder sina resurser till andra arbetsuppgifter. För att kunna förbättra informationskvaliteten hos beslutsunderlagen behöver kvalitetsförbättringar bli ett prioriterat område inom företag. Företag har större möjlighet att uppnå en tillfredställande god kvalitet hos beslutsunderlagen om företagsledningen tillsätter en kvalitetsansvarig. Den person som blir kvalitetsansvarig tar tag i de stridigheter som behövs för att få tillgång till de nödvändiga resurserna. Denna person stödjer även de projektgrupper som arbetar med att förbättra informationskvaliteten. Det förutsätter att den kvalitetsansvarige har mandat att ta de nödvändiga besluten för att kunna förbättra kvaliteten hos beslutsunderlagen.</p> / <p>During the century of 1990 come Kaplan and Norton with the balance scorecard philosophy. The purpose of this philosophy is to encourage managers to not only take consideration in financial measurements, but also to use both financial and non-financial measurement to manage companies. This concept with balanced scorecard have developed since it's beginning and in the beginning of the 21st century the third version of balanced scorecard developed with advanced technology which established the concept business performance management. This means that the information that the reports builds on have both financial and non-financial measurement which are collected from a central database in the company´s overall business performance management system. One reason to why business performance management ties balanced scorecard with advanced technology is to give managers possibilities to get a common version of reality, this means a common mental picture of how the company performs. Besides the advanced technology render possibilities that give managers, regardless if the decision has been taken at strategic, tactic or operative level, access to information that basic data for decision-making is based on in right time.</p><p>The information that basic data for decision-making is based on must have a satisfied good quality to enable managers to take correct and optimal decision. It is therefore important that the quality of basic data for decision-making holds a satisfied good quality to remove the risk that managers is taking non-satisfactory decisions that means unnecessary costs for the company. Besides enable a satisfied good quality of the information, which basic data for decision-making is based on, so that managers at companies can take decision that leads them to take action against changes around the company's context. To improve the information quality that basic data for decision-making is based on should be something that companies prioritize so that information holds a satisfied good quality. The quality management philosophy total quality management (TQM) has in this study been used to investigate how information quality in basic data for decision-making can be improved. Total quality management gives a company an overall view of how the quality can be improved in the company.</p><p>The companies not often prioritize improvement of the information quality that they have to their disposal for taking decision, instead they often assume that information is correct and if it is not there it has occurred a fundamental mistake. This leads to that the companies often in their projects overlook witch quality the information has and use their resources to others working tasks.  Too improve the information quality at basic data for decision-making needs quality improvement be a prioritized area within the companies. Companies have more possibilities to reach a satisfied good quality at the basic data for decision-making if the company management adds a person that is responsible for the quality. The person that will be responsible for the quality takes the necessary fights to get access to the necessary resources. This person even supports the project groups that work with improvement of information quality. To have responsibility for the quality this person has mandate to take the necessary decisions to improve the quality of the basic data for decision-making.</p>